Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BROMÖLLA BROMÖLLA 11:51 - husnr 2, IVETOFTA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

IVETOFTA KYRKA (akt.)
2020-11-26
Historik
Ivetofta kyrka förmodas vara byggd under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Kyrkan
bestod ursprungligen av långhus, kor och absid och nära därefter med ett brett
västtorn. En planritning över kyrkan från 1800-talets mitt visar att kyrkan hade en
nordlig korsarm och ett vapenhus vid sydporten. Sydporten har troligtvis varit huvudingång,
ingen ingång fanns genom tornet, däremot fanns en invändig genomgång
till tornet i långhusets sydvästra del. Omfattningen till denna kan ses via trapphuset
vilket man idag når från utsidan. Enligt ritningen var tornets bottenvåning
inrett med kyrkbänkar och öppen mot kyrkorummet. Korsarmen ska ha tillkommit
1754 och enligt uppgift ha haft en läktare, liksom det ska ha funnits en läktare i
västra delen av kyrkan. Arkeologiska undersökningar och murverksdokumentationer
har visat att tornet är uppfört i tuktad marksten, med profilerad sandstenssockel
och kvaderhuggna hörnkedjor. Hörnkedjorna har vid någon tidpunkt varit
avfärgade i blågrå kulör, sannolikt med kimrökspigment. Tornets bottenvåning har
varit täckt av ett tunnvalv och åt norr har det möjligtvis funnits ett fönster ungefär
i höjd med första bjälklaget. Det finns inslag av tegel i tornets murverk, både i
trapploppet och i delar av vägglivet. Tornets trappstegsgavlar är likaså murade i
tegel och har antagits vara senare påmurade. Inga spår efter en emporvåning har
upptäckts. Tornets strävpelare är uppförda på 1800-talet.

1854 revs större delen av kyrkan för att tillgodose utrymme för den växande församlingen.
Tornet och delar av långhusmurarna bevarades och inkorporerades i
den nya kyrkan som stod klar 1856. Under ledning av C G Brunius fogades ett
långhus med symmetriskt placerade korsarmar och ett femsidigt, absidialt kor till
det kvarstående tornet. Den medeltida kyrkans östra utsträckning gick ungefär i
linje med dagens korsarmars östra murar. Ny huvudingång till kyrkan gjordes vid
ombyggnaden i tornets västra sida, men ingångar fanns också i korsarmarnas gavlar.

Fotografier från sekelskiftet 1900 visar att fönster- och dörromfattningar, listverk
samt putsornament på långhusets och korsarmarnas fasader var avfärgade i en kontrasterande
mörk kulör till kyrkans i övrigt ljusa fasader. Alternativt kan det som
ser ut som en mörk kulör vara oputsat tegel. 1906–1907 moderniserades koret. Ett
skrank som tidigare avskärmat den östra delen av absiden togs bort. Korfönstren
försågs med glasmålningar av Stockholms glasmåleri. Flera av kyrkans inventarier
från 1600-talet återfördes till kyrkan efter att ha förvarats i sädesmagasinet på
Årups gård sedan 1850-talets ombyggnation. Predikstolen renoverades, en ny altarring
tillkom och kyrkan fick ett nytt orgelverk med tillhörande fasad samt en ny
barriär till orgelläktaren. Under 2000-talet har altarprydnaden från 1856 fått en plats
i kyrkans vapenhus.

Under 1950-talet genomgick kyrkan en stor renovering under ledning av Domkyrkoarkitekt
Eiler Graebe. Golvet bröts upp för att en ny undergjutning av betong
till tegelgolvet skulle göras. I samband med detta återfanns delar av grundmurarna
efter den medeltida kyrkans kor och sydportalens inre omfattning återfanns. Öster
om portalen fanns spår av kalkmålningar som daterades till senmedeltid. En sakristia
byggdes till i vinkeln mellan norra korsarmen och absiden. Bänkkvarterens trägolv
byttes ut och höjdes. I absiden lades ett kalkstensgolv. Bänkarna moderniserades
genom att sittytorna skålades och ryggstöden fick en bakåtlutning. Kyrkan
målades in- och utvändigt. En ny orgel tillverkades av Fredriksborg orgelbyggeri i
Hilleröd. Huvudorgeln placerades på läktaren och ryggpositivet inkorporerades
med läktarbarriären.

Under 1900-talet och möjligen även 2000-talet har bänkar successivt tagits bort
framför koret så att en stor öppen golvyta tillskapats här. Under 1970-talet kortades
bänkraderna i norra korsarmen under ledning av civilingenjör Bo Hjerzell. Delar
av den södra långhusmuren frilades från puts och en del av det medeltida murverket
blottades. Sydportalen dokumenterades och nu återfanns även utvändiga målningsfragment
i blått och rött kring portalomfattningen.

1992 gjordes en tillbyggnad i vinkeln mellan södra korsarmen och absiden, symmetrisk
i förhållande till sakristian. Golvet sänktes i altarringen. Altaruppsatsen
flyttades fram, västerut, så att plats tillskapades för ett textilskåp bakom altaret.