Stäng fönster VÄSTERÅS BADELUNDA KYRKA 1:1 - husnr 1, BADELUNDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BADELUNDA KYRKA (akt.) | |
| 2017-08-30 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
I Badelunda kyrka har medeltida takkonstruktioner bevarats över de medeltida byggnadskropparna – östra delen av långhuset, koret, sakristian samt södra vapenhuset. Takstolsdelarna över långhus och kor undersöktes särskilt noggrant för att utreda om takstolen tidigare haft bindbjälkar och snedställda stödben, vilket i så fall kunde indikera en tidig datering. Taklagen över östra delen av långhuset och koret, kyrkans äldsta delar, bedöms vara ursprungliga och genom styrbjälkens datering bör troligt byggnadsår vara 1236 eller något år därefter. En ovanlig kombination av ek och granvirke har använts. Granvirket är frodvuxet vilket är anmärkningsvärt på grund av de långa spännvidderna. Takstolarna var från början konstruerade av högben, bindbjälkar och snedställda stödben. Denna typ av takstol dateras vanligen till tidigmedeltid och konstruktionen var öppen och synlig från kyrkorummet, men i Badelunda bedöms det som mindre troligt. I öppna taklag är vanligen virkesdelarna mer omsorgsfullt bearbetade jämfört med de i Badelunda och det är vanligt förekommande med dekorativt täljda delar eller ytor bearbetade med skave. Även om granvirkets sprätthuggning är mycket systematisk, enhetlig och noggrant utförd så uppfattas inte ekvirket i remstycken och bindbjälkar vara behugget med den precision som är bruklig i öppna konstruktioner. Ett plant innertak har sannolikt varit spikat i bindbjälkarnas undersidor, en slutsats som också Gerda Boëthius tidigare dragit. Tyvärr har bindbjälkarna kapats av intill väggarnas murverk, vid valvslagningen under 1400-talet, och de delar som skulle haft spikhål finns inte kvar att studera. Korets ursprungliga takkonstruktion, med bindbjälke mellan väggliven, kan inte vara samtida med det tunnvalv som putsrester påvisar i östra vindsgaveln. Några spår i takstolarna som visar att de vid något tillfälle varit byggda för ett trätunnvalv kunde inte konstateras. Korets tak är dock det mest ombyggda vindsutrymmet över kyrkan. Flera högben har ersatts med nya och många av de medeltida har påspikade förstärkningar vilka försvårar en undersökning efter spår av trätunnvalv som ibland kan vara mycket subtila. Hantverksanalysen av hur timmer skarvats och delar sammanfogats tyder på att en del arbeten eventuellt utfördes under 1600-talet. Korets taklag kan ha påverkats vid de arbeten som omnämns 1650 samt vid ombyggnaden av gravkorets tak 1775. Andra delar tillkom vid höjningen av korvalvet 1892. Arkivstudier har genomförts, men korets tidiga ombyggnadshistorik har inte kunnat klarläggas inom tidsramen. Det är möjligt att putsresterna härrör från det första valvet som tros har tillkommit under sent 1400-tal. |
