Stäng fönster MALMÖ KAPELLET 12 - husnr 2, KIRSEBERGSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| Kirsebergs kyrka (akt.), KIRSEBERGSKYRKAN (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset har vitputsade tak och väggar, nedtill avslutade med en profilerad, betsad sockel. På golvet ligger ursprungliga gråa kalkstensplattor. Mot öster och söder leder varsin pardörr mot församlingssalen resp. kyrkorummet. Dörrarna är ursprungliga, gjorda med ramverk och speglar av betsat trä. I taket hänger en stjärnformad armatur. Från vapenhuset kommer man till ett utrymme under orgelläktaren, som inretts som dopplats. På golvet ligger kalkstensplattor, väggarna är vitmålade med en betsad fotlist nederst. Dopfunten står vid norrväggen, i förlängningen av långhusets mittgång som en pendang till altaret [3]. Placeringen följer medeltida tradition där dopfunten stod nära ingången. Inte förrän barnet var döpt och ”rent” fick det komma in i kyrkorummet. Läktaren vilar på två kraftiga, putsade kolonner med bas och kapitäl av granit. Blancks förlängning av orgelläktaren från 1955 är utformad med ett lågt ramverksräcke i betsad fur. Stommen i den påbyggda delen är uppbyggd av stålbalkar som kringgjutits med betong. Ovansidan är täckt med ett ljust trägolv av okänd ålder. Långhuset kröns av ett vitputsat tunnvalv. Väggarna är vitputsade med en gråmålad bård och en profilerad träsockel nederst. Mot väster och öster sitter fönster resp. tre pardörrar mot församlingssalen i stickbågiga, vitputsade nischer. Dörrarna är gjorda av betsat fururamverk med omväxlande täta och glasade speglar. Golvet är av lackerad brädparkett av okänd ålder. På ömse sidor om mittgången finns varsitt öppet kvarter, med bänkarna ställda direkt på furugolvet. Längst fram mot koret har bänkarna bytts mot lösa stolar som grupperats runt altaret. Altaret står nedanför koret tillsammans med en ambo, flygel, ljusbärare och kororgel. I sydöstra hörnet finns predikstolen med direkt koppling till sakristian. Rummet belyses av lampetter och takkronor i mässing. Koret skiljs från långhuset med en tvåsprångig, rundbågig triumfbåge. Golvet är sedan 1980 upphöjt två steg och täckt av obehandlade furubräder. Korets väggar och det tunnvälvda innertaket är putsade och vitmålade. I fönsteröppningarna sitter blyinfattade glasmålningar. De mot väster och öster, skapade av Gunnar Torshamn, skildrar Jesu dop och Nattvarden i starka färger. I den södra centralväggen finns en rund målning i rött, gult och guld, gestaltad av Stig Carlsson. Motivet är ett gaffelkors framför tre runda ringar, symboler för treenigheten, och en strålande sol. Intill dopplatsen finns en dörr mot en betongtrappa, som går upp till orgelläktaren och tornets översta plan. Det första av dessa används för förvaring, nästa som klockvåning. Tornkamrarna har brädgolv och väggar av tunnputsat tegel. En stege leder vidare upp till ett utrymme i tornvinden, varifrån takstommen enkelt kan överblickas. Takstolen är uppbyggd av två bindbjälkar, högben och stödben som vilar på ett inre remstycke på murkrönet. Underlagstaket är av träpanel. Vinden ovanför långhuset nås via en trappa på församlingsdelens vind. Långhusets takstol är uppbyggd med kryssförstyvade högben och dubbla påspikade bräder som hanband. Tunnvalvet är isolerat med mineralull. Församlingsdelen (1928) Församlingssalen nyttjas bl.a. som café och träffpunkt, men kan vid stora förrättningar bli en del av kyrkorummet genom att vikdörrarna öppnas mot långhuset. Väggarna är putsade och vitmålade med en betsad fotlist nederst, på golvet ligger ett skeppsgolv, kanske från 1973. Fönstren är utbytta 1995 och moderniserade med 2 glas isolerrutor, men har kvar sina gamla foder. Salen är möblerad med lösa bord och stolar, bl.a. två karmstolar som förefaller vara samtida med kyrkan, och en f.d. kororgel. Från salen leder en dörr i väster till en modern hall, som gjordes om senast 2005. Ljusa trädörrar går till toalett och reception, och en klinkerklädd betongtrappa mot vind och källare. Också dessa plan är moderniserade och används till hobby- och fritidsverksamhet av olika slag, bl.a. snickeri och klädinsamling. Inredning och inventarier Altarbordet av trä är byggt 1983 efter Stig Carlssons ritningar. Underredet består av två skivor, bultade till två ramar som fogats samman med rak sinkning. På den övre ramen ligger en krönskiva av 2 lag bräder. Det ursprungliga altaret, troligen ritat av Wåhlin, var gjort i mörkt trä med ett kors på framsidan. Det var i bruk fram till 1983. Altarskåp saknas. Ursprungligen hängde en stor oljemålning i guldram ovanför altaret. Altarring saknas, istället finns sedan 1980 två flyttbara, sammetsklädda knäfall i trä. Den ursprungliga altarringen var gjord med ett balusterräcke i trä. Dopfunten av ek är från 1928. Upphovsmannen är okänd. På fotplattan står en avfasad mittpelare och åtta slanka kolonner som håller uppe en åttkantig cuppa. Predikstolen av ek är från 1928 och sannolikt ritad av Theodor Wåhlin. Foten har ett avfasat skaft, som via en klockformad huv övergår i den polygonala korgen. Den fortsätter åt öster med två fält, som döljer trappan mot sakristian. Fälten, uppbyggda av ramverk och fyllningar, skiljs av korintiska kolonner som bär korgens överstycke. På dess arkitrav finns en inhuggen bibeltext. Ovanför korgen hänger ett ljudtak krönt av en liljefris. Baldakinens undersida pryds av en duva och strålglans. Bänkinredningen är från 1928, sannolikt ritad av Theodor Wåhlin. Runt hälften av de öppna bänkarna finns kvar. Gavlar och ryggar är gjorda av ramverk i betsad fur, sitsarna av bräder. I bänkarna ligger lösa dynor i en klarröd färg. Orgeln, byggd 1974 av J Kunkels orgelverkstad i Lund, har 18 stämmor. Orgelfasaden, sannolikt ritad av Thorsten- Leon Nilsson, är indelad i huvudverket med integrerat spelbord, två sidopositiv och ett ryggpositiv infällt i orgelläktarens räcke. Orgelhuset står fritt innanför tornbågen. Piporna omges av fururamar, delvis målade i grönt och rött, med svängda överdelar. Storklockan från 1927 och lillklockan från 1950 är gjutna i malm av M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och vardera prydda av tre inskriptioner. På lillklockan förkunnas bl.a. att den göts för att tjäna Kirsebergs församling efter dess bildande 1947. Övrigt I silversamlingen finns åtskilliga föremål från Wiven Nilssons ateljé; bl.a. brudkronor, ljusstakar, vaser, nattvardstyg, oblataskar, särkalkar, en vinkanna, kalk och paten. |
