Stäng fönster KUNGSBACKA IDALA-KYRKOTORP 1:9 - husnr 1, IDALA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| IDALA KYRKA (akt.) | |
| 2002-01-04 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
LÅNGHUS GOLV - Spontat furugolv, klarlackat matt, längst bak, under läktaren och i mittgången. I bänkkvarteren brun masonite. Furugolvet ligger ngt högre än masoniten. VÄGG - Slätputs, avfärgad i bruten vit kulör 1993-95. Fram till renoveringen 1904, följde kyrkans väggar underliggande murverk. 1904 utstockades och slätströks väggarna. PORTAR/INNERDÖRRAR - 1 st parsvängdörr från vapenhus till långhus. Trefyllnadsdörrar med fasade kanter på ramverket mot spegelfyllningarna samt på fodret. Ådringsmålade med en brunbeige ton på ramverket och en ljusare gulbeige kulör i fyllningarna. Foder/karm i form av kannelerade pilastrar bärandes en enklare arkitrav. Laserad i valnötstoner med svarta fasningar och lister. 1 st rundbågeformad pardörr/prästingång från söder till koret. Fyrfyllnandsdörrblad. Fasade kanter på ramverket mot fyllningen. Ljust grå lasyr i fyllningen och en ngt mörkare grå på ramverk och foder. 1 st segmentformad öppning mot sakristia i norr, se vidare sakristia. 1 st trefyllnadsdörr täckmålad i grå kulör, till trapphall i väster i höjd med läktaren. Mörkare grå foder. FÖNSTER - 3 st mot norr i långhuset. 3 st mot söder i långhuset. 1 st mot nord-nordöst i koret. 1 st mot syd-sydöst i koret. Rundbågeformade treluftsfönster med t-post och öppningsbara inner- och ytterbågar. Översta luften utgörs av en spröjsad lunettbåge. De två nedre lufterna har åtta rutor per båge. Fönstren sitter i djupa, tryckta, segmentformade muröppningar, inåtfasade. Nischerna och fönsterbänkarna är slätputsade och behandlade lika vägg. TAK - Tunnvalv av trä. Spontande, handhyvlade brädor i sex sektioner över långhus och kor och i den rundade koravslutningen sju sektioner, tårtbitsformade. Synliga spikskallar. 2 st utskurna blomdekorer finns i brädtaket, över mittgången. Takmålningarna: i koret över altaret svävar en ängel med ett textband i handen, därframför en symbolisk framställning av Treenigheten. I mitten synes världsdomaren, på en glob och omgiven av fyra basunänglar, vilka förkunnar skilda budskap till folkskaror som träder in framför Domaren, från fyra väderstreck. Himmelsmotiven i mitten avskiljs från sidomotiven av en målad äggstavslist. I långhuset bibliska motiv i form av nio tavlor inramade av rik akantusbladsdekor, i brutet vitt med röda kanter på gulbrunbotten. Akantusdekorationen mot söder är mer detaljrik och gracil än motsvarande mot norr. På södra sidan med förebilder och löften ur Gamla testamentet och på norra sidan uppfyllelsen av löftena ur Nya testamentet. Varje tavla är försedd med underskrift och bibelhänvisning. Taklist av trä med kraftig karnisform. Marmorerad i brunviolett kulör på ljust beige botten. Under befintlig marmorering syns spår av ett schablonmåleri, synligt från läktaren, södra sidan. Uppe på taklisten har elkablar dragits. 2 st spotlights monterade i tak, riktade mot läktarorgeln. LÄKTARUNDERBYGGNADER - Läktarunderbyggnad/del av långhus. GOLV - Lika långhus. VÄGGAR - Lika långhus. Dock runt parsvängdörren från vapenhuset, stående, handhyvlad, spontad panel, täckmålad i bruten vitgrå kulör. TAK - Taket utgörs av läktarens undergolv av hyvlade brädor av fallande bredder monterade med synliga spikskallar. Laserade med mörk, gråblå, kulör på ljusare botten. DÖRRAR - Se långhus. KOR GOLV - Spontat trägolv av fur. Klarlackat. Sockel: Plattlist med rundad framkant. Lucka i golvet innanför altarringen leder via en stentrappa till en gravkammare med fyra kistor från 1700-talet. Öppningen var en längre tid igenmurad men återupptogs 1946. VÄGG - Rundad korvägg i öster. 2 st äldre elradiatorer med fyllning av mursand, fronter av grön plåt och skivor av kolmårdsmarmor på toppen. 1 st oljefylld radiator monterad på vägg bakom altaret. Övrigt se långhus. PORTAR/INNERDÖRRAR - Se långhus. FÖNSTER - Se långhus. TAK - Se långhus. FAST INREDNING ALTARUPPSATS - Altaruppsats av trä från 1795 med pilastrar bärande en båge, inom vilken Gudsöga finns i en halv strålgloria. Uppsatsen omges av två basunblåsande änglahuvuden och därunder, på norra sidan en kunglig krona och "G A" (Gustaf Adolf) samt på södra sidan en hertigkrona och därunder "C" (Carl XIII, förmyndarregent). Från 1795 altartavla av trä med Kristi korsfästelse och därunder bl a Maria och Johannes. ALTARRING - Tresidig altarring från 1795, med knäfall, plintar, två grova hörnbalusterdockor samt södra sidans skrank tillverkat 1947. Lagerbladslisten i överkanten laserad i grönt. De figursågade balusterdockorna samt de grova, rundade dockorna i hörnen, marmorerade i brutet vitt och mossgrönt. Tygklätt knäfall i grön kulör. PREDIKSTOL - Predikstol och baldakin med bemålning från 1795 av J M Hultgren. Färgskikt från 1795 framtaget 1947. På predikstolen finns timglas med ställ och fyra glas från 1700-talet. Uppgång från öster. Trappa av trä. BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning med boasering efter långhusväggen. 14 bänkrader på södra sidan och 14 st på norra. Delvis med ursprunglig dekor på dörrar och bänkskärmar och delvis kompletterad vid renoveringen 1947, gäller tre dörrar på norra sidan av mittgången, märkta med årtalet 1947. Bänkskärmarna på södra sidan, mot koret, är ursprungliga, De tre bänkskärmarna närmast mittgången, mot koret på norra sidan, härrör från 1795, de övriga på norra sidan bemålades 1947. Ramverk stöplad yta i valnötston. Fyllning med blomstermotiv i brunt, grönt, rött och blått på ljust gråblå botten. Överliggare och sockel laserad i mörkblå ton på ljusare blå botten. Insidan laserad i terracottakulör på ljus botten. Lösa sittdynor med tegel/terracottafärgat överdrag. Längst bak, mot västra väggen, sitter enkla bänkar, laserade i terrakotta kulör. KORBÄNKAR - Sluten bänkinredning under nordöstra och sydöstra fönstret med dörrar som erhållit sin dekor 1795. Målade lika övrig bänkinredning. LÄKTARBÄNKAR - 2 st bänkar av trä med ryggstöd av pärlspontspanel laserad med grågrön kulör på grå botten. Tygklädd dyna i terracottakulör. En bänk i nordvästra hörnet och en i sydvästra. 2 st psalmbokshyllor monterade på bakstyckena av sista bänkraderna. ORGEL - Orgeln står placerad i en rundbågeformad öppning i västväggen. Orgelverk från Tostareds orgelfabrik med fasad från 1935. Ramverket laserad med grön kulör på grå botten. Gröngråmarmorerade fyllningar i nedre partiet. En blå marmorerad kröningslist. Rak avslutning med en förgylld lyra i toppen. LÄKTARE - Läktaren bärs av 4 st spolformade, fyrkantiga, pelare i framkant med raka kapitäl. 4 st hörnpelare/pilastrar, delvis inbyggda i vägg, samt av 2 st pilastrar på ömse sidor om parsvängdörren från vapenhuset. Pelarna är relativt mörka och marmorerade i gråa kulörer. Skrapprover finns framtagna på pilastern i sydvästra hörnet. Läktargolv: Nålfiltsmatta, grönblå kulör. Bakom orgeln, i väster, ligger golvet ett steg högre upp. Spolformade äldre elradiatorer monterade bakom orgel på västra väggen. Läktarens undersida utgörs av hyvlade brädor av fallande bredder monterade med synliga spikskallar. Laserat med mörk, gråblå, kulör på ljusare botten. LÄKTARBARRIÄR från 1869. Mittpartiet på läktarbarriären skjuter ut i långhuset, med konkava sidostycken. Barriären har totalt 9 fyllningar. Dessa är släta och enkelt marmorerade i grönt och vitt på ljust, varmgrå botten. Fyllningarnas ramlist är täckmålad i brunröd kulör. Ramverket är täckmålat i grå kulör. Bröstningslist och sockellist ät marmorerade med roströd, ljusgrå och mörkgrå kulör på grå botten. ALTARTAVLA - Se altaruppsats. DOPFUNT - Dopfunten i Idala kyrka är av sandsten av västgötsk typ (SGU), från 1200-talet. Den cylindriska cuppan och skaftet är tillverkat i ett stycke, som kring mitten har ett utsparat band. Senare övermålning med två lager oljefärg togs bort 1947. I gränstrakterna mellan Västergötland - Småland, finns en liten grupp/skola av sådana funtar, bestående av funtarna i Gullered och Liared i Västergötland och Långaryd, Färgaryd och Valdshult i Småland. Typen har sitt ursprung från Bestiariusfuntarna med cylindriskt skaft och cuppa, åtskilda av rund eller repstav. Dopfunten räknas som den enda dopfunten i Halland, som uppenbarligen importerats från Västergötland. Det är dessutom endast tre funtar som exporterats från Halland till Västergötland, vilket tolkas som ett tydligt tecken på riksgränsens betydelse som effektiv kultur- och konstspärr mellan Sverige och Danmark. NUMMERTAVLA - Nummertavla från 1795, något utökad på höjden 1947. |
