Stäng fönster LUND IGELÖSA 26:1 - husnr 1, IGELÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Igelösa kyrka (akt.), IGELÖSA KYRKA (akt.) | |
| 2015-03 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet nås genom huvudingången i tornets västra fasad som leder in till ett litet vindfång. Tornets bottenvåning är genom den rundbågiga tornbågen en integrerad del av kyrkorummet. Vindfånget skiljs från kyrkorummet med en trävägg som placerats i tornets mitt. En gråmålad pardörr leder vidare in i kyrkorummet. Till vänster finns en spiraltrappa i trä till orgelläktaren, vilken fyller tornets resterande yta. Läktaren har en slät och mycket enkelt profilerad barriär i vilken orgelfasaden från 1966 är integrerad. Under orgelläktaren börjar de slutna bänkkvarteren som fortsätter in i långhuset. Golvet i långhuset är liksom i tornets bottenvåning belagt med rött tegel. Det kryssvälvda taket från 1400-talet har tre travéer. Gördelbågarna som sitter mellan valven är spetsbågiga. Den sista gördelbågen ligger an mot triumfbågväggen som avgränsar koret från långhuset. Predikstolen är placerad mot triumfbågväggens norra sida mot långhuset. På den södra sidan hänger en nummertavla. På långhusets södra vägg i den östligaste travén hänger ett huvudbanér över friherren Joshua Stjernberg. Banéret är placerat framför en rundbågig nisch. Långhuset lyses upp av två elektrifierade mässingsljuskronor. Koret är placerat två trappsteg högre än långhuset och är kryssvalvsvälvt med en travé. I några av svicklarna finns fyrkantiga skvallerhål vars funktion är att dels ventilera valven, dels ”skvallra” om det uppstått en läcka i taket. I golvets mitt ligger en blå röllakanmatta under vilken Knud Ulfeldts och Beate Hvitfeldts gravhäll finns placerad. I korets södra del står kyrkans dopfunt samt ett ljusträd i svart smidesjärn. Altaret och altaruppsatsen är placerade i absiden. En låg altarring från Brunius restaurering 1859 markerar området framför altaret. Absiden avgränsas från koret genom den spetsbågiga tribunbågen. Under koret finns den Danska graven som byggdes på 1500-talet för släkterna Ulfeldt och Hvitfeldt. Tidigare fanns en nedgång till gravkammaren från det Gyllenkrokska koret, vilken murats igen vid okänd tidpunkt. I korets södra sida finns en ingång till det Gyllenkrokska gravkoret. Tre kalkstenstrappsteg leder upp till gravkoret från 1600-talet. Ett grindförsett gjutjärnsstaket i goticerande stil delar av gravkoret från koret. Rummet är välvt med ett kryssvalv med rundbågiga ribbor samt sköld- och gördelbågar. Valven är dekormålade med guldstjärnor mot ljusblå botten, medan väggarna marmorerats med kvadrar i ljusgult med inslag av blått och brunt. I gravkorets västra del står två stora sarkofager av kolmårdsmarmor. I sarkofagerna finns stoftet från landshövdingen baron Axel Gyllenkrok och hans friherrinna. På den östra väggen hänger ett huvudbanér över Axel Gyllenkrok som avled 1730. Under gravkoret finns en gravkammare, som nås genom en lucka i gravkorets södra sida. Tornets övre våningar nås via en trappa från orgelläktaren. På dess andra våning finns en fackverkskonstruktion i ek som bär upp klockstolen på våningen ovanför. Klockstolen består av ek och fur och har flera äldre delar, vilka främst är placerade i de södra och norra partierna. Från långhusvinden syns fragment av triumfbågväggens romanska målningar som doldes från kyrkorummet när det valvslogs på 1400-talet. Även korets östra vägg bär romanska målningar. På triumfbågväggens norra sida syns en figur som med höjd blick bär upp något som skulle kunna vara ett lamm (målningen är fragmentarisk). Sin vänstra hand håller figuren höjd, troligen för att visa att han överräcker lammet. Figuren är utförd i rött och gult mot en djupt blå botten, sannolikt målad med lapis lazuli, ett pigment som vid denna tid var dyrare än guld. Enligt författaren K Arne Blom som skrivit om Igelösa kyrka, föreställer målningen övre delen av en framställning av Kain och Abel. Övriga målningsfragment består av dekorativa band och bårder. På triumfbågväggens södra sida finns måleri med rundbågigt motiv. Inredning och inventarier Altaret är tillverkat i trä med fyllningar som marmorerats gråbrunt, sannolikt för att efterlikna sarkofagernas kolmårdenmarmor. Altaruppsatsen från 1732 i barockstil är tillverkad i trä och är målad i grått, blått och guld. Altartavlan föreställer nattvarden och är målad av Göteborgskonstnären Johan Ross den äldre. Målningen flankeras av två skulpturer. Den vänstra håller en kalk i handen och den högra en bok och en korsstav. Altartavlan kröns av en mindre målning som föreställer Kristi dop. Överst står tre små skulpturer samt bevingade änglaansikten. Altarringen består av ett tredelat altarskrank, troligen bevarat från Brunius restaurering 1859. Knäfallet är klätt med grått tyg och vilar på en sockel som marmorerats likt altaret. Bänkinredningen utgörs av slutna kvarter av gråmålat trä. Dörrarnas fyllningar är marmorerade i blå, grå, gröna och bruna toner. De två främre raderna har högre rundade gavelparti vilka förgyllts och försetts med ätterna Gyllenkroks och Focks vapensköldar. Predikstolen tillkom 1732, det vill säga samtidigt som altaruppsatsen, och är tillverkad i gråmålat trä. Den femsidiga korgen är dekorerad med dubbelt brutna och förgyllda rundbågar. Mellan fälten står lätt marmorerade kolonner som försetts med förgyllda korintiska kapitäl. Trappan härrör troligen från Brunius restaurering 1859 då predikstolen flyttades tillbaka till långhusets norra vägg. Dopfunten från 1100-talet är enligt docenten A. Hadding utförd i höörsandsten eller annan skånsk sandsten. Den fyrkantiga cuppan har fasade hörn med kvartskolonner nertill. Kolonnerna och rundbågefälten bär svart bemålning. Resten av cuppan bär röda färgfragment. Foten av ek är timglasformad och målad i samma ljust gråblå kulör som bänkarna och orgelläktaren. Orgeln tillkom 1955 och har sex stämmor fördelade på en manual och pedal. Den tredelade orgelfasaden har synliga pipor och är byggd som en integrerad del av läktarbarriären. Spelbordet är sammanbyggt med fasaden och vänt mot kyrkorummet. Orgelverket innehåller några äldre pipor som flyttades över från den tidigare orgeln av den danska orgelbyggaren Hemmersam. Den stora kyrkklockan i malm omgöts i Malmö 1803 av Lars Olofsson. Förutom textband är klockan dekorerad med bland annat blomkalkar och en akantusfris. Den lilla kyrkklockan i malm göts ursprungligen 1853, men omgöts 1863 och 1969. Senaste gången av M & E Ohlsson i Ystad. Klockan är slät och är dekorerad med textband samt en kristusfigur med gloria och strålglans. Huvudbanér över friherre generallöjtnanten Axel Gyllenkrok från 1700-talet placerat i gravkoret. Banéret är snidat i trä med en vapensköld som kröns av friherrlig krona och två hjälmar. Huvudbanér från 1700-talet över friherren Josua Stjernblad. I mitten syns Stjenblads vapensköld och överst en bevingad riddarhjälm. I gravkoret står två sarkofager i kolmårdsmarmor, vilka sägs innehålla stoftet från landshövdingen baron Axel Gyllenkrok och hans friherrinna. |
