Stäng fönster MÖRBYLÅNGA SEGERSTAD 1:1 - husnr 1, SEGERSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SEGERSTADS KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnadens fasta inredning. Läktarbröstning Läktarbröstningen är av trä. Breda stående brädor laserade i blått avdelas i fält av dekorerade brädor i grått med kannelyrer i guld. Ramverk, överliggare och lister är profilerade. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid renoveringen 1949-50. Över mittgången skjuter ett bågformat parti fram. Denna båge är förhöjd med ett skyddsräcke i smide. Räcket tillkom vid renoveringen 1988-1989. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i tre kvarter, två i söder och ett i norr, och sluten mot mittgången. Bänkinredningen tillkom 1837-39 då kyrkan byggdes. Den fick sin nuvarande utformning 1949-50 då bänkarna kortades mot långhusets väggar och sittkomforten förbättrades. Korbänken på norra sidan byggdes om för den nya trappan till predikstolen. Ommålning gjordes vid renoveringen 1988-89. Då togs också ett par bänkar under läktaren bort. Bänkinredningen är invändigt målad i gult. Utsidans ramverk är laserat i blått, lister är målade i grått och speglarna laserade i rött. Även överliggaren är laserad i rött och golvlisten är målad i rött. Det första bänkparet har en svängd form som följer korets bågform. I bänkarna finns också smidda klädhängare målade i svart. Predikstol Predikstolen tillverkades 1765 av Clas Wallberg i Vickleby för den gamla kyrkan. Den överfördes till den nya kyrkan 1837-39 och byggdes då om till en altarpredikstol. I samband med renoveringen av kyrkan 1949-50 blev predikstolen åter fristående vid den norra väggen med trappa från koret genom norra korbänken. Altarbord, altaruppsats, altartavla och altarring Altarbordet är byggt av trä 1950 och laserat i grågrönt. Den nuvarande altaruppsatsen tillkom 1950 då altarpredikstolen togs bort. Altartavlan är målad av Einar Forseth. Tavlan omges av kolonner och överstycke i nyklassicistisk stil. Kolonner samt mindre partier är marmorerade i rött och beigt. Övriga delar är täckmålade i grått eller förgyllda. Altarringen av trä är sluten. Den har en grind på södra och norra sidan. Utförandet är i samma stil som läktarbröstningen med stående brädor laserade i rött. Dessa avdelas av dekorerade pilastrar i blått med förgyllda kannelyrer. Överliggare och lister är målade i rött eller beigt. Knäfallet är klätt med grått tyg. Äldre altaruppsats, vid dopaltaret. Delar av äldre altaruppsats i form av kolonetter tillverkade av Peter Buschberg, Kalmar, 1733. De omramar ett krucifix av okänd ålder. Ytterligare ett par kolonetter från altarpredikstolen används som pelare till sakristians altarbord. Orgelfasad Orgelfasaden är daterad till 1881 men det är inte känt vem som ritat den. Orgeln som installerades 1881 var tillverkad av Carl Elfström, Ljungby. Den nuvarande orgeln är byggd 1952 av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgelfasaden målades troligen om senaste gången 1949-50. Dopfunt Dopfuntens cuppa är av gotländsk kalksten och tillverkad på 1200-talet. Den återfanns 1930 som vattenho på en av gårdarna i socknen. Sedan 1949 finns den åter i kyrkan. Cuppan är placerad på ett kapitäl från den medeltida kyrkans mittkolonn. Fundamentet till dopfunten används idag som del i solvisaren. Gravhällar I vapenhuset är några gravhällar upphängda på väggarna. På den södra sidan sitter tre hällar och på den norra, under trappan till tornet ytterligare en. Hällarna är relativt slitna vilket indikerar att de kan ha legat i den gamla kyrkans golv eller utomhus i en gång eller trappa. Hällen längst mot väster på den södra väggen har namnen Lars Svensson, Elin Nilsdotter och Sven Andersson samt årtalet 1678 inhuggna. Stenen i mitten har initialerna AIS och KID samt årtalet 1776 inhuggna. Stenen längst mot öster har flera partier med inhuggen text men medaljongen i mitten där persondata troligen har funnits är oläslig. Stenen på den norra väggen har namnen Holstein Nilsson och Karin Nilsdotter samt årtalet 1623 inhuggna. Av dessa gravhällar omnämns endast den första i Gunnar Håkanssons Öländska personminnen. Att övriga tre hällar inte omnämns av Håkansson är märkligt. I sin bok gör han en noggrann genomgång av de gravhällar som påträffats på de öländska kyrkogårdarna samt kända gravhällar som nu används t ex som trappstenar på gårdar. Att tre av gravhällarna i Segerstads kryka inte omnämns i hans bok skulle kunna tyda på att de inte fanns där eller inte var synliga då Gunnar Håkansson besökte kyrkan. Boken utkom 1942 det vill säga före den stora renoveringen av Segerstads kyrka. Kanske återfann man de tre gravhällarna då golven i vapenhus, långhus och kor lades om 1949-50. Belysning I kyrkan hänger fyra ljuskronor av mässing. Kronorna är placerade över bänkkvarteren. Samtliga kronor är skänkta under 1700-talet. Under läktaren hänger en mindre mässingskrona. Den är en kopia av en äldre krona som stals från kyrkan 1983. Textilförvaring Skåp för textilförvaring finns i sakristian. De byggdes då trappan till sakristian sattes igen 1949-50. Merparten av kyrkans textilier förvaras hängande. Kyrkklockor Segerstads kyrka har två klockor. Lillklockan som är den äldsta av de båda är gjuten av Michel Bader. Inskriptioner på lillklockan lyder: ” Soli Deo Gloria. Anno 1681.” ”Gloria in excelsis deo holmiae me fundebat Michel Bader.” ”Med reverendi domini pastoris magni Dahls smatycke och willia ähr denna klocka gutin gudi till ähra och Segerstada försambling till påminnelse uthi herrans fruchtan anno 1681 den 9 july.” Inskription på storklockan: ”Denna klocka är genom frivilliga sammanskott av församlingen år 1862 inköpt av klockgjutaren I P Forssberg i Calmar. Åldermän: Petter Persson i Öfra Segerstad och Johannis Olsson i Träby. Kyrkovärdar: Daniel Persson i Öfra Segerstad och Anders Olsson i Träby. Kyrkoherde: Magister C A Hoflund. Går in i hans portar medh tackande, uthi hans gårdar medh lofvande. Tacker honom, lofver hans namn. Davids psalm 100 versen 4.” |
