Stäng fönster STOCKHOLM ORGELPIPAN 10 - husnr 1, SANKTA CLARA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKTA CLARA KYRKA (akt.) | |
| 2006-03-14 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset i väster är indelat i ett yttre och ett inre vindfång. I det yttre är väggar och fyllningsdörrar, som leder till en läktare, vitmålade. Det inre vindfånget är boaserat i ek med fyllningsdörrar. Även det kassettindelade taket är av ek. Kyrkorummet är enskeppigt med läktarförsedda tvärskepp. I väster finns en orgelläktare. Korets norra och södra väggar är snedställda in mot den rakt avslutande östra väggen. Sju stora spetsbågiga fönster ger ett ljust rum. Längst i väster är golvnivån några trappsteg högre än långhuset i övrigt. Den västra väggen är boaserad likt vapenhuset med snidad dekor och intarsia på dörrarna. Liksom vapenhuset har kyrkorummet kalkstensgolv. Mittgången är belagd med en röd textilmatta. Väggarna är vitmålade med viss dekormålning i rött, gult och svart av Olle Hjortzberg (1872-1959). Fem kryssvalv täcker långhuset, tvärskeppen har ett kryssvalv vardera. Valvens ribbor, sköld- och gördelbågar har samma typ av dekormåleri som väggarna. I valvkapporna är bibliska motiv målade inom cirkelformade fält, även dessa utförda av Hjortzberg. I mittskeppet finns öppna bänkkvarter orienterade mot koret med en mittgång och sidogångar utmed ytterväggarna. Bänkarna är av omålad ek med fältindelade gavlar. Över bänkarna, på var sida mittgången, hänger nio elektriska armaturer. De är förgyllda med snäckformade reflektorer. På väggarna sitter ljusarmar av mässing. På mittskeppets norra vägg, direkt öster om tvärskeppet, är predikstolen placerad. Den är av trä, förutom det draperiformade bakstycket som är av gips. Korgen och ljudtaket har en rikt snidad dekor och hela predikstolen är förgylld. Den norra korsarmen, som har en boaserad vägg mot vindfånget i norr, är möblerad med bord och stolar. I taket hänger en elektrifierad mässingskrona. I den södra korsarmen finns ett kapell, inrett under senare tid, med ett altare på hjul mot den östra väggen och en altartavla med nonfigurativt motiv i vitt, rosa och lila. I det sydvästra hörnet står en kororgel. Vindfånget mot söder är av ek och har samma utformning som det i norr. Koret ligger betydligt högre än kyrkorummets golvnivå. I söder finns här en dörr med snidad dekor i fyllningarna och stenomfattning, framför vilken en dopfunt av vitgrå marmor med änglahuvuden och rosor i relief står. Fyra trappsteg av kalksten leder upp till högkoret. Även här är golvet av kalksten och väggarna är målade likt den övriga kyrkan. Ett stjärnvalv, dekorerat likt de andra valven, bärs upp av runda murpelare. Fönstren i norr och söder har glasmålningar från 1888 utförda av F X Zettlers glasmästeri i München. På var sida om altaret, som är av brun och grön kalksten, står knäböjande änglar skulpterade i vit marmor. Förlagorna i gips av J T Sergel stod på samma plats 1790-1904. Altaruppsatsens kolonner och pilastrar av brun och grå marmor med förgyllda korintiska kapitäl bär en bruten arkitrav. Uppsatsen kröns av en triangelformad dageröppning omgiven av förgyllda moln, änglahuvuden och en strålkrans i relief. Altartavlan i uppsatsens mitt är målad av Jonas Hoffman 1766 och föreställer Kristi nedtagande från korset. Altarringen av trä har en genombruten front med snidade och förgyllda detaljer. I övrigt är den målad i grågrönt med knäfall och överliggare klädd i grön textil. Läktarna har barriärer av omålad ek med utsirade balusterdockor. Orgelläktaren i väster, som har en något svängd barriär, bärs upp av två pelare av ek med snidade skulpturer. Taken under läktarna är av omålad, kassettindelad ek. På de norra och södra läktarnas väggar finns väggmålningar föreställande Klara kloster respektive Clara kyrka från olika perioder, alla målade av Hjortzberg. Ovanför alla läktarna sitter runda fönster. Orgeln i väster är tillverkad 1907 av Åkerman & Lund och har numera 58 stämmor. Fasaden är ritad av Agi Lindegren i omålad ek med rik snidad dekor. Det rum som byggdes som sakristia väster om den norra korsarmen är nu möblerat med stolar och bord för kaffeservering. Golvet är belagt med ekparkett, det kryssvälvda taket är putsat liksom väggarna och fönstret har smidesgaller. I arbetsrummet en trappa upp ligger ett brädgolv, taket är plant med en profilerad taklist. Fönstren har spröjsade träbågar och dörren har fyllningar. I rummet finns skåp för textilförvaring. Den östra sakristian är kryssvälvd, har brädgolv och en trappa som leder upp till predikstolen. Övriga inventarier I kyrkan finns många epitafier, ett flertal utformade av Jean Eric Rehn under 1700-talets andra hälft. På den norra väggen finns i en igensatt fönsternisch ett av dessa över friherre Carl Ridderstolpe. Det är utformat i skenperspektiv föreställande ett förfallet gravvalv. Enklare utförande har de två epitafierna över Rehn och hans maka Anna Rungren, båda ritade av J E Rehn själv. Även epitafiet över Carl Hårleman är troligen ritat av Rehn. Hårleman har själv ritat två stora epitafier i koret. De är båda av kolmårdsmarmor och utformade som sarkofager. Vid branden 1751, då nästan bara kyrkans murar och valv klarade sig, räddades även kyrksilvret. Kvar finns därför fortfarande silver från 1600-talet såsom en kalk, vinkannor och ljusstakar. Bland kyrksilvret finns också objekt från 1700-, 1800- och 1900-talen. Ett dopfat från 1908 gjort av A C Dufva hör till den nuvarande dopfunten. Till kyrkans textilier hör en mässhake av vitt siden med broderat mönster i relief från 1600-talets slut. En röd mässhake är från 1752. I tornet hänger fyra kyrkklockor varav två är gjutna 1751, den ena av Gerhard Meyer. De övriga två är omgjutna 1883 av tre tidigare klockor. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
