Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÄLVDALEN EVERTSBERG 1:8 - husnr 1, EVERTSBERGS KAPELL

 Byggnad - Beskrivning

EVERTSBERGS KAPELL (akt.)
2004-06
Interiörbeskrivning
Interiören har genomgått flera renoveringar och restaureringar; bl.a. 1915, 1922 och 1953. Det är dock delvis oklart vilka åtgärder som då vidtagits. Nuvarande färgsättning och del av inredningen är en följd av senaste restaureringen under ledning av J. Werkmäster.

Det rektangulära kyrkorummets innerväggar består av liggande stockar; vitmålade och med målad dekor kring fönsteromfattningarna. Timmerväggarna anges ursprungligen ha varit övertäckta med lister på fogarna. År 1869 limmålades kapellet invändigt i sina övre delar medan väggarna upp till brösthöjd ströks med oljefärg.

Långhusets innertak är tunnvälvt och täckt med vitmålade bräder. Välvningen är dock inte fulländad och har sidbrytningar som en följd av den primitiva konstruktionen i valvstommen. Det framgår ej av de tidiga visitationsprotokollen om tunnvalvet är ursprungligt. Taklaget kan inledningsvis ha varit öppet. Långhusets golv utgörs av ett gammalt brädgolv som motsvarar det ursprungliga utförandet.

I väster står en läktare buren av sex hel och fyra halvkolonner, av svarvat och marmorerat trä. Läktarbarriären har speglar och utskjutet mittparti. Kolonnerna samt barriärens speglar har marmorerad dekor. Läktaren nås från kyrkorummet genom en brant trappa uppsatt mot norra delen av rummets gavel. Läktaren beskrivs redan 1757 och är därmed samtida med byggnaden.

Väggarnas och inredningens målade dekor i kyrkorummet har framtagits och kompletterats i samband med restaureringen 1953, vilken utfördes av Jerk Werkmäster, samtidigt som restaureringen av inventarierna.
Dörren till sakristian är troligen från 1600-talet och var sannolikt ursprungligen kapellets ingångsdörr i västra gaveln. Nuvarande innerdörr till vapenhuset är en omålad pardörr med klädsel av diagonalt uppställda plankor. Dörrarna har stickbågig avslutning i överdel.

Långhuset har låga stickbågiga och blyspröjsade fönster. Fönstren har profilerade och omålade fönsterfoder. Kapellets fönster har utgjort modell för fönstren i Sälens fjällkyrka.
Till sin typ motsvarar fönstren beskrivningen i 1905-års visitation, det är dock oklart om det är samma modell av fönster som förekom innan dess.

Inredning och inventarier
Äldre inredningar och inventarier har överförts till kapellet, dels vid uppförandet men även vid senare tillfällen. Del av inredningen och inventarierna har tillhört föregångaren till nuvarande byggnad.

Högt över altaret hänger ett medeltida altarskåp från omkring 1450, ett nordtyskt arbete och sannolikt ett krigsbyte. Skåpet var ursprungligen uppställt i Leksands kyrka men överlämnades av Karl XI som gåva 1668 till Älvdalens kyrka. Det överfördes slutligen 1762 till Evertsberg. Skåpet anses vara ett av Dalarnas vackraste altarskåp från perioden (jfr By, Amsberg, Malung m.fl.).

Nuvarande altare består av ett enkelt träbord med marmorerad dekor. Altarringen har knäfall och marmorerade speglar som liknar läktarbarriären.

Den ovanliga predikstolen tillverkades i Evertsberg 1701, som ersättning för en enklare sådan. Den fick sin traditionella målade allmogedekor fem år senare. Den stod därmed i det förra kapellet. Predikstolen är ett genuint lokalt arbete med stark förankring i den regionala möbelkonsten.

Till kapellets äldre inventarier hör även en dopfunt av trä på svarvad fot samt en brudbänk och s.k. kyrkogångsbänk. Dessa föremål härrör från 1700-talet.

Enligt visitationsprotokollen utrustades kyrkan ursprungligen med öppna bänkar med sidostycken; 14 på manssidan, 12 på kvinnosidan. Det förekom dessutom bänkar under läktartrappan, i koret samt på läktaren. De anges ha blivit förbättrade år 1900 och försedda med ryggstöd.
Kapellets befintliga gråmålade bänkar med gavlar motsvarar äldre beskrivningar. De restaurerades beträffande färgsättningen 1953. Bänkarna har moderna ljushållare av mässing uppsatta i gavlarna. Elementen under bänkarna är från samma period.

Kyrkorummet har två ljuskronor av trä och smide, utförda i traditionellt allmogehantverk. Den största takkronan, i mittgången närmast koret, är tillverkad 1797 och bär även givarens initialer. Över läktaren hänger även två ljuskronor i Karl Johansstil. Under läktaren hänger tre elektrifierade lyktor.

Enligt beskrivningarna hade kyrkan redan läktare 1750. Efterföljande skildring, från 1853, anger tio svarvade pelare, trappa, läktarbarriär med ”tavlor och listverk” samt fem bänkar på manssidan och en på kvinnosidan. Den får senare, 1869, förgyllningar. Beskrivningarna överensstämmer i stort med aktuella förhållanden, 1905 har dock bänkantalet på kvinnosidan ut-ökats till fem. Det befintliga framskjutande mittpartiet är troligen också ursprungligt men den marmorerade utsmyckningen som rekonstruerades på 1950-talet kan dock vara av senare datum.

Kyrkans orgel, som är uppställd på läktaren, tillfördes i ett sent skede. Orgeln byggdes 1925 av den tjeckiske orgelbyggaren G. Rieger, men fasaden har en passande ålderdomlig karaktär.

I klockstapeln hänger tre klockor. Lillklockan är en av Dalarnas minsta och är gjuten 1616. Mellanklockan är från 1639 och storklockan bör vara en av de äldsta i Dalarna, gjuten av me-deltidsmalm. Den tillhörde ursprungligen det äldsta kapellet i Älvdalen och uppsattes senare 1585 i stenkyrkans klockstapel. Den blev omgjuten 1762 och flyttades 1903 till Evertsberg. I samband med detta tillbyggdes klockstapeln. Samma år utlånades mellanklockan till Åsens kapell, denna återlämnades dock 1955.

Övriga upplysningar
Utanför kyrkans port, i väster, står en s.k. fattigstock. Det är ett genuint gammalt lokalt arbete med järnband och beslag av handsmitt myrjärn. Holklåsen anskaffades från Lima år 1726.

I samband med övertagandet av altarskåpet från Älvdalens kyrka (1762) överfördes Everts-bergs altartavla till Åsens kapell.