Stäng fönster RONNEBY HOBY 26:2 - husnr 1, BRÄKNE-HOBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BRÄKNE-HOBY KYRKA (akt.) | |
| 2020-04-20 |
| Historik |
|---|
|
Bräkne-Hobys medeltida kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet eller början av 1200-talet. Den var liksom Heliga Kors kyrka i Ronneby som dateras till samma period tidigt försedd med korsarmar, vilket för romanska kyrkor i Danmark och Sverige annars var ovanligt vid denna tid. Av en beskrivning från 1820-talet framgår att kyrkan då hade långhus, lägre rakt avslutat kor, korsarmar i norr och söder samt senare tillbyggt vapenhus i sydväst och sakristia i nordost. Västligaste delen av långhuset ska ha varit bredare och utgjort resterna av ett västtorn vars övre delar vid okänd tidpunkt nedrivits. På kyrkogården fanns vid detta tillfälle i stället en fristående inklädd klockstapel av ek liknande de vid Edestads och Hjortsbergas kyrkor. Trots att kyrkan vid denna tid ska har varit i gott skick och rymt cirka 800 personer utdömdes den 1860 av biskop Johan Henrik Thomander som för liten för den växande församlingen. I november samma år tillträdde Helgo Zettervall som domkyrkoarkitekt och året därpå tog han fram ritningar för ny kyrka i Bräkne-Hoby. Zettervall skulle efter sina dryga 20 år i Lund komma att bli överintendent och som sådan få stort inflytande över byggandet i Sverige, inte minst gällande den som stora mängd kyrkor som uppfördes i landet under 1800-talets andra hälft och början av 1900-talet. Han spelar en avgörande roll för att nygotiken under senare delen av denna period blir helt dominerande stilart för nyuppförda kyrkor i landet. Bräkne-Hoby kyrka var emellertid endast den tredje nybyggda kyrkan Zettervall ritade och den andra som kom att utföras, även om det dröjde till 1868 innan arbetena kunde påbörjas. Den utpräglade nygotik med inspiration från den franska höggotiken som vanligen associeras med Zettervall hade den då ännu unge arkitekten inte hunnit utveckla. Istället ser vi här en nyromansk treskeppig basilika vars byggnadsvolym snarare präglas av tyngd än den höjdsträvan som är typisk för Zettervalls kyrkobyggnader under 1800-talet senare decennier. Bygget pågick under fyra år och leddes av Zettervall själv, en roll som han sällan intog senare i sin karriär. Kyrkan hade vid invigningen gul slätputs med vita omfattningar, skiffer på långhusets tak och kopparplåt på tornet. Interiört försågs sidoskeppen med läktare och kyrkan blev med sina då 1800 sittplatser Blekinges största kyrka, en position som den ännu innehar trots att antalet sittplatser sjunkit betydligt sedan dess. Mest iögonfallande i interiören var annars de rika dekorationsoch muralmålningarna av den framstående dekorationsmålaren Svante Thulin, som även samarbetade med Zettervall i bland annat Domkyrkan och Allhelgonakyrkan i Lund. 1889 förses tornet med ett förgyllt krönkors av koppar, 1906 utökas orgeln med två stämmor och 1909 byts ursprunglig takbeläggning av skiffer och kopparplåt ut mot rödmålad järnplåt. Elektrisk klockringning installeras 1922 medan elektrisk uppvärmning dröjer till 1947, ett arbete som under de två kommande åren följs av energibesparande åtgärder som att fönstren förses med innerbågar och vindfång byggs vid norra och södra portalerna. Under 1950-talet sker en rad arbeten, med störst koncentration kring 1958–59, under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe (eller enligt andra uppgifter stadsarkitekten i Karlskrona Sigge Ullén). Mest påtagligt är att interiörens ursprungliga dekormålning av Thulin ersätts av mer sparsmakade dekorationer och nya muralmålningar, om än enligt samma konceptuella idé, utförda av bornholmskonstnären Paul Høm. Väggarnas kvadermålningar försvinner och den fasta inredningen får en ljusare färgsättning. I övrigt beläggs samtliga tak med kopparplåt, fasaderna putslagas med kalkcementbruk och avfärgas, ljudluckorna i jalusiutförande kläs med masonit och takstolarna över absiden byts ut till följd av skadedjursangrepp. Övriga takstolar förstärks partiellt och innertaken över läktarna isoleras med stenull. Golven i bänkkvarteren läggs om och isoleras, elektrisk kraft utöver tidigare omfattning dras in och konserveringsarbeten av okänd omfattning utförs. I sakristian i absiden tillkommer fast skåpsinredning. 1963 installeras elektrifierat tornur med belysta urtavlor. 1970 införskaffas en kororgel och två år senare anordnas förberedelserum, förråd och wc under läktarna. I samband med detta ändras bänkarna kring kororgeln, ny el för värme och belysning dras och vissa målningsarbeten utförs. Den medeltida kyrkans port som hänger i sakristian restaureras 1974 av Tore Persson, Hobykulle och 1976 putsas tornet om i sin helhet med Terrasit spritputs (ädelputs) och kalkcementbruk för listverk och omfattningar. Kyrkan ska enligt underhållsplanen ursprungligen varit slätputsad och innan restaureringen 1976 spritputsad. När övergången från slät- till spritputs sker framgår inte. På långhuset sker mindre putslagningar 1980. Konservator Våga Lindell- Andersson utför året därpå rengöring, lagning och retuschering av dekorationsmålerier och inventarier (möjligen avses fast inredning). Under åren 1984–85 renoveras orgeln. 1992 tillkom ett klockspel i tornet och samma år genomfördes en invändig renovering efter handlingar av Barup & Edström arkitektkontor AB där bland annat asbestsanering av värmeelement, elarbeten, förbättring av bänkar (oklart vad som avses) samt bättringsmålning av fast inredning utfördes. 1996 skedde en yttre renovering med handlingar för fasaderna upprättade av Tord Andersson, Restaurator Conservation AB och för taket av Gert Johansson Byggkonsult AB. 2009 avlägsnades bänkkvarteren i sidoskeppens östra del till förmån för ett Mariakapell i söder och utställningsmontrar i norr. 2012 genomfördes omfattande arbeten exteriört och interiört. Utvändigt omfattade arbetena främst underhåll av fasader, fönster och dörrar. Krönkors och urtavlor rengjordes av konservator och kyrkan försågs med ny exteriör belysning. Interiört revs vindfången vid norra och södra portalerna och ersattes av glaspartier. Fragment av det ursprungliga dekorationsmåleriet som framkom kring dörrarna rengjordes och säkrades av konservator Thomas Petéus. Även orgelläktarens underbyggnader revs och ersattes av nya underbyggnader med gipsade väggar, glaspartier och samma planmått och funktioner som tidigare. Interiör och fast inredning bättringsmålades eller konserverades partiellt. Ny inredning i form av sitt- och förvaringsmöbler tillkom i bland annat vapenhuset och på läktarna, liksom ny möbel för mixerbord. Kyrkorummet försågs med sex nya ljuskronor tillverkade av Ateljé Lyktan. Bergvärme med värmepump i en av personalbyggnaderna och kulvert till kyrkan installerades och nya radiatorer och bänkvärmare tillkom i kyrkorummet. Brand- och inbrottslarmen uppdaterades. |
