Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VELLINGE MELLAN-GREVIE 30:1 - husnr 1, MELLAN-GREVIE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

mellan-grevie kyrka (akt.), MELLAN-GREVIE KYRKA (akt.)
2019-06-24
Interiörbeskrivning
Interiör
Vapenhuset ligger i en utbyggnad söder om kyrkan. Det är ett litet smalt rum med högt i tak och ljus från två mindre gjutjärnsfönster. På golvet ligger ursprungliga sexkantiga cementplattor i rött, svart och beige. Väggarna är putsade och vitfärgade. Sockeln är hög, putsad och profilerad. Gröngrå pardörrar med ramverk och fyllningar leder till kyrkorummet.

Kyrkorummet består av långhus med upphöjt kor av samma bredd som långhuset samt två korta breda korsarmar i norr och söder. I korsarmarna inryms orgelläktaren i norr och sakristian i söder.

Långhuset har golv av gula sexkantiga flambrända tegelplattor med en röd tegelfris längs väggarna. Golvet lades in vid renoveringen 2001-2002. Taket är välvt med ett spetsbågigt tegeltunnvalv. Det är indelat med gördelbågar som utgår från tunna pilastrar på väggen. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Väggarna indelas horisontellt med profilerade gesimser i fönstrens nederkant och i mötet mellan vägg och valv. Golvlisten är hög, putsad och profilerad. Bänkarna är borttagna sedan 2002 och sex rader kopplade stolar står på ömse sidor om en mittgång. Framför och bakom stolarna är öppna ytor. I taket hänger kristallkronor och mässingskronor. På väggarna hänger moderna plafondlampetter. Gjutjärnsfönstren är högt sittande, svartmålade och stora, speciellt mot väster. I nordöst står dopfunten av trä och ett piano, i sydöst finns predikstolen och ett digitalpiano.

Koret är upphöjt tre steg med cementmosaik. Korgolvet är belagt med plattor av svart och grå cementmosaik lagda i mönster med kvadrater och en meanderbård. Vid båda sidor om trappan finns avgränsningar i form av en betonggjuten barriär genombruten av fyrpass. Innanför altarringen ligger svarta och grå cementplattor i mönster täckta av en matta. Ovanför altaruppsatsen finns ett rosettfönster med färgat glas i starkt rött och blått.

Orgelläktaren finns i norra korsarmen och sakristian i södra korsarmen. Båda avgränsas av varsin betonggjuten barriär med fyrpass, men sakristian har ingen läktare bakom bariären. Båda korsarmarna har tegeltunnvalv som långhusets fast lägre. På orgelläktaren ligger brädgolv. I sakristian är golvet belagt med sexkantiga cementplattor i rött, beige och svart som är återanvända från långhusets ursprungliga
golv. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Mot väster finns en väggmålning av Ernst Frostin. I sakristian står klädskåp, även det dekorerat av Ernst Frostin. Dörren till sakristian har kvar sitt originaltrycke.

Tornets övre våningar nås utifrån på norra sidan. På bottenvåningen, som är förråd, ligger i golvet en spetsbågig sten med inskription som suttit i eller varit planerad för tympanonfältet ovanför torningången. Tornrummet på andra våningen har brädgolv och skivmaterial i taket. Stora rosettfönster ger ljus åt rummet. En plåtlucka leder till långhusvinden. Takstolen över långhuset är av fur och består av sparrar, hanband, tassar och stödben samt saxsparrar. På tredje våningen, klockvåningen, står klockstolen av ek från 1893.

Inredning och inventarier
All inredning från 1893 ritades förmodligen av kyrkans arkitekt Salomon Sörensen.

Altaret är av brunlaserat trä. Altaruppsatsen från 1893 är i nygotisk stil med vimperg och fialer i omfattningen. Målningen av Christus Consolator, ”Kristus tröstaren”, i dova färger är utförd av
Fredrik Krebs. Altaruppsatsen var ursprungligen inkomponerad mellan målade väggdekorationer vid sidorna.

Altarringen av trä från 1893 har ett genombrutet räcke med stora fyrpass. Målad i gulvitt med detaljer i guld. Överliggare och knäfall är klädda med grön sammet. Altarringen är utförd i samma stil som läktarbarriären och avgränsningen mellan kor och långhus.

Dopfunt av polykromt målat trä från 1893. Åttkantig cuppa med smalare skaft och åttkantig fotplatta. Målningarna på cuppans fält är utförda av dåvarande komminister Ernst Frostin 1945.

Predikstolen av flerfärgat trä i nygotisk stil är från 1893. Fälten målades av dåvarande komminister Ernst Frostin 1945. Bilderna föreställer bland andra Ansgar, Heliga Birgitta, Luther och Schartau.

Bänkinredningen togs bort 2002 och ersattes med trästolar av björk med ryggbricka och rödklädd sits. Typ Akustik från Gärsnäs, formgiven av Åke Axelsson.

Orgeln byggdes 1956 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Fasaden består av metalloch träpipor i olika grupper med varierande höjder utan övrig dekoration.

Storklockan är gjuten 1601 av Borchardus Gellegiesser. Klockan pryds av bårder, inskriptioner, medaljonger med krucifix. Lillklockan är gjuten 1892 av Joh. A. Beckman & Co i Stockholm. Klockan pryds av dekorbårder, änglahuvuden och inskriptioner.