Stäng fönster BERG OVIKENS PRÄSTBORD 1:4 - husnr 3, OVIKENS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| OVIKENS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet täcks av ett spegeltak med plafonder och en djupt karnissvängd hålkäl med målade marmorerade kulor inlagda i taklisten. I takets spegel finns tre plafonder, en närmst oval mittplafond samt två kvadratiska på var sida om denna. I plafonderna finns inga figurmotiv målade, vilket är fallet i flera andra av Olofssons tak. Kanhända har de blivit övermålade. Takets konstruktion är typisk för Pehr Olofsson. De kalkmålningar som tagits fram i nordost och i norr, är troligen utförda av Måns Gad eller hans efterföljare under 1500-talets förra hälft. I övrigt är väggarna vitkalkade. Den slutna bänkinredningen i blått är från kyrkans byggnadstid men bänksisten är moderniserad. Mittgången mot norr är också tillkommen senare. Korbänkarna samt klockarbänken har förmodligen ursprunglig placering och utformning. De främsta bänkkvarteren i långhuset pryds av två pyramider utförda av klockstapelns upphovsman, Jonas Granberg från Klövsjö, 1738-39. Kyrkans fasta inredning är precis som bänkinredningen huvudsakligen från 1700-talet. Altaruppsatsen i högklassig rokoko är också utförd av Jonas Granberg 1759-60, med infällda målningar av ”Kristus på korset” och ”Nattvardens instiftande” förmodligen utförda av Carl Hofverberg 1760. Pehr Sundin målade 1813 i nyklassicistisk stil en omgivande skenarkitektur kring altaruppsatsen som också fortsatte upp i valvet. Målningen avlägsnades under renoveringen 1932-35 när 1500-talsmålningarna togs fram. Predikstolen i blått och förgyllningar, med sin draperimålning i relief, tillverkades av Johan Edler d.ä. 1760. Ursprungligen sträckte sig draperimålningen ut över såväl mur som takvalv. Johan Edler har även utfört den vita dopängeln som står placerad i koret och som är ganska vanlig i jämtländska kyrkor. Vid norra väggen i mittgången står ett altarskåp utfört 1650-55, attribuerat till Peder Olofsson i Kämsta. Det placerades här vid renoveringen och iståndsättningen av kyrkan på 1930-talet. Läktaren från 1783 har infällda målningar i speglar gjorda av Anders Berglin och Pehr Sundin år 1786-87. Den nyklassicistiska orgelfasaden i vitt och guld är från 1797 och originalritningen daterad 1794, som utfördes av Överintendentsämbetets arkitekter, finns inramad på läktaren. Den är signerad av både Carl Fredrik Adelcrantz eller Thure Wennberg. Den ursprungliga orgelverket byggdes av Lars Fredrik Hammardahl. Det nuvarande orgelverket byggdes 1967. När den nya kyrkan i Oviken invigdes 1905 övergavs den gamla, men togs åter i bruk som församlingskyrka 1935 efter en uppmärksammad renovering mellan 1932-35. Renoveringen ägde rum under ledning av byggmästare J. A. Sandberg efter ett förslag av arkitekterna Sven Brandel och Erik Fant med medverkan av länsantikvarie Eric Festin och konservator Olof Karlsson i Fillsta. Omfattande grundförstärkningsarbeten utfördes på södra väggen som var på väg att kalva ut. I samband med kalkningen av väggarna i interiören upptäcktes de fantastiska, figurativa kalkmålningarna från 1500-talet och togs fram och konserverades. Man valde att avlägsna skenarkitektur och draperimålningarna kring altaruppsats och predikstol för att kunna visa så mycket av målningar som möjligt. Således kom den homogena 1700-talsinredningen att ställas sida vid sida med kalkmålningar som utförts hundratals år tidigare i en helt annan kyrka. Kyrkan restaurerades åter 1965-67 efter förslag av arkitekterna Hans Jäderberg och Lennart Söderholm, Östersund, varpå nuvarande läktarunderbyggnaden ersatte ett vindfång från 1932-35. Frånsett läktarunderbyggnaden är interiören till sin form väl bevarad från byggnadstiden på 1760-talet, medan däremot de framtagna målningarna från 1500-talet bidragit till att rokokoinredningens tidstypiska komplettering med draperi- och skenarkitektur bakom altaruppställningen och predikstolen under början av 1800-talet avlägsnats. |
