Stäng fönster KUNGÄLV MARSTRAND 43:1 - husnr 1, MARSTRANDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARSTRANDS KYRKA (akt.) | |
| 2003-06-18 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
KYRKORUMMET är högt och ljust. Koret är något smalare än långhuset och skiljs från detta genom en hög välvd korbåge. Inredningen bär den klassicistiska prägel som är ett resultat av ombyggnaden 1807-1816. Golvet sluttar åt öster, vilket medverkar till att förändra perspektivet så att man får helt olika upplevelser av kyrkorummet beroende på om man betraktar det mot öster (då det förefaller vara längre) eller mot väster (då det förefaller vara kortare). Västpartiet domineras av orgelläktaren som fyller upp den västra tredjedelen av långhuset. Östpartiet är renare och har sparsammare med inredning. GOLVET i långhuset är belagt med tegel, i mittgången finns några äldre gravhällar, dock täckta av gångmatta. Före 1994-1995 fanns det fler gravhällar i golvet, men de med de djupaste relieferna lyftes då ur golvet och placerades i vapenhusen. Det nuvarande golvteglet är från samma tid, och ersatte då ett äldre tegel som var nästan helt förstört. I koret är golvet ett steg högre och av oljat trä. Korgolvet också det från 1994-1995, ersatte då ett trägolv från 1912. Tidigare var inte korgolvet förhöjt. VÄGGARNA är släputsade och målad i en bruten vit kulör. TAKET är ett välvt tunnvalv, ett reveterat brädtak målat i himmelsblått. Kortaket är smalare men har samma valvhöjd som långhusets tak. I mötet mellan vägg och tak en profilerad och grågrönmålad taklist. Illusionsmålade bladrosetter vid takkronornas infästningar. INGÅNGAR i väster från vapenhuset i tornets bottenvåning samt i norr och söder från fristående vapenhus. Dubbla spegeldörrar med tre speglar i vardera, målade i grågrönt med marmoreringar i speglarna. Ovanför dörrarna i norr och söder sitter halvrunda överljusfönster. Dörrarna mot väster från 1800-talets början. Åt norr och söder finns mellan kyrkorummet och vapenhusen vindfång i själva kyrkomuren, och med dörrpar såväl in mot kyrkorummet som mot vapenhusen. Dörrarna utåt mot vapenhusen är från 1800-talets början, medan de som vetter inåt kyrkorummet är yngre, kanske från 1912, men med samma utseende som de äldre. Emellan dessa dörrar sitter i vindfånget genombrutna gråmålade grindar, troligen från 1912. Ingång till sakristian några trappsteg ner (eftersom korgolvet höjts 1912), en smal men dubbel spegeldörr från 1800talets början eller mitt. FÖNSTREN i kyrkorummet är höga och rundbågiga, med spröjsade gjutjärnsbågar indelade med korsposter. Fönstren har innerbågar av trä och är invändigt målade i ljusgrått. I långhuset finns på norr och sydsidan vardera två höga fönster, samt över läktaren mindre fönster av samma utformning. I koret finns dels på sydväggen en grupp på tre smalare fönster, och på korets östvägg inom en rundbågig fönsternisch en grupp på två höga fönster med ett runt fönster ovanför. I dessa östfönster sitter glasmålningar med dekorativa motiv samt i rundfönstret ett kors. Glasmålningarna från 1912, efter skisser av Axel Lindegren, utförda av Neumann & Vogel i Göteborg. VAPENHUS dels i tornets bottenvåning och dels utanför norr- och sydingångarna. De senare är byggda 1806, och ersatte då föregångare från 1600-talet. De har vitputsade väggar och i golven samt uppställda mot väggarna finns äldre gravhällar, vilka ursprungligen legat inne i kyrkans golv. I tornets bottenvåning ett vapenhus, även det med gravhällar och fragment av gravhällar i golvet. Längs norrväggen samt under trappan på sydsidan är förråd inbyggda, av äldre datum, möjligen delvis från 1800-talets början. Vapenhuset är två trappsteg högre än långhuset, och det är ytterligare två trappsteg upp till ytterporten. Alla ytterportar från 1800-talets början. SAKRISTIA på korets norrsida. Golv av samma tegel som i kyrkorummet, vitputsade väggar med en bröstningspanel längs norrväggen. Välvt putsat innertak. I norrväggen två runda fönster. Inredning från 1800-talets början med dörrar ut och till predikstol, kyrkorum mm, kompletterat med pärlspontsbröstningen senare samt modernare skåp. Under predikstolstrappan kan skymtas ett parti av en äldre väggmålning, med en del av en människofigur och en lagerkrans. Målningen omkring 1700, möjligen Eric Grijs 1696, och vittnar om att i denna delen fanns mellan 1690 och 1780 en gravkammare över prosten Fredrik Bagge. Sakristian är sannolikt från 1500- eller 1600-talen. INREDNING: ALTARE - Fristående rektangulärt av trä, med enkla speglar på sidorna. Tillverkat vid senaste renoveringen 1994-1995, då det även fick den nuvarande framflyttade placeringen. ALTARRING - Rundad med öppningar på sidorna. Smala svarvade balusterdockor, grupperade sex och sex med fyrkantiga stolpar emellan. Målad i ljusa grågröna nyanser och med förgyllningar. Knäfall och överliggare klädda med djupröd plysch. Från 1852, av M E Wiberg Uddevalla. Ombyggd 1912 till öppen. ALTARUPPSATS - På själva altaret finns ingen dekoration, men i fönsternischen omedelbart bakom altaret står ett större krucifix, omgivet av två mindre skulpturer. Krucifixet är från 1400-talet, nuvarande bemålning från 1600-talet, nuvarande utseende från en senare restaurering. Figurerna är evangelisterna Matteus och Johannes, är utförda 1691 och kommer ursprungligen från predikstolens sidofält. PREDIKSTOL - Relativt högt placerad vid korbågens norra sida. Ingång sker via en trappa genom muren från sakristian. Består av en korg samt ett kortare sidoräcke, allt placerat på ett inbyggt fundament. KORGEN har en sexkantig form, med rundbågiga speglar på sidorna och i hörnen vridna kolonnetter, vilka vilar på den utskjutande profilerade underkantslisten och som bär upp den likaledes profilerade överkantslisten. Karnissvängd undersida, prydd av en nedåthängande skulpterad kotte. Korgen är egentligen ett barockarbete från 1691, men dess nuvarande målning samt möjligen också ombyggnader 1852 har förändrat den i en mer nyklassicistisk riktning. Nuvarande målning från 1961. Predikstolen var egentligen tänkt att bytas ut vid ombyggnaderna vid 1800-talets början, men fick av kostnadsskäl bli kvar. RÄCKET har svarvade smala balusterdockor (av samma form som altarringens) vilka bär upp genombrutna och sammanflätade arkadbågar. Liksom korgen målad i ljust grågrönt, med gråvita accenter samt förgyllningar. Sannolikt från 1852. DOPFUNT - Åttkantig funt med nyklassicistisk utformning. Fot och skaft i formen av nedersta delen av en fyrkantig refflad kolonn, och ovanpå detta en åttkantig cuppa med klassicistiskt utformat listverk runt kanten, där det även finns ett textband: Låten barnen komma till mig. Målad i grågröna nyanser och med förgyllda lister. Från 1912, ritad av Ture Schaar, Göteborg. BÄNKINREDNING - I två kvarter. Sluten bänkinredning med spegeldörrar. Speglarna marmorerade i ljust gulbrunt, i övrigt är bänkkvarterens utsida målade i grågrönt medan insidan är målad med en rödbrun lasering. Bänkdörrarna och bänkskärmarna, samt bänkryggarna är från 1809, medan själva bänkarna är ombyggda senast 1941. Bänkarna målades första gången 1840 med brun oljefärg. På läktaren förefaller dock bänkarna inte vara ombyggda. Under läktaren står på ömse sidor om ingången två HÖGRESTÅNDSBÄNKAR, två helt slutna bänkrum med spröjsade fönster mot kyrkorummet. Bänkarna är sena barockarbeten, på gränsen till rokoko, troligen från 1780, med speglar med insvängda hörn och med kraftiga överkantslister och under dessa förgyllda snäckornament. Bänkarna är målade i kraftig grön kulör med ljusare grön marmorering i speglarna. Restaurerade 1961 av Thorbjörn Engblad. KORBÄNKAR - Längs korets norra och södra sida sitter väggfasta bänkar, med spegelindelad ryggar. Inga bänkskärmar. Bänkarna är gråmålade. LÄKTARE - I väster, med framspringande sidoläktare längs norr- och sydväggen. Utpräglad klassicistisk utformning, uppburen av höga fyrkantiga refflade kolonner. Läktarbröstningens underkantslist har formen av ett kraftigt entablement, vilket vilar på pelarnas förgyllda kapitäl, och överkantsliten har en tandsnittsfris. Bröstningen är indelad i speglar, marmorerade i grågrönt, och har centralt placerade förgyllda ornament. Målad i ljus rågrönt med marmoreringar och förgyllda lister. Läktaren är byggd under åren 1809-17 efter ritningar av Pohl. Under läktaren finns två äldre högreståndsbänkar placerade. ORGEL - Orgelhuset är samtida med läktaren, ritat av samma arkitekt. Det har lånat formen av en romersk triumfbåge, och är alltså genombrutet med ett tunnvalv i mitten. Fasadpiporna står i fyra grupper, två på vardera sidan om öppningen, och är omgivna av delvis förgyllda pilastrar som bär upp lister. Hela fasaden kröns av ett kraftigt entablement och ovanpå detta ett skulpterat och förgyllt allseende öga omgivet av en stor förgylld strålglans. Orgelfasaden är målad och förgylld på samma sätt som läktaren. ORGELVERKET är från 1934, då Magnussons orgelfabrik byggde om orgeln, och även byggde ett nytt spelbord. Orgelhuset flyttades då också bakåt, tidigare var det sammanbyggt med läktarbröstningen och spelbordet var bakom orgeln med sikt genom dess valv. Det ursprungliga orgelverket var från 1816, byggt av Eberhard. NUMMERTAVLA -Vid korbågens sydsida sitter en större nummertavla, med gråvit rektangulär siffertavla omgiven av en profilerad ram. Modern men i äldre stil. Under läktaren sitter två äldre nummertavlor, betydligt mindre och med plats endast för två psalmnummer. Svarta nära kvadratiska siffertavlor omgivna av rikt skulpterade och förgyllda ramar, krönta av skulpterade och förgyllda bladverk. De är från 1712. KLOCKOR - Tre klockor: en större och den mindre båda gjutna 1686, efter det att deras föregångare skadades vid stadsbranden 1682. Gjutna av Jacob Bierman. Mellanklockan från 1667, gjuten av Johan Meyer i Stockholm, inköptes 1684 från Uddevalla. ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - På norra respektive södra långväggen sitter monterade målningar från kyrkans äldre läktare. Det är tio målningar på trä, monterade inom gråmålade ramar. Målningarna är utförda av Eric Grijs omkring år 1700 och föreställer scener ur "hjärtats historia", med hjärtats, dvs själens, längtan till det eviga livet. I kyrkan finns också flera rikt skulpterade, bemålade och förgyllda epitafier, bl a över kommendören och lotsdirektören Nils Strömcrona (1664-1740). |
