Stäng fönster HÖGANÄS LERBERGET 49:706 - husnr 1A, LERBERGETS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Lerbergets kyrka (akt.), LERBERGETS KYRKA (akt.) | |
| 2014-10 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Från huvudingången i norr kommer man in i den stora entréhallen som är det moderna vapenhuset med kapprum, wc-utrymmen och soffgrupp. Den norra och södra ingången till entréhallen är belägna mitt för varandra enligt traditionellt mönster från de äldsta romanska kyrkorna. I öster leder en ingång in till kyrkorummet från entréhallen. Intill ingången till kyrkan finns ett ”lyssnarrum”. Lyssnarrummet tillkom på förslag från arkitekten och är en plats där man kan sitta ifred och lyssna på gudstjänsten utan att störa eller störas av andra. Ett brett och lågt fönster finns mot kyrkorummet och genom högtalaranläggningen når ljudet in i det ljudisolerade lyssnarrummet. I entréhallens västra sida finns ingångar till en stor församlingsal och en lång korridor längs vilken församlingslokalerna är ordnade. Ursprungligen inrymde dessa utrymmen barnavdelning, ungdomsavdelning, personalrum, kök och grupprum samt diverse biutrymmen. Idag är expedition, kontor och personalutrymmen inrymda i de mindre rummen. Samlingsalen består av ett långt, rektangulärt rum med fönsteröppningar mot norr och glaspartier mot korridoren i söder. Församlingssalen är öppen till nock och här når ljuset in från det norra lodräta fönsterbandet mellan takfallen. Genom den senare tillbyggnaden söder om kyrkan har den ursprungliga delen på cirka 700 kvm utökats med ytterligare 300 kvm utrymme. Den nya delen inrymmer framför allt barn och ungdomsverksamhet och en del kontorsutrymmen. Huvuddelen består av en stor sal som går att dela i två rum med en vikvägg. I den äldsta delen av byggnadskomplexet är innerväggarna utförda av samma tegel som i fasaderna. Tegelmuren är oputsad och omålad. Partier av mönstermurning finns ex. i korets södra sida där ett avfasat parti intill fönstret är murat med ursparningar med en dekorativ verkan. Väggarnas övre skift samt fönsterbänkarna är murade med stående tegelsten. I övrigt är tegelmuren lagd i munkförband. På sina ställen i församlingssalen och i kyrksalen finns utsparningar i fogarna, möjligen för att få en bättre akustik med kortare efterklang. I kyrkorummet har man borrat upp ytterligare fogar och fyllt med mineralull för att få bättre akustik. På sina ställen finns obehandlade, gjutna betongbalkar synliga som ett dekorativt inslag. I kyrkan syns betongbalkar i fönsteröppningen på korets norra sida och i mötet mellan den övre muren och det nedre takfallet på norra sidan. I samlingssalen och en del andra väggpartier är de övre murpartierna vitmålade. Golvet i kyrksalen, sakristian, entréhallen och korridorerna är genomgående lagt med brungula klinkerplattor. På övriga golv ligger linoleummattor. Dörrarna är släta och tillverkade av furu liksom fönster med mera inredning. Kyrkorummet är till skillnad från det traditionella kyrkorummet eller ”långhuset” bredare än det är långt. Detta är en medveten tanke för att få större närhet mellan präst och kyrkobesökare. Ingen möblering i kyrkan är fast, tanken är att allt ska gå att flytta. Däremot anger rummets uppbyggnad vissa ramar för kyrkorummets användande. Koret utgörs av en liten utbyggnad mot öster. Altaret står ett stycke från väggen och är ett så kallat versus populum altare för att prästen ska kunna stå vänd mot församlingen. Framför altaret finns en altarring bestående av lösa sektioner som går att ta isär och flytta. Predikstolen utgörs av en ambo. De fasta inventarierna och bänkinredningen är tillverkade i furu. I regel står altaret, dopfunten och ambon på samma avstånd och på en rak linje framför bänkarna. Enligt ursprungsritningarna tänkte sig arkitekten att stolarna för församlingen skulle stå i en rak linje väster om koret. En mindre grupp stolar stod bakom dopfunten och väster om predikstolen/ambon. För kören finns en grupp stolar öster om orgel något vinklade mot församlingen. Körens stolar står numera uppställda på ett lågt podium. Även detta går att ta bort och flytta vid behov. I ett tidigt förslag till kyrkans ritning hade kyrkorummet färre fönsteröppningar. Efter påpekanden och en del råd från domkapitlet i Lund gjorde arkitekten en del ändringar varvid ytterligare fönster tillkom. Det norra fönstret skänker svalt ljus mot koret och långsmala ljusslitsar i väster ger ett varmt ljus till kyrkorummet. I söder finns ett fönster vilket är avskärmat med en spaljevägg som silar bort det starka solljuset. Kyrkorummets takbelysning består av klara glasglober upphängda i fyra rader över församlingens stolar. Kyrkorummet är öppet till nock med ett undertak av furubrädor på tvärgående reglar. I öst-västlig riktning, i ungefär halva kyrkorummets bredd och i linje med korets södra sida, sträcker sig en limträbalk som markerar brytpunkten mellan takfallen. Innertaken i övriga delar består av ett vitt skivmaterial med synliga ribbor av furu. Sedan uppförandet har en del mindre ändringar skett invändigt i kyrkorummet. Värmeanläggningen har kompletterats med några väggradiatorer som målats bruna för att smälta in. Ljudanläggningen har ändrats om från en osynlig anläggning i taket till vägghängda högtalare i koret. Gradänger för kören har tillkommit intill orgeln. Ett hörn av kyrkorummet har skärmats av för att få rum för enskild förbön. Kyrkorummets möblering är i övrigt den samma som när det byggdes men anpassas vid behov som exempelvis begravningar och dop. I anslutning till kyrkorummets södra sida ligger sakristian som har utformats med avskilt altare för prästen och en inmurad piscina i en av väggarna. De senare tillbyggda delarna från 1994 är utförda med golv, tak, fönsteröppningar som i de ursprungliga delarna. Innerväggarna är dock vitmålade och innerdörrarna är röda skivklädda dörrar. Inredning och inventarier Kyrkans inredning (altare, altarring, predikstol/ambo, dopfunt, stolar och altarkors) ritades av arkitekten och tillverkades av Bertil Johansson AB, Markaryd. Alla delar av inredningen är flyttbar och utförd med enkla och rena linjer i ljus furu. Det stora träkorset i kyrkosalen tillkom endast en vecka innan invigningen som en gåva från snickarmästaren Bertil Johansson. Korset var tänkt som en temporär utsmyckning tills en altartavla införskaffats men har istället blivit en permanent inventarie. På väggarna i kyrkorummet finns lampetter och på altaret finns ljusstakar av järnsmide. Ljusstakarna och lampetterna designades av arkitekt Henrik Jais-Nielsen och tillverkades av Bröderna Larssons smidesverkstad i Väsby 1982. Orgel är en så kallad modulorgel och tillverkad 198 3av modulorgel AB, Umeå. Orgeln har sju stämmor fördelade på två manualer och pedal. Kyrkklockan av brons tillverkades 1982 av AB M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. På klockan finns inskriptionen ”Gå in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov, tacka honom, lova hans namn” Ps 100:4. Övrigt I kyrkorummet, sakristian och församlingslokalerna finns många konstnärer representerade med sina verk. Flertalet av konstnärerna har lokal anknytning. En gobeläng med temat ”måne och sol” och designad av den kända textilkonstnären Barbro Nilsson från Lerberget hänger bakom predikstolen. Gobelängen är vävd av Märtha Måås Fjätterströms verkstad i Båstad 1986. Trärelief med motivet ”Sackeus i fikonträdet” utförd av den Eva Spångberg 2001 hänger i kyrkorummet. En trärelief med motivet Jesu dop hänger på väggen intill dopfunten i koret. Reliefen är av förgylld ek och tillverkades av Åke Röjgård, Höganäs 2006. Bakom predikstolen står en skulptur av stengods tillverkad av Åke Holm på 1950-talet och införskaffad till kyrkan 2008. Skulpturen föreställer Mose med lagens tavlor. Nära orgeln hänger ett votivskepp byggt av konstnären och modellbyggaren Kurt Sandgren från Jonstorp. Det är en modell av briggen Pepita av Lerberget. Vid ingången till kyrksalen i entréhallen står en bronsskulptur av Jonas Högström tillverkad 2005 och inköpt 2009. Skulpturen har titeln ”Förlorad men återfunnen” och föreställer en liten flicka som håller i ett lamm. Konstnärens egen dotter stod modell inför arbetet. Inne i sakristian står en stol som kommer från det gamla missionshuset i Lerberget. Enligt kyrkans inventarieförteckning stod stolen i predikstolen i missionshuset. |
