Stäng fönster RONNEBY FÖRKÄRLA 16:1 - husnr 1, FÖRKÄRLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FÖRKÄRLA KYRKA (akt.) | |
| 2020-04-21 |
| Historik |
|---|
|
Förkärla kyrka antas ha uppförts någon gång mellan mitten av 1200-talet och mitten av 1300-talet, en tidsperiod då endast tre kyrkor ska ha uppförts i Blekinge, och utgjordes av ett rektangulärt långhus med smalare rakt avslutat kor. Syd- respektive nordportal var placerade i långhusets västra del. Det västra gavelröste med blinderingar som syns i en avbildning av kyrkan från 1758 bör också ha tillhört den ursprungliga gestaltningen då William Andersson i Sveriges kyrkor framhåller det som främsta grund för kyrkans datering. 1665 omnämns Förkärla kyrka som en putsad byggnad med tegelavtäckt tak och vapenhus i söder, det senare troligen tillkommet under senmedeltiden. Innertaket panelas 1700 och målade motiv adderas 1704. Vid samma tid ska långhuset ha varit försett med fyra fönster, tre mot söder och ett mot norr. En sakristia uppfördes norr om koret 1740 och målades enligt en målad inskription som påträffades 1938 nio år senare. Vid en restaurering 1839–1841 sätts den senromanska sydportalen igen och en ny huvudentré tas upp i långhusets västra gavel. Kyrkan och sakristian vitmenas invändigt, golvet byts ut och innertaket målat i en ljus kulör. Bänkarna målas i en pärlgrå kulör med marmorerade speglar. Även delar av de äldre inventarierna målas. Arbetena utförs av murarmästare Johan Gustaf Rosenlund från Tving och byggmästare Jöns Svensson från Björketorp. 1864–1865 genomförs en omfattande om- och tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Gustaf Dahl vid Överintendentsämbetet. Byggnaden får då till stora delar sin nuvarande planform genom att en absid adderas till det medeltida koret i öster samt att långhuset förlängs och ett torn uppförs i väster. Samtidigt rivs både vapenhus och sakristia och ny sakristia inrättas istället i absiden bakom en nygotisk skärmvägg. Stora delar av långhusets och korets norra och södra medeltida gråstensmurar behölls men höjs med tegel. Orgelläktaren ritas av J. A. Hawerman, troligen rör det sig om en läktare som ska ha tillkommit 1822. Delar av det bemålade innertaket från tidigt 1700-tal återanvänds i läktarens undertak. Nästa större omdaning sker 1937–1938 efter förslag av Arre Essén, vid tiden stadsarkitekt i Vimmerby och Västervik. Exteriört omfattar arbetena främst underhåll och förstärkning av grund och murverk. Västportalen kopparbeslås, fönstren förses med blyinfattade antikglas och taket läggs om med tegelpannor. Norr om koret uppförs en sakristia med underliggande pannrum där vedeldad lågtryckspanna för ångburet cirkulationssystem installeras och ersätter järnkamin och kakelugn. Dörren och fönstret i absiden muras igen och interiört avlägsnas skärmväggen mor koret. Vapenhusets golv beläggs med kalksten medan långhuset får golv av tegel i mittgången och brädgolv i bänkkvarteren, allt på gjuten betongplatta. Absidens golvnivå höjs med två steg. Bänkarna justeras för ökad komfort och äldre måleri friläggs på bänkdörrarna, men även på altarets antemensale samt på predikstolen. Ett triumfkrucifix från runt år 1530, vilket hade konserverats och kompletterats redan 1924, placeras på väggen ovan altaret. Kalkmålningar från 1600-talet på långhusets medeltida murverk friläggs och konserveras. Konservatorarbetena utförs av John Österlund. De två gravkamrarna under koret undersöks och dokumenteras. 1956 installeras elvärme i kyrkan. Invändigt tillkommer ledstänger av stadsarkitekt Samuel Fränne 1959 och 1977 konserveras kalkmålningarna av konservator Våga Lindell. Under 1900-talets andra hälft har de åtgärder som vidtagits i huvudsak utgjorts av underhåll i form av plåt-, puts- och måleriarbeten. 2002 avlägsnas tre bänkrader under läktaren och en plats för kyrkkaffe inrättas. 2010 stängdes kyrkan för mögelsanering och kunde öppnas först fyra år senare. Året därpå, 2015, renoverades fönster och fasader och en tillgänglighetsramp av granit tillkom vid entrén. I samband med fasadarbetena påträffades exteriöra kalkmålningar som daterades till 1600-talet, sammanhörande med det interiöra måleriet. Målningarna dokumenterades och förseglades av konservator Thomas Petéus. |
