Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HEDEMORA VILAN 1:3 - husnr 5, STJÄRNSUNDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

STJÄRNSUNDS KYRKA (akt.)
2005-03-21
Interiörbeskrivning
Kyrkans ursprungliga inredning, utsmyckning och färgsättning var liksom den utvändiga ut-formningen tidstypisk, homogen och representativ för det nygotiska stilidealet. Kyrkan saknar utbyggnad för sakristian och i likhet med andra samtida byggnader inrymdes denna bakom koret.

Kyrkorummets ursprungliga utformning och karaktär är bevarade men präglas också till väsentlig del av den omfattande upprustningen som genomfördes på 1950-talet. Utöver inverkan av tekniska förbättringar och installationer förändrades också delvis inredningen. Fönstren försågs med innerfönster och katedralglas; bröstpanelen på långväggarna avlägsnades. Bänkarna reducerades till antal och byggdes om; predikstolen sänktes, sakristia och brudkammare inreddes under läktaren. Korets golv höjdes från ett till två steg och belades med kalkstensplattor. Övriga ytor fick nya brädgolv av furu. Ett nytt altare av tegel med kalkstenshäll uppfördes. Skärmväggen med nischer som stod bakom altaret (avskärmning för sakristian) avlägsnades. På så sätt frilades koret och altaret. Slutligen utsmyckades korabsidens fönster med glasmålningar. En följd av renoveringen blev att del av kyrkorummets färgsättning ändrades med undantag av orgelfasaden och kyrkorummets vita väggar. Taken i kyrkorummet och koret fick ny panel och målades i en tegelröd kulör, de nya väggarna under läktaren i en mossgröna, snickerier och inredning i en brunaktig kulör. Även andra kulörer förekommer på vissa platser, i övrigt är väggarna vita (Ursprunglig färgsättning, se Söderberg, 1973).

Kyrkorummet har en synlig takkonstruktion med s.k. gotiska takstolar som utnyttjas i dekorativt syfte. Takstolar och remstycken är brunmålade, såväl i koret som i kyrkorummet. Takpanelen är numera målad i en tegelröd kulör. Öppningen mot korabsiden är spetsbågig och den profilerade valvbågen bär en målad textremsa med inskriften ”Ära vare Gud i höjden etc….”

Sakristian var förlagd bakom en skärmvägg i koret men flyttades på 1950-talet till nya utrymmen under läktaren, på den norra sidan. Samtidigt revs gamla sakristian och altarväggen för att frigöra koret och altaret. Den ursprungliga altarväggen, som även utgjorde skärmvägg för sakristian, hade fem mörkröda nischer. Den mellersta innehöll en Kristusfigur och övriga figurer av Paulus och Petrus samt två änglar; figurerna är nu omplacerade.

Kyrkan har numera två sammankopplade vapenhus, varav det ena utgörs av tornets bottenvåning och det andra av gången under läktaren. Det sistnämnda tillkom i samband med inredningen av utrymmena under läktaren. Tornets vapenhus har takpanel, vitputsade väggar och furugolv. Dörrarna mot porten och mot kyrkorummet är pardörrar i gotisk stil med avlånga speglar i nedre del och motsvarande glasrutor i överdel. Från vapenhuset leder en trappa till läktaren.

Inredning och inventarier
Vid renoveringen på 1950-talet förhöjdes koret med ett steg, till två steg, och korgolvet täcktes med kalksten. Ett nytt altarbord uppfördes, murat av tegel och med en kalkstensskiva som överdel. Altarprydnad är ett kors i keramik, utfört 1956 av Jerk Werkmäster. Glasmålningarna i korfönstren tillkom 1956 och är utförda efter kartonger av konstnär A. Gabrielsson. De skildrar Jesu födelse, Korsfästelse och Kristi uppståndelse men innehåller även bilder från bygden och bruket. Altarringen är den ursprungliga men knäfallet fick ny klädsel på 1950-talet.

Predikstolen är samtida med kyrkan och utförd även den i nygotisk stil. Den har en femsidig korg med trappa och ett ljudtak som bär fialer. Den är utsmyckad med sniderier och färgpolykromi.
Kyrkan hade ursprungligen 56 öppna fasta bänkar målade som bröstpanelen med träådringar i ljus ek. På 1950-talet avlägsnades många bänkar och deras antal reducerades till 34, vilket innebar en halvering av antalet sittplatser. På så sätt utvidgades den fria ytan framför koret. Bänkarna ombyggdes samtidigt till slutna bänkar med gaveldörrar. De har samma färgsättning som läktaren.

Över mittgången hänger tre traditionella ljuskronor av mässing, två av dessa härstammar från 1880-talet.
Läktaren i väster var ursprungligen öppen i sin underdel, vilken var inredd med bänkar samt med trappor på varje sida om långhuset. Genom inredningen på 1950-talet av utrymmena under läktaren skapades ett mindre vapenhus i mittdelen, brudkammare i söder och sakristia i norr. Läktaren bärs i framdelen av fyra pelare utsmyckade med sniderier. Öppningarna i söder och norr, och delvis även i mitten, är numera igensatta med grönmålade panelväggar. Läktarbarriärens utformning följer kyrkans ornamentik i nygotik. Överdelen av barriären bär räcke av smide.

Orgeln var ursprungligen en Åkerman & Lund med 9 stämmor. Den tillbyggdes på 1950-talet av Frede Aagaard och antalet stämmor utökades till 19. Den nygotiska orgelfasaden från 1888 har bevarats oförändrat, även beträffande färgsättningen.

Kyrkans två klockor är samtida med invigningen av kyrkan 1887. De är gjutna, i England, av stålgods.