Stäng fönster SKELLEFTEÅ BJURLIDEN 1:416 - husnr 1, BOLIDENS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Bolidens kyrka (akt.), BOLIDENS KYRKA (akt.) | |
| 2010-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Till kyrkorummet kommer man via vapenhuset som är inrymt i läktarunderbyggnaden. Kyrkorummet öppnar sig med påtaglig rymd då det höga sadeltakets form behållits även invändigt. Det finns en tydlig visuell orientering mot det framdragna koret, vilket förstärks av ljuset från det höga fönstret på södra korväggen och Pär Anderssons mural-målning i alfresco-teknik som sträcker sig i ett band runt korväggarna. Den koloristiska målningen bryter av kyrkans i övrigt rena och avskalade uttryck invändigt. Kyrkans materialverkan är stark. De vitkalkade väggarna med sin textur, den ljusa och varma träpanelen i långhusets tak och på läktarinbyggnaden, den dovare blåmålade träpanelen med tvärgående bjälklag i kortaket, bänkgavlarna som ytbehandlats med bränd järnfärg, samt inte minst kyrkans golvbeläggning samspelar till den strama men ändå starka helhetsupplevelsen. I vapenhus och långhus är den mörka klinkern formad till ett dubbelyxmönster. Vid dopfunten är klinkern axformad och skapar ett optiskt våg-mönster, möjligen som en symbol för de strömmande vatten där de första kristna dopen företogs. I koret ligger hårdbränt helsingborgstegel, ett favoritmaterial hos flera av modernismens kyrkoarkitekter. Golvens mönster utgör en livfull kontrast mot väggarna och taket. De slutna bänkkvarteren bidrar till lugnet och kopplingarna till äldre kyrko-tradition, men placeringen av dopfunten i mitten av kyrkorummet är mer okonven-tionell. Den massiva dopfunten av vit marmor är dock medvetet placerad där för att infallande ljus ska falla på dopplatsen och skapa en vördnadsfull stämning inför dopets innebörd. Betydelsefulla för kyrkorummet är också de modernistiska takarmaturerna. De ger associationer både till samtida gruvlampor och till guldtackor, dvs. det som gjort Boliden känt över världen. Kyrkan inrymmer en del intressanta tekniska installationer. Kyrkan värmdes från början genom att varm luft steg upp från galler i golvet på några ställen (kalorifer). Detta medförde att väggarna kunde hållas rena från radiatorer. Även högtalare på väggarna kunde undvikas när man efter några år försökte göra något åt akustikproblemen genom att installera 16 bänkhögtalare. De används inte idag men utgör en intressant detalj. Det gör även de reostater (dimmers) som finns kvar i källaren och fortfarande reglerar takkronornas ljusstyrka. Interiören har genomgått små förändringar sedan byggnadstiden. Det som påverkat kyrkorummets karaktär mest är renoveringen 1985, då predikstolen flyttades till södra sidan och tre bänkrader togs bort för att skapa en ”lillkyrka” på norra sidan. Samtidigt togs bänkar bort längst bak på södra sidan för att inrymma en ny kapphylla. I synnerhet har demonteringen av bänkar och att dessa har ersatts av lösa stolar skapat ett rörigare intryck. |
