Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSKRONA UTTORP 61:1 - husnr 2, STURKÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

STURKÖ KYRKA (akt.)
2018-10-08
Historik
Det medeltida kapellet som efter utbrytningen till egen socken på 1500-talet uppgraderades till kyrka var av enkel karaktär, med rektangulärt långhus av putsad gråsten och ett timrat vapenhus i väster, antagligen adderat på 1600-talet. Liksom på många andra håll i landet kom den medeltida anläggningen på grund av 1700- och 1800-talets befolkningsutveckling att ersättas av en nyuppförd helgedom. På Sturkö togs beslutet efter biskop Vilhelm Flensburgs besök 1872. En första ritning med det medeltida långhuset inkorporerat som kor upprättades av byggmästare Björksten från Listerby, men ogillades av Kungl. Maj:t. Nytt förslag utarbetades 1873 av arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet, vilket innebar rivning av den medeltida kyrkan och uppförande av en helt ny, ett arbete som pågick 1875–1878. Dock flyttades vapenhuset till den södra delen av kyrkogården och utgör idag sockenstuga. Till Blekinge museum deponerades några utvalda objekt, däribland innertaket med dekorationsmålningar från 1728 av kyrkomålare Daniel Lindgren.

Den nya kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil med västtorn, rektangulärt långhus, ett något indraget kor samt lägre och tresidig absid. Få förändringar har sedan invigningen skett exteriört, medan ett antal restaureringar under 1900-talets andra hälft gjort avtryck interiört. 1957 tillkommer två mindre underbyggnader under läktaren och bänkrader tas i samband med detta bort i väster. Dessutom installeras varmluftsanläggning. Två år senare förses fönstren med innerbågar. 1961 genomförs en restaurering enligt ett redan 1947 framtaget förslag av dåvarande stadsarkitekten i Karlskrona Sigge Ullén. Arbetena inbegriper nytt brädgolv i långhuset, bänkinredningen justeras och får liksom andra delar av inredningen, däribland det kassetterade innertaket, sin nuvarande färgsättning. Predikstolen får nya målningar av konstnär Ivar Gustafsson, de tidigare kalkade väggarna målas med matt oljefärg och ett samtalsrum tillkommer under läktaren. 1967 införskaffas ny kyrkorgel.

Vid en utvändig restaurering 1986 knackas spritputsen ned och ersätts med ny. Fasaderna avfärgas med silikatfärg. 1990 utökas läktarens underbyggnader med wc och textilkammare efter ritningar av K-konsult. Tre år senare isoleras vindsbjälklaget.

Ett förslag till invändig restaurering 1995 av Arne Hjalmarsson, Creacon AB, genomförs troligen endast delvis och omfattar möjligen rengöring och partiell ommålning av fast inredning, borttagande av heltäckningsmattor, lutbehandling av trägolv samt installation av nya radiatorer. Den senaste större restaureringen genomförs strax därefter, 1998–99, efter förslag av arkitekt Lars Holmer. De två främre bänkraderna avlägsnas för att skapa utrymme för kören, textilförvaring tillkommer i sakristian och orgelläktarens barriär höjs med smidesräcke. Väggarna målas med bruten vit emulsionsfärg och fast inredning målas i grått med accenter i rött, blått och ockra.