Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TYRESÖ TYRESÖ 1:827 - husnr 1, TYRESÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TYRESÖ KYRKA (akt.)
2006-03-23
Interiörbeskrivning
Kyrkans golv är lagt med röda och grå kalkstensplattor utom i bänkkvarteren där det ligger trägolv från 1933. I golvet ligger ett flertal nedsänkta gravhällar, likaså i kalksten av vilka en del har inskriptioner. Väggar och valv i kyrkorummet är putsade och vitkalkade. Thomas Målare var den som först vitlimmade kyrkan år 1640. Den vitrappade interiören delas upp i fyra valvtravéer. De två östra valvtravéerna som utgörs av korvalv och långhusets östra valv är stjärnvalv. Långhusets västra valv är åttadelat och tornvalvet är kryssvälvt. Valven bärs upp av kolonner som bl a kröns med Oxenstiernas och de la Gardies vapen. Valvstrålarna är uppbyggda av tunna profilerade ribbor av formtegel vilka ursprungligen var målade i grått.
Fönstren är försedda med gråmålade innerbågar från 1930-talet. Dörrarna till sakristian och sydportalen är invändigt målade i gulockra med svarta bandgångjärn och västportalens dörrar är invändigt målade i en grågrön kulör. Från långhuset till trapptornet finns en rundbågig dörröppning försedd med en vitmålad bräddörr.

Kyrkans slutna bänkinredning med profilerade listverk och stiliserad bladdekor i nedsänkt relief är tillverkad av Mäster Melcherdt vid kyrkans tillkomst. Melcherdt var i Oxenstiernas tjänst under hela 1630-talet och har även tillverkat kyrkans predikstol. Med sin ornamentik i intarsia är den ett vackert exempel på tidens hantverksskicklighet. Predikstolen fick sin plats i kyrkan 1640 och tillverkades av Melcherdt 1639.

Orgelläktaren har liggande fyllningar i läktarbarriären och bärs upp av enkla fyrkantiga pelare som uppåt avslutas med profilerade lister. Orgelläktaren tillkom 1842 då den ersatte den ursprungliga läktaren. Även orgeln tillkom 1842. Den är tillverkad av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm. Läktarbarriär och orgelfasad, vilka genomgått ett flertal ombyggnader, är målade i ljusgrått med detaljer och listverk i guld. Den 19-stämmiga orgeln har även den byggts om och utökats, senast 1965 av Åkerman & Lund i Knivsta.

I väst tillfogades kyrkorummet ett vindfång 1905. Det har vitmålade träfyllningar nedtill och småspröjsat glas upptill, för närvarande försatta med garderober. Dörren i vindfånget till kyrkorummet utgörs av en trefyllnings pardörr med dörröverstycke försett med dekor och listverk i jugendstil.
Det Oxenstiernska gravvalvet är ett kryssvälvt rum under högkoret. Nedgång sker genom en lucka, en kalkstenshäll med järnringar, mitt för altaret. I gravvalvet finns sex kistor av normal storlek och en barnkista.

I tornet hänger två klockor vilka tillverkades av malmen från de två klockor som skadades i branden 1740. Klockorna tillverkades av Johan Fahlsten och uppsattes 1750.

Övriga inventarier
I koret hänger ett begravningsvapen som vid Oxenstiernas begravning bars från Stockholm till Tyresö. Ovanför sakristidörren, på den norra väggen, hänger ett epitafium över Oxenstierna. Epitafiet är ursprungligen en altartavla som troligen blev svenskt krigsbyte, möjligen från Polen på 1620-talet. Nedtill är ett sekundärt porträtt av Oxenstierna, målat av Cornelius Arendtz.

I koret står det Oxenstiernska gravmonumentet, ett s k tumbaepitafium, troligen utfört i Hamburg hos bildhuggaren Heinrich Wilhelm (verksam i Sverige från 1647 till sin död 1652) under 1600-talets början. På tumbans lock av svart marmor, ovanför alliansvapnet vilar två vita marmorskulpturer som föreställer Gabriel Oxenstierna och hans första hustru Märta Agneta Bielke.

I likhet med epitafiet på norra väggen är sannolikt även altaruppsatsen ett krigsbyte från Polen. Den är rikt skulpterad och på sockeln återfinns de båda makarnas vapen. Altaruppsatsen omfattar två målningar; dels Josefs dröm om flykten till Egypten, dels en martyrscen där biskop Stanislaus mördas framför sitt altare. Altaruppsatsen är signerad 1613 och skänktes av Gabriel Oxenstierna till Tyresö kapell 1633. Altarringen är halvcirkelformad och har gråmarmorerade balusterdockor och röd sammet på knäfallet. Altarringen sattes upp 1877 då den ersatte ett ursprungligt korskrank.

I kyrkan finns även en serie om sju målningar (ursprungligen åtta) daterade till omkring 1700 som är placerade i långhusets västra del. Bilderna som ursprungligen var uppsatta i koret föreställer Frambärandet i templet, Jesu dop, Nattvarden, Jesus i Getsemane, Ecce Homo, Korsfästelsen och Uppståndelsen. Målningarna skänktes till kyrkan 1722 av Maria Gustava Gyllenstierna.
På den norra väggen sitter en tavla med allegorisk framställning av Jesus på korset inramad av bilderna av tretton personer, vilka är knutna till passionsdramat. Tavlan dateras till omkring 1700 och skänktes till kyrkan 1724 av bröderna Abraham och Carl Grill, patroner vid oljebruket i Tyresö.

I en monter i västra delen av kyrkan står en skeppsmodell i trä från 1620-1630-talet. Modellen, som föreställer ett medelstort örlogsfartyg, är Sveriges äldsta fregattriggade fartygsmodell och troligen den enda modell i världen från denna tid som har kvar sin ursprungliga tackling.

Kyrkans dopfunt är ett arbete i sandsten som tillsammans med ett dopfat i mässing skänktes till kyrkan av Anna von Staden 1653.

Kyrkan äger ett antal silverföremål från 1600- och 1700-talen, varav en del har deponerats på Historiska museet. Av kyrkans ljusredskap kan en ljuskrona i mässing nämnas. Ljuskronan som är tillverkad 1635, skänktes till kyrkan av Maria Sofia de la Gardie 1666. Från 1600-talet finns även två par ljusstakar i silver. Kyrkan har ett omfattande textilförråd från 1600- och 1700-talen. En del av textilierna har deponerats på Historiska museet, men kvar i kyrkan finns bl a en brudpäll av rött atlassiden med guldbroderier i relief från 1600-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.