Stäng fönster TOMELILLA ÖVRABY 48:1 - husnr 1, ÖVRABY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖVRABY KYRKA (akt.) | |
| 2017-04-28 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar består av absid, kor och långhus uppförda under den romanska stilperioden. Från kyrkans medeltida taklag finns en nockåsbjälke bevarad vilken har daterats genom dendrokronologi till år 1126. Dateringen gör Övraby kyrka till en av Skånes äldsta kyrkor. Det är också möjligt att bjälken har återanvänts, exempelvis från en äldre träkyrka. Nockåsbjälken har en ornerad undersida vilket tyder på att den suttit i en öppen takstol där den varit synlig inifrån kyrkan. Under romansk period utfördes också målningar i kyrkans absid och på korets östra vägg. Endast målningarna i absiden finns bevarade. Målningarna har ansetts svårdaterade och både dateringar till 1100-talets mitt och 1200-talets mitt har föreslagits. Konsthistoriker Inger Ahlstedt Yrlid menar dock att målningarna har vissa ålderdomliga drag och daterar dem till åren efter 1100-talets mitt. Hon gör en ikonografisk jämförelse med målningarna i Vä kyrka som kan ha utgjort förlaga till Övrabys målningar. Stilmässigt ligger målningarna dock närmre Vinslövs romanska målningar men utgör en mer provinsiell variant av dessa. En bård med ett ovanligt ”dubbelyxmotiv” målad intill tribunbågen kan också jämföras med en likadan bård i Hofterups kyrka vars målningar enligt Yrlid tillhör de äldsta i Skåne. Under den romanska stilperioden uppfördes också ett västtorn. Detta har troligen uppförts senare än långhuset men relativt tidigt i kyrkans historia, kanske redan på 1100-talet. Ingång till tornets övre våningar var före 1909 via en öppning i tornets södra sida. Öppningen låg relativt högt i förhållande till marknivån vilket kan tyda på att den inte är ursprunglig och har haft en invändig ingång ursprungligen. Trappan löpte i den södra muren som var betydligt tjockare än tornets övriga murar. I andra våningsplan fanns endast smala ljusöppningar och en ingång till långhusvinden. Den senare sitter högt upp i förhållande till långhusvinden och kan därför inte ha fungerat emporöppning. Omkring 1325 utfördes en Sankt Kristoffermålning på långhusets norra sida vars övre del ännu är synlig ovan valven. Inga andra målningar finns bevarade från denna period. Under 1400-talet valvslogs kyrkan invändigt med kryssvalv i tegel som kom att dölja Kristoffersmotivet. Rester av sengotiska kalkmålningar har påträffats i absiden och har troligen även funnits i övriga delar av kyrkorummet. Enligt kyrkohistoriker Knud Banning kan ett växtorment i absiden representera ytterligare en målningsperiod, vilken han daterar till efterreformatorisk tid. Under senmedeltiden byggdes ett vapenhus med trappgavel, utanför kyrkans nordportal, och tornet byggdes på med trappgavlar och blinderingar. Kyrkans fasader var vid denna tid slätputsade och vitkalkade. En strävpelare vid tornets sydvästra hörn tillkom vid okänd tidpunkt, men före 1760 då den finns utritad på en lantmäterikarta från detta år. Vid 1600-talet införskaffades nya inventarier till kyrkan i form av altartavla, läktare och predikstol och på 1700-talet fick kyrkan en ny bänkinredning. Koret var avdelat mot absiden genom ett bemålat skrank med två dörrar till sakristian. Skranket kan vara från 1700-talet eller tidigt 1800-tal. Från 1800-talets mitt stod kyrkan länge under rivningshot vilket dock sköts på framtiden på grund av församlingens knappa ekonomiska resurser. En restaurering av kyrkan utfördes 1860 av byggmästare H F Möller i Ystad. Räkenskaperna omtalar snickeriarbeten med lagning av bänkar, predikstolen, bänkgolven och altaret. En läktare byggdes i hela tornbyggnaden vilket kanske hjälpte den värsta platsbristen för ett tag. ”Nedtagning och återuppsättning å kyrkans västra sidomur” gjordes också. Ny takstol utfördes över tornet och viss renovering utfördes på ”gamla takstolen”. Under 1885 fick kyrkan en ny orgel. Den gamla läktaren revs och ny uppfördes med det gamla virket. Ännu vid tidigt 1900-tal var man beredd att riva kyrkan vilket arkitekt Theodor Wåhlin lyckades förhindra. Efter egna undersökningar presenterade Wåhlin Övraby som en av stiftets äldsta kyrkor med dess ursprungliga delar ännu bevarade. Detta räddade sannolikt kyrkan och därefter följde en långdragen planeringsprocess för kyrkans ombyggnad. Mellan 1908-1909 renoverades kyrkan efter Wåhlins förslag. Byggmästare var Anders Pettersson, Svedala. Renoveringen omfattade nya tillbyggnader i form av sakristia med entrébyggnad i norr, trappinbyggnad på tornets södra sida och ny ingång med vindfång vid tornets västra sida. Den gamla invändiga torntrappan revs och tornets fönster och ljudöppningar murades om. Yttertak och takstolar gjordes också om och alla gavlar gjordes enhetliga med murade trappsteg. Stora rundbågiga fönsteröppningar fanns sedan tidigare till långhus och kor och dessa verkar inte ha förändrats. Invändigt togs de romanska målningarna fram i absiden och flera anpassningar gjordes för att lyfta fram målningarna bättre. Bland annat revs korvalvet och ersattes med ett plant innertak av trä och altaruppsatsen flyttades till korets norra sida. En prästingång i absiden sattes igen och absidens romanska östfönster renoverades. Kyrkans övriga väggar målningsdekorerades med kvadermålning och bårder med de romanska målningarna som inspiration. Ny bänkinredning och orgelläktare byggdes. Kyrkan fick också ett värmesystem i form av en kaloriferanläggning med varmluft. Pannrum ordnades i en källare under sakristian. År 1929 ersattes varmluftsanläggningen med vattenburen värme efter handlingar utarbetade av Skånska Rörledningsaktiebolaget i Malmö. Denna ersattes av en el-värmeanläggning år 1953 efter förslag framtaget av Föreningen Kraftkontrollen i Malmö. Under större delen av 1900-talet har endast utvändigt och invändigt underhåll utförts. Under åren 1993-1995 genomfördes en fasadrenovering då löst sittande puts knackades ned och lagades. I samband med detta gjordes en puts- och murverksdokumentation. Under 1995 togs också blytaken ned, smältes och gjöts om efter noggrann uppmätning av Lotta Gustavsson och Aina Mandahl. Absidens blytak lagades på plats utan att gjutas om. Tegeltaket sågs över på alla delar och nytt tegeltak lades på tornet. Viss renovering av tornets strävpelare utfördes 1997 under ledning av Hans Ponnert arkitekt & Restaureringskonsult AB. Vindfångets natursten rengjordes också och konserverades. |
