Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SKÖVDE SJOGERSTAD 13:14 - husnr 2, SJOGERSTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SJOGERSTADS KYRKA (akt.), Sjogerstad-Rådene kyrka (inakt.)
Historik
Sjogerstad 13:14 Sjogerstads kyrka och kyrkogård
Sjogerstads kyrka uppfördes 1866 gemensam för socknarna Rådene och Sjogerstad vars medeltida kyrkor revs och delvis fick ge material till den nya stenkyrkan. Kyrkan placerades på en helt ny plats i nordvästra delen av Sjogerstads by. Den stora kyrkobyggnaden ritades av arkitekten Per Ulrik Stenhammar och uppfördes med ett stort brett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, vapenhus med perspektivportaler i norr och söder samt ett lätt avtrappat torn i väster. Byggnaden gavs en enkelt utformad exteriör med vissa nygotiska stildrag. Fasaden är spritputsad med slätputsat listverk, avfärgad i vitt. Långhus och kor täcks av ett tegeltäckt sadeltak med avvalmning över koret medan tornet är avtäckt med kopparplåt och krönt av ett kors på glob. Kyrkobyggnaden blev renoverad 1959 (arkitekt Anders Ekman), därefter 1964 (länsarkitekt Edgar Haasum) och 1998-1999 exteriört (Lars Johan Ekelöf, FFNS Arkitekter).
Den stora kyrkogården omfattar 12 gravkvarter och indelas av ett system av grusade gångar. Den inramas av en kallmurad mur av kalksten, med huvudentré med smidesgrind och granitstolpar, samt en trädkrans av ask, lind och lönn. På kyrkogården finns en förhistorisk gravhög (Raä Sjogerstad 19:2). En utvidgning gjordes 1976 då en faluröd redskaps- och personalbyggnad uppfördes. Kyrkogården blev i sent 1900-tal den stora centralkyrkogården i Norra Kyrketorps pastorat.
Sjogerstads kyrkogård har en väl sammanhållen helhet med sitt välbevarade grusade gångsystem, stenomgärdning och trädkrans. Detta ger kyrkogården en stadsliknande karaktär vilket de många tidstypiskt och variationsrikt utformade gravvårdarna från årtiondena runt sekelskiftet 1900 förstärker. Även om kyrkogården har många sentida vårdar får den sin huvudkaraktär av de äldre gravvårdarna från sent 1800 och tidigt 1900-tal. Kyrkogården speglar, tillsammans med Sjogerstads kyrka, socknens stora demografiska tillväxt och sammanslagningen av socknarna Rådene och Sjogerstad under 1800-talet.
Kyrkogårdens gravvårdars utformning och inskrifter med gårdsnamn och titlar speglar agrarsamhällets verksamheter från främst 1800-talets mitt och framåt. Ett särdrag för Sjogerstads kyrkogård är mängden bevarade gravvårdar från 1800-talets senare del, det stora antalet vårdar med grusbädd och stenramar samt det väl bibehållna gångsystemet. Kyrkogårdens grusade gångsystem är idag ovanligt välbevarat och bland
Skaraborgs lantkyrkogårdar kan den främst bara jämföras med Broddetorps synnerligen välbevarade gångsystem. Hela den ursprungliga kyrkogården har stora kulturhistoriska värden.