Stäng fönster KUNGÄLV TYFTER 1:7 - husnr 1, ROMELANDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ROMELANDA KYRKA (akt.) | |
| 2003-06-30 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
KYRKORUMMET präglas av takets målningar tillsammans med barockarbetena i predikstol och altartavla. Koret har ingen särskild markering mot långhuset, även golvet är i samma nivå. Dopfunten står på sydsidan i koret, där en dopplats har arrangerats genom ett enkelt dopaltare och ett krucifix på väggen. Läktarunderbyggnad saknas men de bakersta bänkarna är borttagna. Ett samlingsrum (barnrum) är arrangerat i tornet. GOLVET är belagt med kalkstensplattor i mittgång och kor, och är av fernissat trä i bänkkvarteren. VÄGGARNA är slätputsade och avfärgade i vitt. TAKET är ett välvt brädklätt innertak, avvalmat i koret. En kraftig, profilerad taklist marmorerad i brunt bildar övergång mellan valv och vägg. Taket är helt täckt med målningar i en ganska mörk färgskala, med molnformationer och figurgrupper mot en blå himmel. Över koret Treenigheten, över långhuset yttersta domen, över läktaren (ovanför orgelhuset) en helvetesframställning, och vid taklisten ett antal scener ur Mose liv. Målningarna är utförda av Lars Holm 1743, förutom treenighetsmotivet ovan koret, som målades 1905 av M B Wallström. INGÅNG från vapenhuset i väster genom en dubbel spegeldörr, målad i grågrönt med marmoreringar i speglarna. Troligen från 1955, då dörröppningen breddades något. Ytterligare en ingång på korets sydsida, med innerdörrar av motsvarande utseende, dock av äldre datum, troligen 1858. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt. Innerbågar utan spröjsning, yngre än ytterbågarna. VAPENHUS - I tornets bottenvåning, med golv av sifferplattor, och vitmålade panelväggar. Ytterväggarnas panel är från 1700-talet, och här finns målade textfält som bl a omtalar byggnads- och målningsarbeten 1772 respektive 1778. Biutrymmen inrymda under trappan på sydsidan, med panelklädda väggar från 1977. Vitmålat trätak. På ytterdörrens insida ett större lås av äldre typ. Dörren dock av senare datum. SAKRISTIA - på norrsidan av koret. Med genomarbetad inredning från 1977. INREDNING: ALTARE - Fristående träaltare från 1905, målat i gråbeige. Sidorna indelade i spegelfält. ALTARUPPSATS - Altaruppsats av snidat, målat och förgyllt trä. HUVUDMOTIVET är en målning på trä föreställande Maria och Johannes vid foten av Kristus på korset. Kristusbilden och korset är ett krucifix som sitter fästat i målningen. Altarmålningen flankeras av spiralvridna kolonner, på vilka står lurblåsande änglar, och på sidorna snidade vingar med akantus- och lagerblad mm. I ÖVERDELEN en något mindre målning på trä, föreställande Kristi uppståndelse. Den är omgiven av ett ramverk med förgyllda dekorationer, och kröns av en Kristusskulptur med segerfana. Altaruppsatsen är ursprungligen ett barockarbete från 1700-talet, men i sin nuvarande form sammanställd av äldre delar och målad av M.B. Wallström 1905. ALTARRING - Rund altarring, öppen i bakkant, med svarvade balusterdockor, målade i gråbeige. Överliggare och knäfall klädda med rött tyg. Från 1858. Möjligen något ombyggd 1955. DOPFUNT - En medeltida dopfunt, placerad på korets sydsida. Dopfunten är av gnejs, huggen i ett stycke. Rundbukig skål med reliefdekor i försänkta arkadbågar och slätt platt band utmed överkanten. En kraftig vulst i form av repstav skiljer fot och skål, och liknande repstavsornament finns nere på foten. Funten saknar uttömningshål. 1200-talets förra hälft. Restaurerad 1955 av konservator Thorbjörn Engblad, Alingsås, och placerad på en sockel av sten. PREDIKSTOL - På nordväggen. Består av korg, trappa med barriär och ljudtak. Snidat, målat och förgyllt arbete. Predikstolen är ett snickeriarbete från 1627 av Svend Snedker, Marstrand. Ljudtaket sannolikt ombyggt tidigt 1700-tal, kanske 1706. Trappbarriären modernare, troligen från 1905. Såväl predikstol som ljudtak har flera gånger byggts om, ommålats och konserverats. KORGEN är åttkantig, utförd av ek i barock, med evangelistmålningar i arkadbågar på sidorna. Under dessa rektangulära fält med bibelspråk. I hörnen finns hermpilastrar (pilastrar delvis i form av kvinnofigurer), placerade på konsoler. Pilastrarna framställer fyra av dygderna: Tro, kärlek, rättvisa och hopp. Även ovanför evangelistbilderna finns bibelspråk, och mellan dessa konsoler i form av änglahuvuden, vilka bär upp korgens överkantslist. TRAPPBARRIÄREN har dekorativ fältindelning, marmorerad. LJUDTAKET av furu har en profilerad och marmorerade nederkantslist med förgyllda ornament under. Ovanför detta genombrutet krön i två våningar, som i sin form efterbildar en lanternin och med voluter och lurblåsande ängel i toppen. Lanterninen är runt nederdelen omgiven av änglafigurer. Restaurerad 1955 av Thorbjörn Engblad. BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter. Bänkgavlarna är rektangulära, målade i grågrönt och har och har utanpåliggande blåmarmorerade speglar med rundad överkant. Bänkskärmarna mot koret har kvadratiska speglar, och är målade likt bänkgavlarna. Innanmätet i bänkarna målat i rödbrun lasering. Bänkinredningen ursprungligen från 1858, men kraftigt ombyggd 1905 och 1955. LÄKTARE - Läktare i väster buren av fyrkantiga pelare, marmorerade i grönt. Läktarbarriären är indelad i spegelfält, marmorerade i gråblått. Ramverket är målat i grön lasering och med grå och rödbruna lister. Läktaren har ett framskjutande mittparti med rundade hörn. Läktaren är bygd 1858, mittpartiet ombyggt 1882 när orgel installerades. ORGEL - Orgelhus från 1882-talet. Tredelad arkitektoniskt uppbyggd fasad med nyklassicistisk utformning, dekorerad med förgyllda ornament. Målad i enlighet med övrig inredning. Ursprungligen levererad av Eriksson och Molander, Göteborg 1882, ombyggd 1954 av O. Hammarberg, som även kompletterade verket 1977. Orgeln är pneumatisk. NUMMERTAVLA - Ett par på fot, i koret. Vita siffertavlor med målade och förgyllda ramar och dekorerade med vegetativa ornament i lågrelief. Från 1905. KLOCKOR - Storklockan gjuten 1567 i Wismar. Kan ha kommit till kyrkan på 1650-talet från Bergums kyrka. Lillklocka från 1980, gjuten av Bergholz i Sigtuna. |
