Stäng fönster SJÖBO SÖVDE 35:1 - husnr 1, SÖVDE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖVDE KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-09 |
| Historik |
|---|
|
Sövde kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet eller 1200-talet som en romansk stenkyrka med långhus, kor och absid i öster. På platsen fanns troligen tidigare en kyrka i trä. På 1200-talet, troligen inte så långt efter kyrkans uppförande, adderades ett torn i väster och någon gång under senmedeltiden tillkom ett senare rivet vapenhus i söder. Under 1400-talet försågs tornet med trappgavlar, av vilka den västra är murad i renässansförband och därför bör ha murats om tidigast på 1500-talet, medan den östra gavelns murverk i munkförband är medeltida. 1475 revs det romanska koret med absid och ersattes av två valvtravéer med samma bredd som långhuset. Under århundradet valvslogs även kyrkorummet och det faktum att valven i de nyuppförda delarna inte vilar i murverken utan på knippepilastrar som dessutom har samma utformning som i de romanska delarna indikerar att detta skedde efter 1475. Det nuvarande koret uppfördes som gravkor med underliggande gravkammare för patronatsfamiljen på Sövdeborg. Byggherre var troligen kyrkans förste patronus Frederik Lange, men då denne avled 1614 var det istället hans son Gunde Lange som 1634 erhöll kungligt privilegium att med sin familj få nyttja gravkoret. Kring denna tid, enligt vissa källor redan 1630, övergick Sövdeborg i ätten Thotts ägo, och i gravkammaren kom medlemmar ur släkterna Lange, Thott och Piper att få sina sista viloplatser. Otte Thagesen Thott och hans hustru Jytta Gyllenstierna ombesörjde några år senare tillkomsten av predikstolen och altaruppsatsen, som pryds av deras initialer och årtalet 1640. 1693 lät generalguvernören och fältmarskalken greve Rutger von Ascheberg, som var ny herre på Sövdeborg, uppföra en korsarm i norr. Greven avled samma år och istället färdigställde sonen Ludvig ombyggnationen till korskyrka med en korsarm i söder 1699. 1703 utfördes trappa och dörr till predikstolen samt altarskrank av den namnkunnige bildhuggaren Anders Råå, som var bosatt i Sövde från 1698 till sin död 1707 eller 1708. Med största sannolikhet var Råå även ansvarig för kyrkans tidigare bänkinredning som tillverkades 1698–1700. 1706 ska tre luckor och en port ha blivit murade och välvda av tegel. Troligen tyder detta på att kyrkklockorna flyttades upp en våning i tornet där den befintliga medeltida ljudöppningen kompletterades med tre nya. 1759 lät grevinnan och riksrådinnan Brita Barnekow, dotterdotter till Rutger von Ascheberg, förse korsarmarna med barockgavlar, kyrkan med nya större fönster och ny takkonstruktion samt tornet med en tillbyggnad i norr för torntrappa i trä. Året därpå ombesörjde Barnekow att predikstolen och bänkinredningen målades om, att altaruppsatsen bättringsmålades samt att en mässhake ritad av hennes personlige vän, den internationellt erkände skulptören och konstnären Johan Tobias Sergel, inköptes till kyrkan. 1783 får kyrkan sin första kända orgel, tillverkad av Andreas Malmlöf. Under 1800-talets första del adderas en sakristia öster om koret. Kyrkans dåvarande patronus Erik Piper upplåter mark på udden där borgen Sigosta tidigare låg för anläggande av en ny kyrkogård med gravkor för den Piperska ätten. 1874 införskaffas en ny orgel byggd av A.V. Lundahl i Malmö med bevarad fasad från 1783. Efter att patronatsrätten avskaffats enligt lag 1922 öppnades gravkammaren under gravkoret och merparten av kistorna flyttades till nya kyrkogården. Kistplåtarna omhändertogs och vid den stora restaurering av kyrkan som i början av 1950-talet leddes av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe monterades dessa på en tavla som sattes upp i kyrkorummet. Vid restaureringen installerades elektrisk uppvärmning och belysning, takens fjälltegel byttes ut mot enkupigt lertegel och en ny orgel från Frederiksborgs orgelbyggeri i Danmark tillkom. Orgelhuset placerades under den bevarade fasaden från 1700-talet. Bänkkvarteren som tidigare gick ut i vapenhuset i tornets bottenvåning togs bort. Läktaren sträckte sig över dessa bänkrader men förkortades nu och byggdes igen mot vapenhuset, samtidigt som trappan flyttades från vapenhuset till långhuset. Samtliga dörrblad och sex fönster nytillverkades. I början av 1990-talet installerades mulltoalett i tornutbyggnaden. Vid en invändning omkalkning 1999 frilades de fragment av nonfigurativt kalkmåleri som bland annat återfinns kring valvbågarna och i några av svicklarna. I samband med dragning av ny serviskabel vid renovering av el och värme i kyrkan 2012 utfördes arkeologiska undersökningar som tyder på att tornets utbyggnad under en tid kan ha fungerat som vapenhus. I tornets södra mur finns en dörröppning som murats igen och ersatts av västra ingången vid okänd tidpunkt, men senast 1830 och troligen inte alltför långt dessförinnan. I axel med den igenmurade öppningen påträffades i utbyggnadens sockel av gråsten ett parti med tegel, vilket tolkades som en igensatt dörr. Murverken bar även spår av vad som tolkades som en tidigare trappinbyggnad. |
