Stäng fönster UPPLANDS VÄSBY FRESTABY 4:1 - husnr 1, FRESTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRESTA KYRKA (akt.) | |
| 2004-11-16 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet täcks av kryssvalv, varav korets uppfördes under 1300-talet, och långhusets under 1400-talet. Väggar i långhus och kor dekoreras av medeltida muralmålningar, som efter att ha varit överkalkade sedan 1700-talet, togs fram i fragmentariskt skick i samband med en restaurering 1934. Restaureringen leddes av arkitekten Erik Fant. Kalkmålningarna består av apostlafigurer samt invigningskors under dessa. Korsen,som tillkom vid varje kyrkas invigning, är äldre än de övriga målningarna. Figurmålningarna tillkom under 1400-talets mitt, och har närmast hänförts till Strängnäs-skolan. De ursprungligen tolv apostlarna utgör en s k Credo- eller trosbekännelsesvit. Den börjar vid korets östra vägg mot söder. Här inleds trosbekännelsen av aposteln Petrus, med ett överliggande språkband med texten "Jag tror på Gud fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare". I långhuset finns två bänkkvarter på vardera sidan om mittgången. Bänkarna tillverkades även de under 1930-talets renovering, även om dörrarna från 1700-talets bänkinredning kunde återanvändas. På orgelläktaren står orgeln, ursprungligen tillverkad för Barnhuskyrkan i Stockholm av Georg Woytzig under 1690-talet. Först 1788 fick orgeln sin plats i Fresta kyrka. I samband med detta tillkom de sköldformade sidopartierna. Redan under 1700-talet genomgick orgeln ett flertal ombyggnader, varvid flera delar av originalsubstansen gick förlorad. Under 1830-talet tillbyggdes bihangspedalen och tio år senare reparerades orgeln åter, av orgelbyggaren Johan Blomquist. Under 1880-talet insattes en ny stämma. I samband med att en ny orgel byggdes bakom den gamla 1934, flyttades orgeln framåt, varvid bihangspedalen torde ha avlägsnats. 2001 återinvigdes orgeln efter en varsam konservering. Sedan 1980-talet står en huvudorgel av Bruno Christensen & Sønner, Tinglev, Danmark, placerad bakom den gamla. I koret finns en kororgel från samma orgelbyggare, även den tillkommen under 1980-talet. Orgelläktaren tillkom redan i samband med den stora omgestaltningen 1776. Då tillverkades även kyrkans övriga fasta inredning, predikstol och altaruppsats. Predikstolen är möjligen ritad av Jean Eric Rehn, som även utformade altarpredikstolen i Eds kyrka i grannsocknen.Den är utförd i gustaviansk stil och, kröns av ett rikt utformat ljudtak. Altaruppsatsen består av en oljemålning, omsluten av en ram, även den i gustaviansk stil. Uppsatsen har genomgått mindre justeringar under senare tiders restaureringar. Även oljemålningen, som föreställer med en framställning av Jerusalem och keruber, har målats om ett flertal gånger. Ovan altaruppsatsen dekoreras väggen av ett hjulfönster med färgat glas, tillkommet 1776. Inventarier Sedan 1930-talet hänger åter ett triumfkrucifix i triumfbågen mellan koret och långhuset. Krucifixet som härrör från 1400-talets slut, fästes på ett nygjort kors 1934, då det även fick sin nuvarande placering. I kyrkan finns även ett processionskrucifix och en dopfunt från 1200-talet. På långhusets södra vägg sitter kyrkans medeltida altarskåp, tillverkat omkring 1470. Altarskåpet är ett nordtyskt arbete. I dess mitt syns madonnan, stående på månen och omgiven av en krans av solstrålar (Apokalyptiska madonnan). På madonnans båda sidor och i medaljongerna i skåpets nedre del framställs personer i den så kallade Heliga släkten, ett motiv som var omtyckt under senmedeltiden. På altarskåpets vänstra flygels utsida finns överst, en målning som föreställer Gregorii mässa. Därunder finns en målning som troligen föreställer syskonen S:ta Maria Magdalena, S:t Lazarus och S:ta Martha. Den högra flygelns utsida är försedd med en målning som föreställer Konungarnas tillbedjan, och därunder S:ta Helena, S:t Konstantin och S:ta Veronika. Framställningar av S:t Lazarus är ovanliga, men en identisk helgonuppställning finns på ett altarskåp i Åls kyrka i Dalarna. Altarskåpet i Fresta har även fler likheter med altarskåpet i Ål, både i motivval och uppbyggnad. Troligen fanns en gemensam eller liknande förlaga till de båda altarskåpen. Även i Gagnefs kyrka i Dalarna finns ett altarskåp med samma bildprogram på flyglarnas utsidor. Till kyrkans äldre silver hör en kalk och patén, oblatask och vinkanna som inköptes 1848. Kyrkan äger även ett sockenbudstyg från 1830-talet. Flera äldre textilier stals under 1840-talet. Från samma årtionde härrör dock två ännu bevarade mässhakar av svart sammet med broderier i silver. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
