Stäng fönster ANEBY BÄLARYD 1:12 - husnr 1, BÄLARYDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BÄLARYDS KYRKA (akt.), Bälaryds kyrka (akt.) | |
| 2004-04-27 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummets interiör präglas främst av den stora tillbyggnaden, nykyrkan, i norr. När nykyrkan uppfördes var långhuset fortfarande valvslaget och ett pelarpar avskiljde därför långhuset från nykyrkan. När valven och pelarna togs bort 1807 öppnades hela nykyrkan upp mot långhuset i sin fulla bredd varför de båda rummen idag upplevs som ett samlat. Rummen är enhetligt behandlade vad gäller väggytor (slät och vit puts), golv (lackade furubrädor), fönster och inredning. Taken skiljer sig dock åt. Det ursprungliga långhuset hade troligen en öppen takstol som välvdes under 1400-talet. När valven togs bort 1807 ersattes de av ett plant tak, det nuvarande taket är dock från ombyggnaden 1909. Taket i nykyrkan målades av provinsialmålaren Olof Rosenblad från Gränna 1755 och är uppdelat i tre delar med olika motiv; Adam och Eva i paradiset, Jesus på korset samt en skildring av himlen och helvetet. Takbräderna är kilsågade och varje motiv inramat av lister med bibeltexter. Bänkinredningen är öppen med marmorerade gavlar. Koret har genomgått en del förändringar under 1900-talet. Den nuvarande predikstolen längs södra långhusväggen är från 1600-talet och sattes på sin nuvarande plats 1953. Den ersatte en predikstol från 1874 som hade direktkontakt med sakristian. Koret hade ett fönster i östra väggen som murades igen 1909 och idag är övertäckt med en glasfibervävklädd träskiva som triumfkrucifixet hänger på. Altaret liksom altarringen härstammar också från 1874. Orgelläktaren med apostlabilder är troligen också utförda av Olof Rosenblad vid samma tillfälle som han målade taket och altartavlan, 1755. Av de medeltida valv- och väggmålningar finns endast en liten rest bevarad, i valvet mellan vapenhuset och kyrkorummet. Vinden innehåller delar av den medeltida takstolen. Dendrokronologiska undersökningar har ej gjorts, men delar av bjälkarna har dekorativt snidade detaljer varför de måste varit avsedda att synas och således vara äldre än valvslagningen, troligen är de i så fall ursprungliga. På en av hanbjälkarna syns även spår efter slitage, möjligen efter primklockan som kan ha hängt där och högbenen vid hanbjälkarnas lägen visar också dekorativa spår. Troligen har koret börjat vid detta läge. Murarna i tornet visar upp ett flertal bomhål efter ett äldre bjälklag, av hålen att döma både av rundvirke och ett bilat fyrkantsvirke. |
