Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRELLEBORG KYRKOKÖPINGE 19:1 - husnr 1, KYRKOKÖPINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

KYRKOKÖPINGE KYRKA (akt.)
2019-02-18
Interiörbeskrivning
Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Rummet avdelas med ett vindfång och förråd av brädväggar i väster. I öster går orgelläktaren in i vapenhuset. Vapenhuset är välvt med ett högt kryssribbvalv eventuellt samtida med tornet. Ribborna har fyrsidig profil som ansluter till murarna utan pilastrar. Valvet döljs delvis av orgelläktaren. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor, väggarna är putsade och gråmålade. Vapenhuset får dagsljus från ett gjutjärnsfönster. Rummet är möblerat med bänk och bord för broschyrer. Ovanpå vindfånget står Karl XI:s monogram. Pardörrar av ramverk med glas i övre delen leder till kyrkorummet i öster och vindfånget i väster.

Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna bänkar står på ömse sidor om gången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. I väster finns orgelläktaren. Golvet i långhus, kor och absid är belagt med terrazzoplattor från 1896 i svart och grått i diagonalt mönster med en bård längs kanterna. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Väggarna är slätputsade och kalkfärgade. Ristningar i putsen visar på platsen för de tidigare norr- och sydportalerna samt äldre fönsteröppningar. Stora, lågt placerade fönster belyser rummet. Predikstolen står i sydöst och dopfunten i nordöst i långhuset.

Långhuset är välvt med två kalkmålade spetsbågiga kryssribbvalv, vilande på tresprångiga pilastrar med kragband. Valven är murade med halvstenstegel. Valvribborna har rektangulärt tvärsnitt i ovankant och treklöverformat tvärsnitt i nederdelen. Sköld och gördelbågarna är spetsbågiga med en vulst mot valvkapporna.

I valven hänger mässingsljuskronor. Valven är bemålade med sengotiska kalkmålningar från slutet av 1400-talet. Målningarna är delvis fragmentariska och bleka i ljust rött. Ursprungligen har målningarna varit flerfärgade. I västra valvet skildras skapelseberättelsen. I östra valvet visas bland annat yttersta domen med Jesus sittande på en regnbåge. Ribbor och bågar är målade med blixtmönster och växtbårder. Målningarna har vissa likheter med Östra Herrestads kyrka men är enklare utförda i Kyrkoköpinge. En målning i västra valvet med djävlar är i ett avvikande utförande från en annan period, men tidsmässigt närliggande. Ett litet fragment med målad bård från tidiggotisk tid före valvslagningen, enligt Banning, finns intill sydöstra fönstret i långhuset.

Triumfbågen mellan långhus och kor är rundbågig och smal med en omfattning av medeltida oputsade kritstenskvadrar. Lagningen från 1960-talet i nedre norra delen är gjord av sandstenskvadrar. En senmedeltida lagning på nedre delen på södersidan är av tegel som putsats och med fragmentarisk målning. Ett triumfkrucifix från 1200-talet hänger framför triumfbågen. Koret är välvt med ett spetsbågigt kryssribbvalv som vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Målningarna skildrar Maria bebådelse, Jesu födelse och konungarnas tillbedjan. Koret upptas av altaruppsats och altarring.

Den lilla sakristian inryms i absiden bakom altaruppsatsen. Absiden täcks av ett ursprungligt hjälmvalv av sten som är tunt putsat så att stenarnas struktur syns. Orgelläktaren i väster vilar på pelare. Läktarbarriären är tät, gråmålad av ramverk och fyllningar med trädekorationer av förgyllda lagerkransar.

Tornets övre våningar nås utvändigt från en sekundär ingång i tornets södra fasad. Innanför finns en igenmurad nisch till den ursprungliga öppningen. En murad tegeltrappa som övergår i trätrappa leder till andra våningen. I klockvåningen på tredje våningen står klockbocken som byggdes på 1850-talet av återanvänd ek och furu med två klockor. Det är öppet upp i nock. Taklaget är av bilad ek, eventuellt
ursprungligt senmedeltida. Väggarna är putsade och kalkade, på golvet ligger brädor. Det finns ljudöppningar i alla väderstreck.

Vinden över kyrkorummet nås genom en lucka på andra våningen. Valven är oisolerade. Valvkapporna av halvstenstegel är ”toppiga”. Takstolen över långhuset är av medeltida bilat ekvirke samt återanvänd ek. Vissa delar har bytts ut mot furu. Den återanvända eken är mer välvuxen och slätare bearbetad än övrig ek. Takstolen består av sparrar, dubbla hanband, snedsträvor, saxsparrar och tassar samt en längsgående
långstol. Tre av takstolarna (vid gavlarna samt i mitten) har en bindbjälke med kungsstolpe som förbinder långstolen. Taklaget i långhuset är förmodligen från tiden för valvslagningen på 1300-talet enligt antikvarie Petter Jansson som har bedömt taklaget. Vissa delar är återanvända och kommer troligen från långhusets ännu tidigare taklag.

Inredning och inventarier
Altaret är murat och inklätt på tre sidor med ett antemensale från 1600-talet av trä med målade apostlar inom rikt snidade rundbågiga fält som delas med räfflade pilastrar. Enligt en rapport av landsantikvarien ska apostlarna vara nymålade 1761.

Altaruppsatsen är av bemålad rikt snidad ek. Den tillverkades 1631 och renoverades 1761. Bilden i mitten med Korsfästelsen nymålades förmodligen 1761. Den omges av parställda kolonner, snidade vingar och skulpturer av evangelisterna. I en övre del finns målning av Lammet med korsfanan flankerad av karyatider, Paulus och Petrus och två putti. Uppsatsen kröns med en skulptur av Kristus som frälsare med jordglob i ena handen och en välsignande hand.

Altaruppsatsen har varit övermålad flera gånger. På 1960-talet togs äldre färgskikt fram. På baksidan av uppsatsen hänger en målning av korsfästelsen som 1883 sattes upp och dolde den nuvarande målningen.
Altarringen har genombrutet räcke av figursågade brädor liknande balusterdockor målade ljusgrå. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet.

Dopfunten av sandsten är troligen från 1100-talets andra hälft kring tiden för kyrkans uppförande. Sockelplattan är från 1963. Den runda cuppan är dekorerad med en bred akantuspalmettfris med druvklasar. Foten har ett skulpterat lejon vid ena sidan. Funten hänförs av Lars Tynell i ”Skånes medeltida dopfuntar ”till Hörgruppen med ett tjugotal funtar. De kännetecknas av reliefer med akantuspalmettfris. Några av dem anses huggna av Mårten Stenmästare som verkade vid Lunds domkyrkobygge.

Predikstolen av bemålad rikt snidad ek är förmodligen från samma tid som altaruppsatsen i början av 1600-talet. Baldakinen tillkom 1735. Vid renovering på 1960-talet togs de ursprungliga färgerna fram och trappan tillkom samt korgen sänktes. Predikstolen var tidigare övermålad med ekådring. Korgens sidor har snidade
bilder av evangelisterna inom rundbågiga fält under tympanonfält. Hörnen markeras av kolonnetter med änglar som står på maskaronprydda postament.

Bänkinredningen är öppen och tillkom troligen 1882. Sitsar, gavlar och ryggstöd är av hela brädor. Gavlarna med en svängd form har dekoration av snidade växtornament. Ryggstöden övergår i psalmbokshylla på bakomvarande bänk. Målad grå med ornament i brunt. Röda dynor ligger i bänkarna.

Orgeln är byggd 1897 av Åkerman och Lund i Stockholm. Omdisponerad och utökad 1952 av Olof Hammarberg i Göteborg. Även orgelns placering på läktaren förändrades då. Fasaden, från 1839 till en tidigare orgel, liksom läktaren är ritad av C G Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Fasaden i nyklassisk stil har tre rektangulära fält delade med pilastrar med förgyllda kapitäl. Mittpartiet kröns av en sol med strålglans. Målat i grått med detaljer i förgyllning.

Storklockan av malm är omgjuten 1853 av F.M. Bergholtz i Stockholm. Klockan är prydd med bårder, strålsol, kors och inskription. Lillklockan av malm är gjuten 1748 av Andrea Wetterholtz. Klockan är prydda med bårder, inskriptioner och figurer.

Övrigt
Triumfkrucifix från 1200-talets mitt. Bemålningen är inte medeltida. Kronan är borta.