Stäng fönster SVALÖV STENESTAD 28:1 - husnr 1, STENESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Stenestads kyrka (akt.), STENESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2015-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Det lilla vapenhuset i väster har golv av gulrött tegel, slätputsade och kalkade väggar och gråmålat brädtak som är orgelläktarens undersida. I ena hörnet av rummet finns en trappinbyggnad med uppgång till orgelläktaren och tornet. Mot öster begränsas rummet av en gråmålad brädvägg. I träväggen sitter en gråmålad pardörr med fyllningar som leder till kyrkorummet. I långhuset går man in under orgelläktaren i ett litet ”förrum”. Här finns psalmböcker, den gamla kyrkklockan och ett bord med broschyrer. Långhuset upptas av slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgången. Predikstolen står på långhusets sydöstra sida och predikstolen på nordöstra sidan. Långhusets väggar och valv är putsade och vitkalkade. Vid bänkkvarteren har ytterväggarna en träpanel på nedre delen av väggen upp till bänkarnas ovankant. Golvet i långhusets mittgång är täckt av viktoriaplattor i svart och grått lagda i diagonalmönster och schackrutigt. Längs kanterna löper två svarta bårder. Under bänkarna finns ett lackat brädgolv och under orgelläktaren ligger ett rött tegelgolv. Tornets bottenvåning, långhusets västra del och koret täcks av kryssvalv och långhusets östra del av ett stjärnvalv. Valven är murade av tegel i halvsten. Långhusets valvbågar och ribbor utgår från murade pilastrar med kragband bestående av två utkragande tegelskift med en platt emellan. Stjärnvalvet har inga synliga valvkappor utan ser ut som en kupol med tunna ribbor utanpå. De tunna ribborna bildar en åttkantig stjärnform. Synliga rester av medeltida sidoaltare finns i långhusets nordöstra hörn, som är en utbyggnad vid valvpelarens nedersta parti. Valvpelaren är murad ovanpå altaret som alltså är äldre. Koret har golv av viktoriaplattor liksom långhuset, innanför altarringen är golvet förhöjt, av betong och täckt av heltäckningsmatta. Ingången till koret är genom en slätputsad rundbågig triumfbåge. Valvbågen är antagligen murad av granit. Korvalvets sköld- och gördelbågar samt ribborna utgår från murade pilastrar med kragband. Valvribborna är fyrsidiga, en halvstens tjocklek och avsmalnande ned mot pilastrarna. Sköldbågarna är murade med en tegelstens tjocklek och en rundstav som följdskift. I valvkrönet avslutas ribborna med en kvadratisk slutsten. Inga eventuella kalkmålningar är framtagna. I tribunbågen som skiljer koret från absiden står en skärmvägg vilken är en del av altaruppställningen. Sakristian finns i absiden. Skärmväggen är uppbyggd med gotiserande arkitektoniskt formspråk bestående av fyra rundbågar med vardera två spetsbågar. Mellan rundbågarna syns förgyllda treklöverblad. Väggen kröns av en upp och nedvänd rundbågelist. Den norra rundbågsblinderingen är en dörr in till sakristian. Sakristians golv är av gjuten betong. Absiden täcks av ett hjälmvalv troligen byggt av gråsten. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. En dörr leder till kyrkogården. Ytterdörren är försedd med en raksluten innerdörr med fyllningar. Orgelläktaren i väster bärs av ett bjälklag som vilar på fyra runda, marmorerade pelare. Läktarbarriären är av beige ådringsmålat trä med marmorerade blå spegelfyllningar. I mitten finns en utanpåliggande förgylld lyra av trä. Barriärens sidor är avfasade för att inte dölja långhusets fönster och är utformade som ett trägaller. Tornets bottenvåning är vapenhus och en del av långhuset, våning två upptas av valvets ovansida och saknar bjälklag. Tredje våningen är klockvåningen med brädgolv och putsade och kalkade väggar. Gavelspetsarna av tegel är putsade men inte kalkade. Tornet är förstärkt med dragbjälkar och strävor. Bjälkarna är förankrade med ankarjärn i muren. Klockvåningen upptas av klockbockar, två av ek från 1800-talet och en av fur från 1960, samtida med den nya klockan. Från andra våningen leder en öppning in till långhusets vind. Valven är oisolerade. Ingen gångbrygga finns. Långhusets och korets taklag består av sparrar, hanband samt stödben och takfotstassar på två respektive ett remstycke vid murkrönet. Absidens taklag är inte tillgängligt. Inredning och inventarier Altaret, av okänd ålder, är av målade breda plankor med altarskiva av trä. Altaret är ihåligt med en öppning på baksidan där ett skåp med textilier står. Altarringen, från 1848 av C G Brunius, är sjukantig och uppbyggd av kryss i rektanglar av marmoreringsmålat trä. Knäfallet är tygklätt. Dopfunten är av sandsten från romansk tid. Skålen har raka kanter, avrundade mot basen. Övre kanten är dekorerad med en relief av rundbågar med ett band i nederkant. Dopfunten står på en attiskt formad bas ovan en fyrkantig platta. Predikstolen från 1848 är ritad av C G Brunius. Dekormåleriet är gjort av Stina Håfström 1973. Sockeln består helt eller delvis av ett medeltida altare. Korgen har fyra sidor med blåmålade rundbågsfält dekorerade med rosstänglar, inspirerat av psalmen ”det är en ros utsprungen”. Den profilerade överdelen är målad i blått, rött och brunt. I nederkant finns ett utsågat bågfält. Bänkinredningen är sluten och troligen från 1848 men ombyggd 1936, då man lutade ryggstöden och breddade sitsarna. 1973 målades bänkarna om och dörrarna dekorerades av Stina Hofström. Bänkarna är ådringsmålade och dörrarna är dekorerade med målningar av blommor. Motiven är inspirerade från psalmen ”i denna ljuva sommartid”. I bänkarna ligger sittdynor. Orgeln, från 1931, är byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Fasaden är från 1857 och ritad av arkitekt J.A. Hawerman. Fasaden med gustavianskt arkitektoniskt formspråk är tredelad med synliga pipor och målad i ljust grönt med förgyllda detaljer. Mittpartiet har en rundbåge medan sidopartierna är raka. (Hawerman var arkitekt vid Överintendentämbetet och ritade ca 100 ny- och ombyggnader av kyrkor i Sverige, bl a Härnösand domkyrka.) Klockorna är alla av malm. Lillklockan är gjuten 1941 av M.E. Olssons klockgjuteri i Ystad. Den har dekor i form av en akantusfris samt inskription. Storklockan från 1960, gjuten av samma gjuteri, har inskription och dekor av Jesus som välsignar en knäböjande kvinna. Dessutom finns en klocka som inte används längre. Den är från 1496 men omgjuten 1754. Sedan 1942 står den under orgelläktaren. Övrigt På altaret står ett klöverbladsformat kors av ek från 1848 av C G Brunius. Korset står på en i två avsatser uppbyggd fot. En medeltida träskulptur från omkring 1250 av Madonnan med Jesus som tillhört kyrkan finns nu på Statens historiska museum. |
