Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VELLINGE ARRIE 40:1 - husnr 1, ARRIE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ARRIE KYRKA (akt.)
2019-04-17
Interiörbeskrivning
Interiör
Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda på väggen. En oljemålning på väggen visar den gamla kyrkan, skolorna och prästgården.

En ekådrad pardörr av ramverk och fyllningar leder till kyrkan. Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus och ett upphöjt smalare kor i öster och en orgelläktare i väster. Slutna ekådrade bänkar med trappgavlar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggen och står även under orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre stycken spetsbågiga vita kryssvalv. Ribborna med kvadratiskt snitt vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med dekorativt mönster. I taket hänger två kristallkronor och på väggarna hänger mässingslampetter. De höga smala fönstren sitter högt. Fönsterbänkarna sluttar kraftigt. Väggarna är målade med imiterade kvaderstenar i olika gråbeige toner med vit fog. Golvet är belagt med cementmosaikplattor i svart och beige med diagonalt mönster. Längs bänkarna går en bård med löpande hund. Under bänkkvarteren ligger lackat furugolv. Predikstolen och ett digitalpiano står i sydöst. Dopfunt och dopaltare med pietà-skulptur står i nordöst.

Triumfbågen mellan långhus och kor är spetsbågig. Koret är upphöjt två steg av kalksten. I koret ligger plattor av mönsterlagd cementmosaik i svart och grått och med bård längs kanterna. Koret är välvt med ett kryssvalv lika de i långhuset fast lägre. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen samt en ljusbärare och några stolar. Altaruppsatsen är hopbyggd med altarskranket med två infällda dörrar mot sakristian. Skranket av ramverk och profilerade fyllningar har i ovankant en diamantbård och krennelering. Innanför altarringen ligger brädgolv täckt av en matta.

Den lilla smala sakristian finns bakom altaruppsatsen. Textil- och värdeskåp inryms i sakristian. Golvet är belagt med utbytt lackat furugolv. Orgelläktaren med genombrutet räcke av ekådringsmålat trä bärs av fyra pelare med kapitäl och baser. Under läktaren hänger på väggen målningarna från 1700-talet tillhörande läktaren i den gamla kyrkan.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en trappa. En lucka i taket på andra våningen leder till klockvåningen på tredje våningen med brädgolv, putsade vitmålade väggar och bjälklag av fur i taket. Klockbocken är av återanvänt kraftigt ekvirke med flera tidigare urtag. En stållucka leder ut till kyrkvinden. Takstolen av bilad furu består av sparrar, hanband, tassar och stödben på dubbla remstycken samt saxsparrar på cirka varannan takstol. Valven är isolerade med mineralull.

Inredning och inventarier
Altaret av ekådrat trä från 1890 är ritat av arkitekt Salomon Sörensen. En tjock skiva vilar i framkant på två pelare med tärningskapitäl och räfflade pilastrar i bakkant. Dopaltare av målad spånskiva och dekorerat av tidigare prästen Ernst Frostin.

Altaruppsatsen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. En hög trappgavel i mitten omger en spetsbågig grön nisch. Framför nischen står en kopia av Thorvaldsens Jesus. Originalet finns i Vor Frue kirke i Köpenhamn. Kopian är av metall målad i terracottafärg. Den högre trappgaveln omges av två lägre partier med fyllningar med dekorering av tre och fyrpass och i ovankant krennelering.

Altarringen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Räcket består av tre raka sidor med räfflade fyrsidiga pelare i hörnen. Mellan pelarna finns kolonetter med tärningskapitäl. Tidigare fanns två grindar men nu istället två öppningar. Knä- och handfall är klädda med röd sammet.

Dopfunten med baldakin är av rikt skulpterad ek från omkring 1600. Överflyttad från den gamla kyrkan. Den åttkantiga cuppan bärs av karyatider. Två av de åtta karyatiderna saknas. Färgen på dopfunten togs bort och gjordes trären vid flytten till den nya kyrkan. Cuppans sidor har reliefer med kvinnofigurer. Funten står på en senare gjord fotplatta.

Predikstolen av rikt snidad ek är från 1600-talet. Den tidigare målade predikstolen gjordes trären vid flytten från den gamla kyrkan till den nya. Korgens sidor avbildar apostlarna med sina attribut. Hörnen markeras av snidade mans- och kvinnofigurer. Trappa, fot och baldakin är förmodligen från 1890.

Bänkinredningen är sluten av ekådrat trä från 1890 och ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Gavlarna avslutas med trappstegsgavlar och är dekorerade med trepass. Dörrar och gavlar har samma profilerade fyllningar som skranket mellan kor och sakristia. Dörrarna har i övre delen en tandsnittsfris. En siffra med bänkens nummer är målad på psalmbokshyllan.

Orgeln från 1890 är tillverkad av S. Molander i Göteborg. Fasaden av ekådrat trä är indelad i tre partier med det mittersta framskjutet och högre. Varje parti är indelat i två spetsbågiga fält som bärs av kolonner med bladkapitäl. Överst finns en krenelering. Fasaden är ritad av Salomon Sörensen.

Storklockan är gjuten 1889 av K G Bergholtz i Stockholm. Klockan pryds av bland annat inskriptioner, bårder samt Oscar II:s profil. Lillklockan är gjuten 1594 av Borchart i Köpenhamn. Klockan pryds av dekorbårder och inskriptioner. Klockstolen av ek är gjord av återanvänt virke.

Övrigt
Delar från ett altarskåp från 1510-20-talet, med bland annat Pietà-skulptur och en figurrelief med Kristus inför Pilatius. Bemålningen är inte medeltida.