Stäng fönster LANDSKRONA TOFTA 27:1 - husnr 1, TOFTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Tofta kyrka (akt.), TOFTA KYRKA (akt.) | |
| 2014-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset i tornets bottenvåning har golv av kvadratiska, svarta och gula viktoriaplattor, som ansluter direkt till de vitmålade väggarna. Taket utgörs av ett slätputsat kryssvalv, utformat med fyrkantiga enstensribbor som vilar på tresprångiga pilastar. I norr finns en gråmålad, L-formad trätrappa med öppet räcke, som leder vidare upp i tornet. Såväl ytterdörren som pardörren mot långhuset har släta fyllningar in mot vapenhuset. Mot kyrkorummet är den senare dörren dekorerad med utskuren dekor i form av bl.a. fyrpass, andreaskors och gotiska spetsbågar. Långhuset består av ett skepp, indelat i två kvadratiska travéer. De spetsbågiga valven är slätputsade och vitmålade, halvstens kryssvalv med fyrkantiga sköld- och gördelbågar, som vilar på tresprångiga pilastrar. I ena valvhjässan hänger en ljuskrona, och på långhusets ytterväggar sitter ljuslampetter. De öppna bänkkvarteren står på plankgolv på ömse sidor om mittgången, belagd med svarta och vita viktoriaplattor i rombmönster. Långhus och kor avskiljs av en bred, slätputsad och spetsbågig triumfbåge. Vid dess norra sida står dopfunten, medan predikstolen återfinns på södra sidan. Kyrkans orgelläktare finns i långhusets västra del. Den bärs upp av två runda pelare och bjälkar upplagda på långhusmurarna. Vid läktarens norra och södra sidor finns varsin rak trappa upp till det övre planet, dolda bakom en vägg av betsad träpanel. Läktarens undersida består av ett ekådrat kassettak med fyllningar av slät panel, medan ovansidans golv är täckt av en brun nålfiltsmatta. Den öppna räckesbarriären i gotisk stil är utformad som en arkad av trepassbågar, smyckad med förgyllt listverk och stjärnkors. Räcket är kompletterat med en överliggare av brunmålat sexkantsstål. Koret upptas till största delen av altaret och den upphöjda altarringen. Korets lägre nivå är belagd med viktoriaplattor av samma sort som i långhuset, medan golvet innanför altarringen är täckt av en grå heltäckningsmatta. Koret täcks av ett svagt spetsbågigt kryssvalv, som murats in i kormurarna. Valvet bärs av fyrkantiga ribbor, som lagts upp på enkelt profilerade konsoler. Mot korets norra och södra sidor finns kraftiga arkadbågar. Korets valv och väggar är slätputsade och vitmålade. Koret och absiden, som täckts av ett vitputsat och målat hjälmvalv, avgränsas av en rundbågig, slätputsad tribunbåge. Sakristian avskiljs i kyrkorummet med draperier på ömse sidor om altaruppsatsen. Mot dess baksida står ett beredningsaltare, utformat som en lådhurts avtäckt med en stenskiva. Utgången i öster är försedd med en rundbågig, gråmålad innerdörr av ramverkstyp. Golvet är täckt av en heltäckningsmatta. Torntrappan från vapenhuset leder till ett vilplan i ena valvsvickeln. Därifrån leder en rak trappa vidare upp i tornet och en lucka in till vinden ovan de oisolerade valven. Långhusets och korets takstolar är av fur, utförda med sparrar, stödben, dubbla remstycken och ett hanband. Absidens takstolar är uppbyggda av sparrar, stödben och stickbjälkar. Taktron består genomgående av bräder. Mellan långhusets och korets norra och södra murar löper vardera två dragbjälkar. Ett dragjärn vid långhusets östra vägg skvallrar om, att ytterligare en bjälke bör ha funnits mot triumfbågen. På långhusets norra och södra murar märks dessutom spåren av varsitt romanskt fönster, som alltså satts igen mot utsidan. I den södra öppningen, som är i bäst skick, sitter rester av en profilhuggen sandstenskarm, som fällts in i fönstersmygen. Korets övre murverk bär spår av flera sekundära lagningar. Yttermurarnas övre delar är ommurade med bl.a. omflyttade fönsteromfattningsstenar av sandsten. Den västra gaveln är delvis omgjord med två rundbågiga öppningar in mot koret. Den östra korgaveln är murad i tegel i kryssförband, med en spetsbågig öppning in mot absiden. Tornets andra våning har gråstensväggar med avstruken puts och ett obehandlat brädgolv. Yttermurarna förstyvas av två inmurade dragbjälkar. I rummets hörn står varsin stolpe med knekt placerade på de nedanförliggande murarna. Stolparna binds samman av bjälkar i västöstlig riktning, som i sin tur bär upp bjälklaget till klockvåningen. Den har obehandlat brädgolv och stenväggar med avstruken puts. Ljudöppningarna har tegelomfattning. Klockbocken av fur upptar den största delen av utrymmet. Den östra gaveln är omgjord med oputsat tegel i blockförband. På väggsidan mot långhuset märks ett antal dekorativa ankarslutar. Murarna hålls samman av tre dragbjälkar. Tornets taklag är utförda med sparrar, stödben, underramar och remstycken, som vilar på yttermurarna. Yttertaket är inbrädat. Mellan taknocken och underramarna finns en stolpkonstruktion av mittstolpar och korsande bjälkar, som möjligen är rester av ett tidigare bjälklag högst upp i tornet. Inredning och inventarier Altaret är från 1850, byggt av trä av en okänd snickare. Altarbordet breddades 1950 efter Eiler Graebes ritningar. Altartavlan anses målad av Alexander Malmquist i Paris under 1830-talet. Duken föreställer De tre vise männen, som kommit för att tillbe Jesubarnet och ge honom sina gåvor. På bilden syns även änglar, Josef och Maria. Målningen omges av en guldram, vars övre strålglans skars bort av Eiler Graebe 1953. Altarringen är troligen gestaltad av Carl Georg Brunius 1846, med en ekådrad barriär genombruten av fyrpass. Kring fyllningarna finns ett förgyllt listverk. Knäfall och överliggare är klädda med röd sammet. Dopfunten av trä är gestaltad av O J Wahlström år 1900. Funten har ett cirkulärt skaft med en svarvad fot och en åttasidig cuppa, vars nedre del smyckas av en arkad med trepassbågar. Locket har ett utskuret övre listverk. I vapenhuset finns bevarat foten från en medeltida dopfunt, vars upphovsman är okänd. Foten har formen av en attisk bas. Enligt Brunius anteckningar ska cuppan haft samma form som skålen i Västra Strö kyrka, och avyttrats 1875 till en av församlingens medlemmar. Predikstolen, av ekådrat trä med förgyllt listverk, är ritad av Carl Georg Brunius 1846. Den sexsidiga korgen vilar på en åttasidig fot med kannelerade sidor. Korgens fält är öppna, genombrutna av två på varandra stående fyrpass, omgärdade på ömse sidor av arkadmotiv med trepass- respektive rundbågar. Överliggaren är klädd med röd sammet. Den raka trätrappan har en öppen barriär med urskurna trepassbågar. Bänkinredningen i ekådrat trä är från O J Wahlströms renovering 1900. Bänkarna, utförda i nygotisk stil, har rikt utsirade gavlar med utskurna tre- och fyrpassbågar. Gavlarnas bänkstöd bärs upp av små kolonnetter. Ryggarna är uppbyggda av ramverk med flera fyllningar. Bänkarna är försedda med fotstöd och psalmbokshylla, och sedan 1972 med lösa dynor. De främsta bänkarna är försedda med skärmar, som smyckats med ett arkadmotiv med trepassbågar. Orgeln, byggd 1971 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet är vänt från åhörarna. Orgelfasaden, som ursprungligen satt bakom en orgel byggd av Åkerman& Lund, är gestaltad av O J Wahlström år 1900. Fasadens fem pipfält har synliga pipor innanför spetsbågigt täckta öppningar. Mittpartiet är något förhöjt och avslutas av en rad med stående trepassbågar. Fasaden är ekådrad med ett förgyllt listverk, däribland en kraftig pärlstav. Lillklockan av malm är i de flesta uppgifter daterad till 1450. Klockan anses dock gjuten av dansken Olaus Hinrici Kegge, som levde på 1300-talet; klockan bör alltså ges en tidigare datering, eller så är den gjuten av någon av Kegges efterföljare. På manteln finns ett gjutet sigill, två korssymboler och en minuskelinskrift med änglahälsningen ”Ave Maria Gratia Plena”, avslutad med orden ”Onste me fecit”. Storklockan av malm, gjuten av Borchard Gelgegeiter på 1500-talet, pryds av bladfriser och en inskription. Övrigt Krucifix av ek, medeltida, upphovsman okänd, som omarbetats vid flera tillfällen. Kristusfiguren gjordes om bl.a. på 1700-talet, då den fick nya armar, och det nuvarande korset tillfördes 1962. Krucifixet hänger på långhusets norra sida. |
