Stäng fönster LEKSAND HALLEN 16:1 - husnr 2, SILJANSNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SILJANSNÄS KYRKA (akt.) | |
| 2005-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Det treskeppiga kyrkorummet avdelas av profilerade träpelare som kompletteras med infällda väggpelare. Mittskeppet har ett högre och brutet tredingstak som indelas i fält genom listverk. Sidoskeppen har platta innertak lagda ovanför bärlinorna. Sidotaken indelas i kassetter genom bjälkar och listverk. Bärlinorna, över pelarna, är profilerade och har samma färgsättning som pelarna. Taken är liksom väggarna putsade och vitkalkade. Undantaget är korabsidens valv vars panel är målad i en grågrön kulör. I öster avslutas långhuset med en hög, rundbågig arkadöppning mot absiden. Omfattningen har profilerat listverk. I väster bakom orgelfasaden finns en blindarkad som motsvarar öppningen i öster. Koret avgränsas av ett skrank som skärmar av absiden från långhuset. Skrankväggen avskärmar nedre delen av arkaden mot absiden. Sakristian är förlagd till absiden, bakom skranket, och har ett platt tak som skapar ett slutet rum. Absidens fönster, som bär antikglas, delas på höjden av sakristians tak. Dess övre del framträder i absiden ovanför skranket. Kyrkorummet har brädgolv av furu inom bänkkvarteren och kalkstensplattor i koret och i gångarna samt på ytorna under läktaren. Koret är förhöjt med två steg. Ursprungligen var hela kyrkorummet lagt med trägolv. Vapenhuset har två inbyggda trappor som leder till tornkammaren. Det har brädtak med en modern el-armatur. Det ursprungliga gråstensgolvet är bevarat men rummet har fått ett nytt vindfång. Sakristian som är inrymd bakom korväggen i absiden har brädgolv och putsade väggar och tak. Större delen av den ursprungliga fasta inredningen är bevarad. I östra väggen, mot ytterdörren, finns ett vindfång försett med pardörrar och överljusfönster. I rummet syns nedre delen av absidens sidofönster. Mittfönstret i öster ligger ovanför sakristians innertak och är därför osynligt. I samband med upprustning av kyrkan 2001-2004 har utrymmet under läktaren till största del inretts för olika ändamål; bl.a. samlingsrum med köksdel och med dörröppning mot kyrkorummet, i övrigt förråd, kapprum och wc. Samtidigt förnyades inredningen av vapenhuset, bl.a. uppfördes ett vindfång med vägg och pardörrar av stål och glas. Sakristians inredning kompletterades med skåp. Kyrkorummets ljusa färgsättning domineras av vita och gråa kulörer samt förgyllningar. Tillsammans med dagsljusinsläppen genom det stora fönstersystemet understryker de nyklassicismens stilkaraktär. Inredning och inventarier Inredningen är i stora drag samtida med byggnaden, den är därmed homogen beträffande stil och färgsättning samt representativ för periodens smakideal. Altaruppsatsen ingår i en scenografisk komposition som skapas av väggskranket mot sakristian och den rundbågiga och höga arkadöppningen mot den femsidiga absiden i bakgrunden. Skrankets höjd motsvarar sakristians höjd, det kröns av förgyllda listverk, bladverk, urnor med lagerkvistar och i mitten av ett monumentalt kors. Utsmyckningen upprepas i absiden i höjd med gesimsen, vid övergången till valvet. Bladfrisen som kröner listverket har i mittaxeln brinnande urnor. Mittpartiet som motsvarar själva altaruppsättningen är framskjutet genom marmorerade dubbla pilastrar. Över altaret står ett centralt placerat förgyllt kors flankerat av urnor. På var sida om altaret hänger rektangulära nummertavlor med förgyllda ramar prydda av sniderier. De är vridbara, med i sakristian baksidor i form av skåp. Mellan nummertavlorna och valvets vederlagen finns dörröppningarna till sakristian. De är i överdelen krönta med förgyllda sniderier och försedda med spegeldörrar. Altarbordet ingår i altaruppsatsens sockelkomposition, vilken bl.a. bär pilastrarna. Själva altarbordet är utskjutande med listverk i krön och fot. Det har som hela sockeln en mörkgrön marmorering. Över altarbordet hänger altartavlan med förgylld ram, infälld mellan pilastrarna. Den föreställer "Kristus i Getsemane örtagård" och är målad av en okänd konstnär. Altarringen är samtida med altaruppsatsen. Ringen är halvrund med grindar i barriären och raka avslutningar på sidorna mot korväggen. Den har balusterdockor samt skinnklädda knäfall och överliggare. Färgsättningen, med vit färg och förgyllningar återställdes i samband med restaureringen 2001-2004. Innanför altarringen ligger ett podium som bär altarbordet. Upphovsmännen till skranken, altaruppsatsen och altarringen är troligen Fart Lars Ersson i Fornby och Göras Erik Persson. De svarade även för huvuddelen av snickeriarbetena i kyrkorummet. I samband med den senaste upprustningen har man mot norra sidoskeppens östra vägg skapat ett sidokor. I öster har det ett modernt formgivet och fristående altarbord som är uppställt nedanför en målning uppsatt på väggen. I södra sidoskeppet står ett liknande altarbord nedanför väggmosaiken skapad av konstnären Akke Hugh Malmeström, vilken förställer Jesu huvud flankerat av grekiska bokstäver. I anslutning till södra altaret står dopfunten som inköptes 1939, en monumental pjäs utförd av grönskimrande Gottorpsmarmor. Den har konisk överdel, svarvad fot och kvadratiskt sockel. Dopskålen av silver tillfördes 1971. Predikstolen präglas av nygotiken till sin utformning. Den har en rik ornamentik med spetskaraktär i form av lister, bårder och sniderier med omfattande förgyllningar på vit bakgrund. Ljudtaket kröns av ett kors på klot och en duva i solstrålar hänger i baldakinens himmelsblåa tak. Predikstolen associerar till altarskranket, altarringen och läktarbarriären vilka har samma upphovsmän. Bänkinredningen tillkom 1876 och bär signaturen ALM och Herkes samt bomärken. Ett antal bänkar har avlägsnats under åren, i synnerhet i koret och under läktare. Färgsättningen har varierat med upprustningarna av kyrkorummet och inredningen. Mycket tyder dock på att de ursprungligen har haft bruna träådringar. Sedan upprustningen 2001-2004 är dock samtliga bänkar gråmålade. Kyrkan har öppna fasta bänkar uppställda på bärande golvsyllar. De har gavlar med utsmyckande sniderier i form av bladverk. Till form och utsmyckning har de drag av senempirens stil. Bänkarna är uppdelade huvudsakligen i fyra kvarter, koret har väggbänkar och orgelläktaren flera bänkrader. Kyrkorummet har sex ljuskronor av mässing, samtliga med 16 armar. De är samtida med kyrkan, två är donationer av Limå bruk och övriga är inköpta med insamlade medel. Fyra är placerade över mittgången och övriga över korsidorna. Orgelläktaren i väster har ett framskjutande mittparti i halvcirkel och raka flyglar. Den bärs delvis av sidoskeppens pelare samt av fristående pelare i mittdelen och nås från vapenhuset. Pelarna har förstärkningar med utsmyckade konsoler. Läktarens barriär har en rikt profilerad underliggare och hela läktaren är vitmålad med förgyllda lister. Den är samtida med byggnaden och anses ha samma upphovsmän som svarade för altaruppsatsen, predikstolen m.m. Större delen av utrymmena under läktaren inreddes vid den senaste upprustningen. Där ryms numera hall, kök, samlingsrum, förråd, wc m.m. Läktaren nås även numera även genom en spiraltrappa under norra delen av läktarbyggnaden, förutom från trapporna i vapenhuset. Kyrkans första orgel som anskaffades i samband med invigningen var en s.k. fjäderorgel, utan pipor och av österrikiskt fabrikat. Den ersattes 1888 med ett orgelverk med tillhörande fasad från Åkerman & Lund som placerades på läktaren i väster. Fasaden som är oförändrad har pipverk indelade i tre fält. Den överensstämmer stilmässigt med kyrkans inredning och har en utformning och utsmyckning som är karakteristisk för nyklassicismen. Verket ombyggdes 1961 av Hammarberg och stämmorna utökades till 25, hälften av dessa tillhörde föregångaren och återanvändes. Sedan 1986 har kyrkan även en kororgel om sju stämmor, tillverkad av Robert Gustafssons Orgelbyggeri. De två klockorna är samtida med kyrkan och göts 1874 hos N P Linderberg i Sundsvall. Storklockan har tonen F och lillklockan C. Klockringningen elektrifierades 1927. |
