Stäng fönster BROMÖLLA BROMÖLLA 11:51 - husnr 2, IVETOFTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| IVETOFTA KYRKA (akt.) | |
| 2020-11-26 |
| Historik |
|---|
|
Ivetofta kyrka förmodas vara byggd under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus, kor och absid och nära därefter med ett brett västtorn. En planritning över kyrkan från 1800-talets mitt visar att kyrkan hade en nordlig korsarm och ett vapenhus vid sydporten. Sydporten har troligtvis varit huvudingång, ingen ingång fanns genom tornet, däremot fanns en invändig genomgång till tornet i långhusets sydvästra del. Omfattningen till denna kan ses via trapphuset vilket man idag når från utsidan. Enligt ritningen var tornets bottenvåning inrett med kyrkbänkar och öppen mot kyrkorummet. Korsarmen ska ha tillkommit 1754 och enligt uppgift ha haft en läktare, liksom det ska ha funnits en läktare i västra delen av kyrkan. Arkeologiska undersökningar och murverksdokumentationer har visat att tornet är uppfört i tuktad marksten, med profilerad sandstenssockel och kvaderhuggna hörnkedjor. Hörnkedjorna har vid någon tidpunkt varit avfärgade i blågrå kulör, sannolikt med kimrökspigment. Tornets bottenvåning har varit täckt av ett tunnvalv och åt norr har det möjligtvis funnits ett fönster ungefär i höjd med första bjälklaget. Det finns inslag av tegel i tornets murverk, både i trapploppet och i delar av vägglivet. Tornets trappstegsgavlar är likaså murade i tegel och har antagits vara senare påmurade. Inga spår efter en emporvåning har upptäckts. Tornets strävpelare är uppförda på 1800-talet. 1854 revs större delen av kyrkan för att tillgodose utrymme för den växande församlingen. Tornet och delar av långhusmurarna bevarades och inkorporerades i den nya kyrkan som stod klar 1856. Under ledning av C G Brunius fogades ett långhus med symmetriskt placerade korsarmar och ett femsidigt, absidialt kor till det kvarstående tornet. Den medeltida kyrkans östra utsträckning gick ungefär i linje med dagens korsarmars östra murar. Ny huvudingång till kyrkan gjordes vid ombyggnaden i tornets västra sida, men ingångar fanns också i korsarmarnas gavlar. Fotografier från sekelskiftet 1900 visar att fönster- och dörromfattningar, listverk samt putsornament på långhusets och korsarmarnas fasader var avfärgade i en kontrasterande mörk kulör till kyrkans i övrigt ljusa fasader. Alternativt kan det som ser ut som en mörk kulör vara oputsat tegel. 1906–1907 moderniserades koret. Ett skrank som tidigare avskärmat den östra delen av absiden togs bort. Korfönstren försågs med glasmålningar av Stockholms glasmåleri. Flera av kyrkans inventarier från 1600-talet återfördes till kyrkan efter att ha förvarats i sädesmagasinet på Årups gård sedan 1850-talets ombyggnation. Predikstolen renoverades, en ny altarring tillkom och kyrkan fick ett nytt orgelverk med tillhörande fasad samt en ny barriär till orgelläktaren. Under 2000-talet har altarprydnaden från 1856 fått en plats i kyrkans vapenhus. Under 1950-talet genomgick kyrkan en stor renovering under ledning av Domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Golvet bröts upp för att en ny undergjutning av betong till tegelgolvet skulle göras. I samband med detta återfanns delar av grundmurarna efter den medeltida kyrkans kor och sydportalens inre omfattning återfanns. Öster om portalen fanns spår av kalkmålningar som daterades till senmedeltid. En sakristia byggdes till i vinkeln mellan norra korsarmen och absiden. Bänkkvarterens trägolv byttes ut och höjdes. I absiden lades ett kalkstensgolv. Bänkarna moderniserades genom att sittytorna skålades och ryggstöden fick en bakåtlutning. Kyrkan målades in- och utvändigt. En ny orgel tillverkades av Fredriksborg orgelbyggeri i Hilleröd. Huvudorgeln placerades på läktaren och ryggpositivet inkorporerades med läktarbarriären. Under 1900-talet och möjligen även 2000-talet har bänkar successivt tagits bort framför koret så att en stor öppen golvyta tillskapats här. Under 1970-talet kortades bänkraderna i norra korsarmen under ledning av civilingenjör Bo Hjerzell. Delar av den södra långhusmuren frilades från puts och en del av det medeltida murverket blottades. Sydportalen dokumenterades och nu återfanns även utvändiga målningsfragment i blått och rött kring portalomfattningen. 1992 gjordes en tillbyggnad i vinkeln mellan södra korsarmen och absiden, symmetrisk i förhållande till sakristian. Golvet sänktes i altarringen. Altaruppsatsen flyttades fram, västerut, så att plats tillskapades för ett textilskåp bakom altaret. |
