Stäng fönster SIMRISHAMN HANNAS 56:1 - husnr 1, HANNAS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HANNAS KYRKA (akt.) | |
| 2017-07-28 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar består av kor med absid och långhus som utifrån byggnadsarkeologiska undersökningar tros vara samtida men möjligen uppbyggda i etapper. Både byggnadsteknik, byggnadsmaterial och murbruk överensstämmer. Fasaderna var redan från början slätputsade eller hade brett utstrukna fogar. En tolkning som framförts av antikvarie Petter Jansson är att kyrkan har tillkommit relativt sent under den romanska perioden, kanske kring 1200-talets mitt. Formelement såsom hålkälslistverk, avsaknad av fönster mot norr murtjocklek kan peka på detta medan byggnadsmaterialet och som rundbågeformen tyder på att kyrkan tillkommit under romansk stilperiod. Långhuset har haft ett ursprungligt, rundbågigt fönster mot söder, liksom troligtvis även koret. Till absiden finns en ursprunglig fönsteröppning mot öster. Inga fönsteröppningar mot norr har däremot kunnat konstateras och öppningar mellan kyrkans vindsutrymmen har också saknats. I långhusets västra gavelsida finns ingångsöppning bevarad vilken tolkas som ursprunglig i det romanska murverket. Öppningen skiljer sig från kyrkans nord- och sydportal då den har raka smygar utan anslag för en dörr. Öppningen skulle därför kunna tolkas som en genomgångsöppning till ett ursprungligt västverk av något slag. Detta bör ha varit smalare än det nuvarande tornet. Senare under medeltiden uppfördes det nuvarande tornet i väster och vapenhuset i norr. Kring 1300-talets slut eller tidigt 1400-tal slogs valv av tegel i långhus och kor. Vid denna tid togs nya fönsteröppningar upp i koret och långhusets södra sidor. Fönsteröppningen i långhuset genombröt den södra portalöppningen vars nedre del bör ha satts igen nedtill samtidigt. Senmedeltida kalkmålningar finns bevarade på valven. Vid 1650 tillverkades kyrkans altaruppsats. Vid 1750-talets slut togs nya fönsteröppningar upp och ny bänkinredning , läktare och predikstol tillverkades. För att få mer plats i långhuset revs ett medeltida altare. En ny lillklocka sattes upp i tornet. År 1760 utför ”Provicialmålare” Adam Friedrich Maltzan från Kristianstad baldakinmålningar på väggar och valv kring predikstolen och altaruppsatsen. Maltzan dekorerade även bänkinredning, altare, predikstol och läktarbarriären. Vid denna tid var fasaderna rappade/stänkta eller spritputsade med målade svarta dekorationer. Efter flera år av hot med rivning och ombyggnad med ritningsförslag från olika arkitekter genomgick kyrkan en varsam renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin år 1927. Planeringsarbetet inför kyrkans renovering var inte enkelt för arkitekten som från 1906-1927 envist bearbetade församlingen för renovering av kyrkan där alla byggnadsdelar kunde bevaras. Samtidigt brottades Wåhlin hela tiden med församlingens krav på bänk-platser. I ett slutskede bidrog professor Otto Rydbeck till att minska ingreppen i kyrkan ytterligare, bland annat genom att bevara läktaren och långhusets östra mur intakt. Hela processen finns redogjord i Hans Ponnerts avhandling om Theodor Wåhlin från 2011. Renoveringen omfattade bland annat putslagningar, ommålning av fasader och takarbeten. Invändigt breddades bänkarna, golven kompletterades och ny vattenburen värmeledning installerades. Konservatorsarbeten på väggmålningar och inredning utfördes av konservator Hans Erlandsson. Största förändringarna gjordes i tornet där ytterdörren breddades, nytt bjälklag till andra våningen byggdes och öppning mellan torn och långhus, som då var igensatt, återöppnades. Under 1977- och 1990-talet gjordes utvändiga putsarbeten och stora delar av fasaden putsades om med KC-haltigt bruk och fasaderna målades med silikatfärg. Under 2004-2005 gjordes en omfattande renovering av kyrkan under ledning av Hans Ponnert Arkitekter AB. I stort sett all utvändig puts togs ned och en murverksdokumentation gjordes av antikvarie Petter Jansson, Regionmuseet. Fasaderna visade sig vid undersökningarna vara välbevarade utan tecken på större ombyggnader. På norra sidan fanns äldre putslager bevarade. Hela kyrkan putsades om med ny hydrauliskt kalkbruk som slogs på för hand och drogs ut med ”snut” till en slätputs. Dessutom murades vapenhusets tinnar om, yttertaken sågs över liksom taklag, fönster och dörrar. Därefter renoverades kyrkan invändigt med putslagning och konservering av inventarier. År 2013 inrättades ett wc i vapenhuset efter ritningar av Barup och Edström arkitektkontor. Trappan till läktaren gjordes om 2010 med mindre brant lutning. |
