Stäng fönster SÄTER KYRKAN 1 - husnr 1, SÄTERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÄTERS KYRKA (akt.) | |
| 2004-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Som för många andra kyrkor från perioden och i samma stil präglas kyrkorummet av nyklas-sicismens arkitektoniska ideal; ljus, luft samt sparsam och stram utsmyckning som hämtar inspiration från antikens arkitektur och ornamentik. Kyrkan har ett rektangulärt, storskaligt kyrkorum med avrundad avslutning mot koret samt stora fönstersystem och tunnvalv. Inred-ningen är sparsam och monumental. Den domineras av en mäktig arkitektonisk komposition i altaranordningen som är utformad som tempelfasad, vilken speglar sig i den monumentala orgelläktaren i väster. Den halvrunda altarväggen flankeras av ingångar till den bakomliggande sakristian samt av sidfönster. Långhusets innerväggar artikuleras av kopplade pilastrar, som bär profilerad taklist. Fönstren är försedda med ofärgat antikglas, men i två av fönstren återinsattes delar av äldre glasmålningar (1600-talet), som härstammar från den första stenkyrkan. De avbildar adliga släktvapen. Innertaket är tunnvälvt, det frilades 1997 från ett skyddstak som tillkommit under 1950-talets restaurering. Kyrkorummets väggar är vitkalkade men har grönmarmorerad bröstning. Lång-huset har brädgolv av furu som förhöjts med podium i koret. Brädgolvet var ursprungligen målat. Kyrkan har läktare i väster med framskjutet mittparti, vilken bärs av marmorerade träpelare. Läktarbarriären har marmorerat träräcke med blinda fält och i barriärens mitt ett förgyllt mu-sikemblem. På läktaren står kyrkans huvudorgel vars fasad liksom läktaren utformades 1807 av Olof Tempelman men tillbyggdes på 1970-talet. Vid den senaste restaureringen, 1997, in-reddes brudkammare och kapprum under del av läktaren, på varje sida om mittgången. Bakom orgelfasaden finns en förbindelse med tornkammaren. Vapenhuset var under en period delat genom en tvärvägg som skapade ett vindfång mot reste-rande del av rummet. Rummets nuvarande utformning är en följd av 1997-års renovering, då skiljeväggen avlägsnades, det sluttande tegelgolvet tillkom och förvaringsutrymmen inreddes på varje sida om dörren mot långhuset. Från vapenhuset leder två symmetriska trätrappor, i norr och söder, till ett samlingsrum i tornets övervåning. Sakristian, som har samma bredd som långhuset, är uppförd bakom koret. Den har två ingångar, en på varje sida om koret. Långhusets fönstertyp upprepas i sakristian men över östra fönstret finns även ett lunettfönster. Rummets öppna spis har en gjuten järnhäll, troligen från 1700-talet. Ett mindre kapell har inretts i del av sakristian. Före införandet av centralvärme var kyrkan uppvärmd med två järnkaminer, vilka var uppställa på varje sida om långhuset. Rökkanaler och skorstenar har förekommit i anslutning till dessa. Centralvärme infördes 1912 och för ändamålet uppfördes ett pannhus mot långhusets norra igång. De ursprungliga dörr- och fönsteröppningarna omvandlades därför då till blinda ni-scher. Inredning och inventarier Altaranordningen skapades 1806 av arkitekt O. Tempelman, liksom läktaren och orgelfasaden. Den uppfördes som en tempelfasad med inbyggd altarpredikstol i mittfältet. Altaret är sam-manbyggt med altarfasaden. Altarpredikstolen avlägsnades 1927 i samband med en inre restaurering av arkitekt Magnus Dahlander. En ny predikstol uppsattes i korets norra sida. Predikstolen dekorerades på nytt 1956 av Dagmar Lodén; samtidigt som den halvrunda altarringen med knäfall som är samtida med altaranordningen. Hon svarade även för marmoreringarna på kyrkorummets väggar samt utförde nuvarande altarprydnad bestående av ett textilmåleri, som ersättning för altarpredik-stolen. Dopfunten, liksom det tillhörande korset, är ritade 1954 av ark. C.O. Deurell och dekorerad av Dagmar Lodén. Dopfunten har numera flyttats från norra till södra sidan. Korset förvaras nu på annan plats. Nummertavlorna från 1790-talet satt ursprungligen på stolpar men uppsattes på nuvarande platser, mot långsidorna, 1956. Kyrkans öppna och fasta bänkinredning är den ursprungliga. Några bänkrader har dock på senare tid avlägsnats närmast koret. Bänkryggar och -gavlar har rundbågiga speglar med list-verk. Bänkinredningen är uppdelad i stora kvarter som skiljs åt av gångar som följer ingång-arnas axlar. Bänkar finns även infällda under fönsterbänkarna. Smidda korsformade kandelab-rar placerades 1956 på bänkarnas yttre gavlar. De donerades av Bispbergs bolag vid sekelskif-tet (samma kors, dock mindre, finns i Silvbergs kyrka). Korets malmkronor flyttades till nuvarande plats i samband med 1950-talets restaurering. Alla har övertagits från den tidigare kyrkan, de härrör från 1642, 1646, 1658 och 1677. Ytterligare en mässingsljuskrona från 1600-talet är placerad på orgelläktaren. Mittgångens malmkronor är stilkopior. I samband med restaureringen på 1950-talet insattes i vapenhuset, över läktarvå-ningen och kyrkorummet, moderna takarmaturer ritade av arkitekt Deurell. De flesta av dessa är numera borttagna men några hänger ännu kvar i vapenhuset. I samband med kyrkans ombyggnad förnyades även orgeln. Nuvarande orgelfasad och läktare är ritade av arkitekt Olof Tempelman och uppfördes 1811, samtidigt som altaruppsättningen. Fasaden i utpräglad sengustaviansk stil överensstämmer alltjämt med ritningen. Det ursprung-liga orgelverket anses vara tillverkat av Olof Schwan och hans efterträdare Anton Fredric Kock. Efter ett antal reparationer installerades 1903 ett helt nytt verk, av Magnusson, bakom Tempelmans fasad. År 1972 installeras ett nytt orgelverk, av Hammarberg, med 36 stämmor. Kororgeln i ek tillkom samtidigt. Söder om koret, i en golvöppning, nära ytterväggen ligger gravmonumentet över Kruse-björnska familjen. Stoftet förvaras numera i Torsångs kyrka. Kyrkans klockor är äldre än nuvarande byggnad. Angångsklockan är omgjuten 1727, lill-klockan är gjuten 1638, storklockan är omgjuten 1706. Övriga upplysningar I sakristian förvarades inramade ritningar av Tempelman, till altare och orgelfasad. De är nu-mera flyttade till okänd plats. En del äldre inventarier som härstammar från ortens första kyrka, Dalsbyns kapell, förvaras i hembygdsgårdens kapell. Kyrkan har två medeltida Kristusbilder som härstammar från Dalsbyns kapell. Den ena hänger numera under läktaren på norra sidan och den andra ovanför dopfunten på södra väggen. På långhusets västra gavel i söder står en gravhäll av gjutjärn från 1600-talets mitt, den flytta-des dit från annan plats vid senaste restaureringen. |
