Stäng fönster STOCKHOLM LANTMÄTAREN 2 - husnr 1, JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA) (akt.) | |
| 2005-10-18 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Innanför den stora porten i väster, idag kyrkans huvudentré, finns ett par laserade svängdörrar som leder in till vapenhuset. Detta fick sin nuvarande utformning vid 1930-talets ombyggnad; boardklädda marmorerade väggar och dekormålat tak med listverk samt kalkstensgolv. Ett par marmorerade svängdörrar för besökaren vidare in i kyrkrummet. Väggar och valv, kryss-, nät- och stjärnvalv med varierande utformning, är vitkalkade men delvis kraftigt nedsmutsade. I mittskeppets mittvalv finns monterat årtalet 1642 i förgyllt silver, det år då valvslagningen avslutades. Mittskeppets valv bärs bland annat upp av tio kolonner, två rader med fem i varje rad. De är mycket höga och kraftiga, uppbyggda av runda trummor av öländsk sandsten. De fyra som bär upp centraltornet är något kraftigare än de övriga. I det grå kalkstensgolvet finns en del äldre gravhällar inlagda. Kyrkbänkarna är öppna med gavlar med en något renässansinspirerad dekor, tunt bemålad i brunt med gröna inslag. I bänkkvarteren är golven belagda med grå linoleum. Långhusets fönster är spetsbågiga av smidesjärn, blyspröjsade med s k antikglas. Predikstolen, som är placerad på den östligaste kolonnen på norra sidan, är ett arbete i empirestil från 1828 av J A Gillberg. Den är rikt skulpterad och förgylld med en rund korg och kupolformat ljudtak. I den östligaste travén i det södra sidoskeppet finns, något förhöjt, ett dopkapell med inredning från 1930-talet. Ett litet altare står placerat under fönstret med en draperimålning som bakgrund, i fönstret en glasmålning av Gunnar Torhamn föreställande Jesu dop. Här står dopfunten, vars fot i form av en bemålad och i ek skulpterad ängel härrör från kyrkans tillkomsttid. Intill kapellet står kororgeln i obehandlad ek från den danska firman Marcussen & Söner, tillverkad 1960 och försedd med 17 stämmor. Orgelverket i huvudorgeln uppe på läktaren i väster är tillverkat av samma firma 1978 och har 83 stämmor. Dess fasad är från 1746-48, ritad av Carl Hårleman och rikt skulpterad med förgyllda rokokoornament. Orgelläktaren bärs upp av fyra runda marmorerade kolonner med förgyllda baser och kapitäl. Även barriären är marmoreringsmålad med förgyllt listverk. Läktarens undersida är utformad som ett kassettak med dekormåleri med bl a pilgrimsmusslan som motiv, S:t Jacobs attribut. Musselmotivet återkommer i de många armaturer som tillkom vid 1930-talets ombyggnad, både i dem på läktarens undersida samt i kyrkorummets takkronor och vägglampetter. Koret ligger tre steg högre än kyrkorummet i övrigt. Även här är väggar och valv vitkalkade och golvet utgörs av äldre gravhällar, delvis täckta av en stor kormatta i grått och blått. I den nybarocka altaruppsatsen av trä, ritad av arkitekten Ove Leijonhufvud och skulpterad av John Lundqvist ( 1882-1972) på 1930-talet, är två 1600-talsmålningar av okända konstnärer infällda. Dessa kan eventuellt härröra från 1600-talets altaruppsats. Altarringen, också från 1930-talet, har balusterdockor och förgylld dekor. Korets fyra fönster är försedda med glasmålningar från 1893 med motiv hämtade från Nya och Gamla testamentet, utförda av Zettlers glasmålerifirma i München. På väggarna sitter ljusarmar av mässing från 1600-talets mitt. I en nisch i södra väggen finns en minnesvård över amiralen och landshövdingen Teodor Ankarcrona, sannolikt efter Carl Hårlemans ritningar. En dörr leder in till sakristian från korets norra sida. Ett stort antal begravningsvapen från 1600-talets andra hälft och början av 1700-talet pryder sidoskeppens väggar. Innanför den norra resp södra entrén finns dekorativt utformade vindfång ovanför vilka sidoskeppsvindarnas läktarbröstningar med skuren barockdekor syns. Den stora oljemålning som under åren 1828-1892 fungerade som kyrkans altartavla hänger idag på södra sidoskeppets västvägg. Den målades av Fredrik Westin och föreställer Kristi förklaring. I anslutning till denna har några bänkar tagits bort och ersatts av skåp för textilförvaring samt en "kaffehörna". I motsvarande del i norra sidoskeppet finns, också på bekostnad av flera bänkrader, ett förråd som byggts upp till fönsterhöjd. Sakristian i nordost består av två rum, båda med parkettgolv och vitkalkade väggar. Det östra rummet har ett litet altare, marmorerad bröstpanel och ett platt tak med bemålad stucklist. Det västra är välvt och har ådringsmålad bröstpanel och dekorativt utformade dörromfattningar. Övriga inventarier En av kyrkans korkåpor och ett antependium i brokad med silverspetsar är från 1657. De, och ytterligare några värdefulla föremål, är utställda i en speciell monter som står mot nordväggen, intill sakristian. Det finns även textilier, bl a mässhakar och antependier, från 1700-, 1800- och 1900-tal. Många av de yngre textilierna är tillverkade hos Libraria. Kyrkan äger också silver i form av bl a dopfat, dopkanna, vinkanna, nattvardskalk och ljusstakar från 1600-tal och tidigt 1700-tal av högsta konstnärliga och hantverksmässiga kvalitet. Vindfången i söder och norr flankeras av ljusbärande änglar av förgylld mässing. En av dessa är original från 1600-talet medan de övriga är kopior från 1930-talets ombyggnad. Tre av kyrkans fyra kyrkklockor är omgjutna av malmen från de klockor som förstördes vid branden 1723. Gjutarna hette Näsman och Klos. Den fjärde och minsta klockan är från 1779. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
