Stäng fönster NORRKÖPING ÖSTRA STENBY KYRKA 1:1 - husnr 1, ÖSTRA STENBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA STENBY KYRKA (akt.) | |
| 2007-04-26 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Långhuset är rektangulärt med ett äldre obehandlat brädgolv. Golvet härstammar från ombyggnaden 1858-1860, men är senare upptaget och omlagt. Bänkkvarterens golv som ligger ett steg högre än mittgången är sedan 1912-1913 lagt med smala obehandlade brädor. Väggarna är vitputsade och taket är indelat i fem ribbvalv. Mellan norra och södra väggen går tre dragjärn. Fönsterna är, enligt arkivhandlingarna, sedan 1939 försedda med gråmålade innanfönster med spanjoletthandtag. I söder och norr leder gråmålade pardörrar med spegelindelning till korsarmarna, som i norr inrymmer sakristia och i söder samlingsrum. Dörrarna härrör från ombyggnaden 1858-1860 och har delvis bevarat äldre trycken. I väster finns dörrar till vapenhuset. Den östligaste består av en enkel gråmålad ramkonstruktion med nätklädsel. Bänkinredningen är indelad i fyra kvarter och ansluter mot ytterväggarna i norr och söder. Den bakre bänken mot väster är bevarad, medan den framförvarande bänkraden är borttagen under läktaren i söder och tre bänkrader i norr. På södra sidan finns liggande textilförvaring. Även tvärgången är breddad genom att en bänkrad mot öster är borttagen. Bänkarna tillhör den slutna inredningen från 1858-1860, men är kraftigt ombyggda i samband med renoveringen 1912-1913, då bl a luckorna omgjordes till gavlar. Den nuvarande färgsättningen härrör från 1991. Orgelläktaren i väster, som nybyggdes 1858-1860, bärs upp av fyra runda kraftiga pelare. Barriären är rak med gråmålad spegelindelning med förgyllda lister. Orgelläktarens undersida består av trärena breda brädor. Orgelläktaren nås via trappor i vapenhuset. Läktargolvet består av ett äldre obehandlat trägolv, vilket sannolikt utgörs av originalgolvet från 1858-1860. På den norra sidan finns gradänger och läktarbänkar. Orgelfasaden är tillverkad 1860 och är byggd av Sven Nordström i Flisby. Fasaden är målad i grått och blått med sparsam förgyllning. Orgelverket är senare ombyggt och spelbordet är vänt mot öster. Korets golv är beläget ett steg högre än långhusets golv. Golvbrädorna, som sannolikt härstammar från ombyggnaden 1858-1860 är sedan 1939 gråmålade. I golvet finns en lucka till det underliggande gravvalvet, som inrättades 1682-1684 av Gustaf Kurck till Ållonö. Väggar och valv har samma utformning och ytskikt som i långhuset. Innanfönster av samma typ som i långhuset, men med en övre öppningsbar luft. Altaret är av trä och härstammar från ombyggnaden 1858-1860. Det har rikt utsmyckad front med dekor i form av symboler föreställande bl a tron och hoppet, målat i blått, grått och förgyllningar samt med en enkel marmoreringsmålad skiva. Den samtida altarringen är halvrund med balusterdockor och samma typ av dekor och färgsättning. Altaruppsatsen är tillverkad 1633 och skänktes till kyrkan 1726 av greve Gustaf Oxenstierna och hans hustru Christina Kurck. Altartavlan framställer Kristi födelse omgiven av två skulpturer Petrus och Paulus. Dess ursprungliga härkomst är oviss, men sannolikt har den funnits i Mörby slottskapell i Uppland. Predikstolen är placerad på norra sidan. Den har en rikt snidad fyrkantig korg dekorerad med vridna kolonner och vinklasar samt med skulpturer föreställande evangelisterna. Predikstolen saknar ljudtak, men har en rikt utsmyckad port, som återmonterades vid renoveringen 1912-1913. På dörren är aposteln Petrus med sitt attribut nyckeln placerad samt texten; ILLUMINERAD ANNO 1738. Dörren kröns av donatorn Gustaf Kurck och hans hustru Elsa Ebba Banérs vapen. Den östra väggen till predikstolen nytillverkades sannolikt 1912-13 och där finns en minnestavla uppsatt med bl a texten; KYRKAN RESTAURERADES 1913. Kyrkans dopfunt är av mässing och tillverkad år 1700 av M Daniel Wulff i Norrköping. I koret hänger två ovala nummertavlor med rikt skulpterade och förgyllda ramar från tiden omkring 1800. Den södra korsarmen utnyttjas sedan 1983 som gudstjänstlokal under vintertid. Korsarmens norra del härrör från 1200-talet, medan den södra delen förlängdes 1858-1860. Rummet är avdelat mot söder med ett utrymme vars tak lämnar fönstret fritt. Det södra utrymmet är inrett till kompaktkök och med en toalett i väster. Portarna i söder härrör från ombyggnaden 1858-1860 med dörrblad klädda med en gråmålad slät liggande panel. Golvet i samlingsrummet är inlagt 1939 och består av kvadratiska kalkstensplattor med kvarvarande trägolv över det tidigare gravkapellets kistförvaring. Väggarna är vitputsade och det plana taket är trärena. På den norra väggen finns ritsningar efter ett spetsbågigt valv och vid taket spår av valvslagningen. På västra sidan finns valvets anfangstenar bevarade samt en fönsteröppning. Den norra korsarmen är sedan 1858-1860 inredd till sakristia. Muren mot kyrkorummet är mycket tjock och sakristiegolvet ligger två steg högre. Golvet består av ett äldre gråmålat brädgolv. I det nordöstra hörnet finns ett murat fundament för en tidigare kamin. Väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett ribbvalv. Ribborna är rekonstruktionsmålade 1987 i grönt och rött samt med enkel växtornamentik. I den kraftiga muren åt söder finns två järnplåtsinklädda dörrar. Den västra utgörs av brunmålade nitade järnplåtar med dekorativ blomornamentik, vilken eventuellt skulle kunna vara dörren till den äldre sakristian. Den östra är en modern slät brunmålad plåtdörr. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet utgörs av ett äldre obehandlat trägolv och väggarna är vitputsade. Trätaket är plant och gråmålat. På den södra och norra sidan går trappor upp till tornet och orgelläktaren. Under trapporna finns förråd och el-central. Dörrbladen i väster tillhör ombyggnadsskedet 1858-1860 och är klädda med en gråmålad slät liggande panel. Låsen är dock i sen tid utbytta. Dörrarna mot öster utgörs av stickbågiga svängdörrar, som sannolikt tillkom vid renoveringen 1912-1913. De har en gråmålad spegelindelning med glasad övre del. Tornet nås via trappor i vapenhuset. Trapporna utgörs av originalinredningen från tornets byggnadstid 1858-1860 med obehandlade trästeg. Första våningen har trägolv, vitputsade väggar och plant brädtak. I väster finns ett runt fönster och i trapploppen finns på södra och norra sidan smala rundbågiga fönsteröppningar. I öster leder en gråmålad pardörr till orgelläktaren. På våningsplanet förvaras äldre bänkluckor samt altarets originalkors. Nästa våning har obehandlat trägolv, grovt putsade väggar och bjälklagstak. I öster leder en plåtlucka till långhusvinden. Långhusvinden var inte besiktningsbar vid inventeringstillfället. |
