Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SIMRISHAMN VALLBY 108:1 - husnr 1, VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)

 Byggnad - Beskrivning

VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA) (akt.)
2017-10-06
Historik
Under 1100-talet byggdes kyrkans äldsta delar i form av ett långhus med kor och absid. I kyrkans igenmurade nordportal sitter ett par inmurade kvaderstenar med lejonreliefer. Utifrån stilistiska grunder anses relieferna vara huggna av den gotländske stenmästaren Sighraf som också kan ha huggit dopfuntarna till Hannas och Hammenhögs kyrkor. De senare är dock utförda i Gotländsk sandsten och importarbeten medan lejonrelieferna i Vallby är huggna i skånsk sandsten. Sighraf tros ha varit verksam kring 1170-1200 men utifrån kyrkans koppling till biskop Eskil skulle en datering till senast 1170-tal stämma bättre. Kyrkan har också haft ett brett västtorn uppfört under romansk tid. Det är dock osäkert om västtornet är primärt eller har tillkommit något senare än långhuset. Tornet hade en rektangulär planform och var bredare än långhuset. Dess nedre våning var tunnvälvd och öppen mot långhuset genom två valvbågar med en murpelare emellan.

Vapenhus vid kyrkans södra och norra sida byggdes någon gång under medeltiden. Kyrkans äldsta bevarade inventarie, en kyrkklocka, kan vara från 1300-talet. På 1400-talet slogs valv inne i kyrkan vilka dekorerades med målningar mellan omkring 1430-1460. Kalkmålningarna anses vara utförda av Fjälkingegruppen som verkade i två områden i Skåne; kring Kristianstadslätten och i sydöstra Skåne. Dessa områden sammanfaller med premonstratenserklostren Bäckaskog och Tommarp och Fjälkingegruppen tros därför ha varit knuten till klosterorden. År 1485 avled Nils Holger Henricsen och hans gravplats inrättades i ett gravvalv under kyrkans kor. I gravvalvet begrovs också hans hustru, sonen Jens Holgersen Ulfstand † 1523 och hans andra hustru Else Laxmand † 1546.

Enligt ett kungligt brev 1559 var kyrkan i dåligt skick och behövde repareras. Möjligen hade anläggandet av gravkoret orsakade skador på korets stomme. Det gamla koret revs sannolikt och en ny valvtravé byggdes med samma utvändiga bredd som långhuset och valvslagen med ett ribblöst kryssvalv. Enligt undersökningar kvarstår delar av den medeltida triumfbågsmuren medan triumfbågen breddades och murades om. Ombyggnaden dateras till 1560 genom en inskrift i triumfbågen. Till den nya valvtravén fogades sannolikt också ett nytt kor med absid då ett kor med absid omtalas i kyrkans räkenskaper före nästa större ombyggnad 1778. Till minnet av Mette Rosencrantz donerades år 1696 en altartavla, föreställande nattvarden, till kyrkan, samt en mässhake, ett krucifix och en dopskål. År 1697 revs det norra vapenhuset eller byggdes om, för att anlägga ett gravkor åt släkten Rosencrantz. Ingång till gravkoret var till en början från långhuset genom nordportalen.

År 1782 byggdes kyrkan till med ytterligare en östförlängning i form av den nuvarande korskvadraten och en nykyrka mot norr vilket gav kyrkan en L-formad planlösning. Nykyrkan erhöll ett trätak med ”gipsloft” uppburet av två träpelare. I öster byggdes en rektangulär sakristia. En odaterad ritning till kyrkans ombyggnad, upprättad före 1870, visar tornet försett med en strävpelare i norr och två i väster. Södra vapenhuset och gravkoret är utritade till samma storlek. Gravkoret hade två fönster, ett i norr och ett i öster. Från vapenhusets nordvästra hörn fanns en ingång med trappa till tornets övre våningar. Beskrivningar från denna tid berättar också att tornet hade trappstegsförsedda gavlar mot norr och söder. De dubbla valvöppningarna mot långhuset kan ha murats igen redan 1782. Därmed avskildes tornets bottenvåning från långhuset och ny ingång till tornets bottenvåning gjordes istället från väster.

Kring 1860 murades ingången till gravkoret igen från kyrkan och en ny ingångsöppning gjordes i gravkorets östra sida. Dörren till nordportalen flyttades över till den nya dörröppningen. Kyrkan besöktes och beskrevs av folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. Han beskriver bland annat tornet och gravhällar som fanns inne kyrkan. I kyrkan hade också funnits en läktare med målning av Jesus och apostlarna vilken nyligen målats över. Kyrkans gamla altartavla hade också tagits bort men ännu inte ersatts av någon ny.

År 1870-73 gjordes en stor ombyggnad varvid kyrkan fick sin nuvarande utsträckning. Ritningar till ombyggnaden upprättades av Albert Theodor Gellerstedt. Kyrkans östra delar byggdes om med en korsarm i söder och den östra tillbyggnaden revs och ersattes med en absidformad sakristia. Vapenhuset revs och sydportalen murades igen. Nya stora fönsteröppningar togs upp och fasaderna kompletterades med gesimser. Invändigt tillkom nya bänkar och altaruppställning. Tornet skulle enligt Gellerstedts ritningar stå kvar men möjligen upptäcktes skador som gjorde att ritning till nytt torn skickades in till överintendentsämbetet. Ritningen omarbetades av Johan Erik Söderlund, arkitekt vid Överintendentsämbetet. Det nya tornet med kvadratisk planform, smalare än långhuset, byggdes intill långhusets gamla gavelmur med ingång från väster.

År 1895 fick kyrkan en orgel och år 1897 frilades kalkmålningar i västra långhus-valven som undersöktes av A. Nilsson. Därefter målades kalkmålningarna över med limfärg som dekorerades med schablonmålningar. Under 1929 gjordes en undersökning och dokumentation av det Ulftandska gravkoret inne i kyrkan av professor Otto Rydbeck. Mellan åren 1931-1932 utfördes en inre renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Limfärgsmålningen med schablonmålningar i valven togs bort och kyrkans kalkmålningar frilades av konservator Axel A. Kulle. Kalkmålningarna befanns då vara i dåligt skick.

Under 1938 utfördes enligt kyrkoherde och hembygdsforskaren Curt Wallin om-fattande renoveringsarbeten i kyrkan bland annat på gravkoret. Läktaren breddades mot öster och en ny ingång gjordes till tornet från läktaren. Vid håltagning i muren återupptäcktes den övre delen av den norra valvbågen till det medeltida tornet. Fortsatta byggnadshistoriska undersökningar gjordes under 1943. Den södra bågöppningen till tornet påträffades vid detta tillfälle och delar av kyrkans sydportal frilades i fasaden.

Ytterligare renoveringar genomfördes vid 1960-talets början under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Renoveringen omfattade både invändig och utvändig ommålning, nya ytterdörrar till sakristian och västportalen samt en dörr i södra korsarmen byggdes om till fönster. Nya bänkar tillverkade också och ny dörr gjordes mellan långhus och torn. Under 1962 undersöktes det Ulfstandska gravkoret av museichef Gustaf Åberg. Omkring år 1979 renoverades kyrkans värmeanläggning. En del konserverings- och renoveringsarbeten gjordes i samband med detta inne i kyrkan med Torsten Leon Nilsson som arkitekt. År 1988 åtgärdades sprickor i kyrkans korsarmar genom fyra dragstag. Mellan år 2000 och 2001 lades kyrkans yttertak om med varmförzinkad stålplåt. Putsningslagningar och omkalkning utfördes både inne i kyrkan och utvändigt på fasaderna. Dräneringsarbeten gjordes också. Renoveringsarbetet leddes av Hegelund och Marsvik samt Restaurator.