Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRANÅS SÄBY 6:1 - husnr 1, SÄBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SÄBY KYRKA (akt.)
2006-02-09
Interiörbeskrivning
Invändigt präglas kyrkan av de medeltida valven och kalkmålningarna på dessa. Kyrkorummet består av ett långhus som är uppdelat i tre travéer samt korsarmar i söder och norr samt ett kor i öster.

Målningarna i valven berättar om olika scener ur gamla och nya testamentet. Längst i väster, bakom orgeln, illustreras de sju dödssynderna genom olika mer eller mindre fantasifulla figurframställningar. Den första riktiga travéen i långhuset, framför orgeln, illustrerar med olika profana scener bland annat ytterligare några av dödssynderna, utdrivandet ur paradiset, några scener ur Kains och Abels historia – ofta i form av överdrivna karikatyrer. Den andra travéen berättar om skapelsehistorien medan valven i korsmitten berättar om scener ur Gregorii mässa, Maria i Rosenkransen samt scener ur nya testamentet. Målningarna i koret berättar slutligen om Gud Fader på tronen, Jesu korsfästelse, smärtomannen samt ett flertal helgon. Målningarna är besläktade med den så kallade Amundsskolan från 1400-talet första hälft i Östergötland, men är utförda så pass sent efter denne att de inte kan vara utförda av honom eller någon av hans elever. De var således något omoderna redan när de tillkom omkring år 1500.

Korsarmarna har trätak med kilsågad panel, slätputsade väggar och golv av äldre kalksten liksom även i långhuset och i koret. I bänkkvarteren är det dock korkoplastmatta, och under orgelläktaren är det ett modernt kalkstensgolv. Norra korsarmen har en läktare som fick sitt nuvarande utseende vid renoveringen 1887, målad i gråa nyanser och med listverk i guld. Under läktaren finns utrymmen för samlingsrum, toaletter och redskap. Även orgelläktare, orgelns fasad, dörrar mfl är målade i samma gråa nyanser.

Kyrkan har flera äldre inventarier som berättar om dess historia, flera har donerats av adelssläkter i församlingen och är därmed ovanligt påkostade. Från omkring 1425 kommer den pietabild som hänger i norra korsarmen och som därmed är samtida med kalkmålningarnas karaktär och typ. Det är en rest från ett altarskåp som stått på ett Mariaaltare. Renässansdopfunten är från 1593 och har huggits av en stenhuggare som var verksam vid Vadstena slott; Bernt von Münster, och bär också dennes bomärke. Predikstolen är från 1653, tillverkad av Nils Bratt, med evangelistfigurer av Johan Werner d.y. Delar av den första predikstolen från 1602 finns ännu i behåll. Altaret fick sitt nuvarande utseende 1931 men krucifixet på bordet är från en altaruppsats från 1686, utförd av Jöran Bundij i Eksjö. Från samma altarupssats hänger idag i norra respektive södra korsarmen två reliefer som föreställer Herdarnas tillbedjan och Jesu dop. Över altaret lyser en glasmålning som också kommer från den omfattande restaureringen 1931, utförd av NP Ringströms glasmålerifirma i Stockholm efter konstnär Jerk Werkmästers skisser.

I det Wrangelska gravkoret söder om koret finns rester av äldre takmålningar samt två huvudbanéer, i det Witting-Rehbinderska gravkoret väster om södra korsarmen finns ett större huvudbanér över baron Reinholtz Rehbinder från 1709, också här finns ursprungligt takmåleri framtaget. Gravkoret möblerades i mitten av 1800-talet med profana möbler som varit i släktens ägo. Orgeln är ombyggd senast 1968, men fasaden härstammar från den orgel som 1754 byggdes av Jonas Wistenius i Linköping.