Stäng fönster ÅSTORP BROBY 18:1 - husnr 1, VÄSTRA BROBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Västra Broby kyrka (akt.), VÄSTRA BROBY KYRKA (akt.) | |
| 2016-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Genom ingången i tornet kommer man via ett vindfång in i kyrkan. Den inre dörren är en grönmålad pardörr med lunettformat ovanljus. Vapenhusets golv är belagt med schackrutiga keramiska plattor med en omgivande fris. De är sannolikt ursprungliga, möjligen återvunna. På äldre kort från 1900-talets början kan man se att även kyrkorummet haft denna typ av golvläggning. Väggar och tak är målade i vitt med modern färg. I sydvästra hörnet finns, bakom en murad och vitputsad vägg, en trappspindel till tornets övre våningar. I öppningen mot långhuset, som är hög och korgbågig, sitter en raktäckt pardörr med profilerade speglar i fransk indelning. Kyrkorummet täcks av spetsbågiga kryssvalv, tre i långhuset, ett i koret och varsitt ovan korsarmarnas läktare. Alla valv är av samma typ med fyrsidiga, släta ribbor som vilar på tresprångiga pilastrar. Valv och väggar är avfärgade i vitt. Långhusets golv är belagt med blästrade, ljusröda kvadratiska plattor av ölandskalksten från 1996. Den öppna bänkinredningen i två kvarter står på ett grått, upphöjt brädgolv. Den främsta delen av långhuset saknar bänkar; här finns en stor yta med plats för piano, dopfunt och predikstol, krubba m.m. Längst ned i långhuset finns, bakom väggar klädda med grå pärlspont, ett förråd och en trappa till orgelläktaren. Den vilar på avfasade pelare med imposter och undre kragband. Bjälkarna är synliga på läktarens undersida mellan fälten av vitmålade skivor. Ovansidans brädgolv är täckmålat i grått. Barriären är tät, byggd av ramverk med enkelt utformade speglar, målade i grått med röda kanter. Koret skiljs från långhuset genom en spetsbågig triumfbåge. Kapitälen till korvalvets pilastrar har dragits runt triumfbågen som valvanfang. Korgolvet är något upphöjt relativt långhuset och belagt med slipad kalksten. Bakom altaranordningen finns en gråmålad enkeldörr från 1921 in till sakristian. Utrymmet under norra korsarmens läktare nås utifrån och avskiljs från kyrkorummet med en murad, vitputsad vägg. På södra sidan finns samma slags vägg med en pardörr, som leder till ett litet förvaringsrum med skåpsinredning i laminat. En trappa leder till södra läktaren, som är utformad på samma sätt som orgel- och norra sidoläktaren med på undersidan delvis synliga bjälkar och täta barriärer av fyllningstyp. Tornets första- och andra våning har putsade väggar och ovanförliggande brädgolv med bjälkar i två nivåer. Båda rummen används för förvaring av bl.a. ljuskronor, delar av en äldre orgelfasad och pipmaterial, spadar och motorer till ett urverk. I den nedre tornkammarens östfasad finns en blinderad nisch in mot kyrkorummet. På nästa plan står klockbocken i fur. En stege leder upp till ytterligare en golvnivå i spiran. Dess bjälklag är klätt med bräder på både under- och ovansidan. Taklagen är av fur med undertak av brädpanel. Långhusets takstomme är uppbyggd av hanband och sparrar, resta på dubbla lejder och förstärkta med vertikala stödben. Takstommen är lagad, senast 2005-06, med skarvat och bilat virke. Lagningar och för-stärkningar syns även i tornets taklag, som senast reparerades 1990. Inredning och inventarier Altaret av blocktyp är murat av tegel med en krönskiva av kalksten. Det är tillverkat 1921 i samband med Theodor Wåhlins renovering. Altaruppsatsen, ritad 1921 av Theodor Wåhlin, är uppbyggd som en antik portal, målad i vitt med förgylld dekor, bl.a. tandsnitt. Portalinramningen har ett tympanon buret av kannelerade pilastrar med doriska kapitäl. Innanför dessa finns en tavla med förgylld text på svart botten, där ovanför altartavlan ”Kristus uppenbarar sig för Maria Magdalena”, målad 1918 av Almar Bech (1876-1950). Innan altaruppsatsen sattes in stod ett korskrank, prytt av rundbågiga arkader, bakom altaret. Altarkorset, som står på altaret framför altaruppsatsen, är formgivet 1955 av Ralph Bergholtz (1908-1988), som också är känd för sina kyrkliga glasmålningar. Korset är täckt av mosaik i guld och rött med en central Kristusframställning. I tornet står ett äldre altarkors, hopfogat av tvärställda bräder, av okänd ålder. Altarringen, formgiven 1921 av Theodor Wåhlin, är femsidig med knäfall klätt i ett rött tyg. Den öppna barriären, målad i grått med förgyllda detaljer, är utformad med svarvade balustrar som bär en profilerad, oklädd överliggare. Dopfunten av sandsten dateras till 1100-1200-talet, och är sannolikt samtida med den föregående medeltidskyrkan. Den cirkulära, svagt kupolformade foten står på en slags grundplatta, från vilken reser sig en rundbågsarkad med kraftiga pelare. Cuppan är närmst cylinderformad med hålkälad botten, och pryds av ornament i hög relief. Längst ned finns en bladranka, och ovanför dessa bilder av torn och bevingade änglar utrustade med nycklar och bokband. Det har föreslagits, med utgångspunkt i kyrkans läge och cuppans bilder, att Mörarpsmästarens verkstad kan stå bakom dopfunten. Predikstolen tillkom 1882 i samband med Hallbergs omdaning av kyrkan och har kvar sin utformning sedan dess. Den har en gotisk stil med tät korg och trappbarriär, upp-byggda som ramverk med spetsbågiga speglar. Korgen står på en träpelare och avslutas uppåt av ett profilerat listverk. Predikstolen är målad i gråvitt med förgyllda listverk. Bänkinredningen är ritad 1921 av Theodor Wåhlin och indelad i två öppna kvarter. Gavlarna är raka, uppbyggda av ramverk och indelade med två på varandra stående speglar, avslutade av en enkel överliggare. Samma formspråk återkommer i bänkarnas skärmar mot koret. På sitsarna, gjorda av bräder, ligger lösa dynor klädda med rött tyg. Bänkarna är målade i grått med rödmålade kanter kring speglarna. Innan Wåhlins renovering satt församlingen på gjutjärnsbänkar av ”trädgårdsmodell”; en sådan finns bevarad och står framför den sydöstra bänkskärmen. Orgeln är byggd 1967 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Den har ersatt åtminstone två orglar; en från 1921, tillverkad av Olof Hammarberg i Göteborg, och en från 1821, inköpt 1887 från Strövelstorps kyrka. Visst äldre orgelmaterial förvaras idag i tornet. Orgelfasaden är från allra senast 1887 och ombyggd 1921 av Theodor Wåhlin. Den är arkitektoniskt uppbyggd med ett centralt, stort rundbågeformat pipfält flankerat av varsitt smalare pipfält. Mellan dessa finns kannelerade pilastrar. Uppsatsen avslutas av ett entablement, krönt med strålglans och prydd av bl.a. tandsnitt på kornischen. Lillklockan är omgjuten 1718 av Lars Wetterholtz i Malmö, och har hängt i den medeltida kyrkan. Manteln pryds av en inskription och Karl XII:s namnchiffer. Storklockan är gjuten 1847 av F. Siepel och J.G. Liljendahl. Den är smyckad med bl.a. en psalmvers. Övrigt Bakom predikstolen hänger ett timglas från 1793 med tre glas i en träställning. På Lunds Universitets Historiska Museum förvaras ett rökelsekar och ett emaljinlagt krucifix från Limoges, prytt med en bild av Kristus, som båda kommer från medeltidskyrkan i Västra Broby. Två foton av dessa föremål hänger i den nuvarande kyrkan. |
