Stäng fönster YSTAD MARSVINSHOLM 1:16 - husnr 1, MARSVINSHOLMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARSVINSHOLMS KYRKA (akt.) | |
| 2018-11-22 |
| Historik |
|---|
|
Marsvinsholms kyrka, som skulle ersätta de tre sockenkyrkorna Balkåkra, Skårby och Snårestad, uppfördes mellan åren 1862-1867 på en helt ny plats, söder om Marsvinsholms slott, i Balkåkra socken. Kyrkobygget bekostades av slottsägaren Jules Edvard Stiernblad, som också var kyrkans patronus fram till 1922. Stiernblad drev, mot församlingarnas vilja, igenom att de övriga kyrkorna skulle rivas och att en ny stor kyrka skulle uppföras i anslutning till slottet. Kyrkan uppfördes efter ritningar, daterade 1860, av den danske arkitekten Christian Zwingmann som även varit ansvarig för en större ombyggnad av Marsvinsholms slott 1856-1857. Kyrkan, fick i likhet med slottet, en renässansinspirerad arkitektur. Zwingmann (1827-1891) var född i Riga, men utbildad på Konstakademin i Köpenhamn. Han var inblandad i ombyggnader av flera slott i Skåne, däribland Vrams Gunnarstorp och Kulla Gunnarstorp. Ritningarna till Marsvinsholms kyrka godkändes av Överintendentsämbetet 1862 efter några förändringar på framför allt tornspiran. På ritningen finns antecknat; I öfverensstämmelse med projekt af C Zwingman med förändrad tornspira af J E Söderlund, 1862. Kyrkobygget påbörjades 1863 av byggmästare Carl Ludvig Brogren från Rögla. Han hade även varit ansvarig för den stora ombyggnaden av slottet några år tidigare. I kyrkans närhet uppfördes ett tegelbruk och cement inköptes från Tyskland. Kyrkan invigdes 1867 och är en av Skånes största landsortskyrkor med bänkar i långhuset och på sidoläktarna beräknade för 1 000 personer. År 1908 gjordes en utvändig rengöring och skadade partier i fasaderna lagades. Kyrkorummet försågs med järnkaminer och nya utrymmen i passagerna söder och norr om koret tillkom. 1926 försågs ljudgluggarna med luckor efter ritningar av Olof Lundberg i Glemmingebro. 1932 gjordes förstärkningsarbeten på tornbalkongen och 1938 utfördes invändiga arbeten i tornet till följd av omfattande fukt- och rötskador. Tornet reparerades även på 1940-talet. År 1962 behövde tornet återigen renoveras och samtidigt utfördes en del moderniseringar, då bl. a kaminerna i långhusets nordöstra och sydöstra hörn togs bort. Samtidigt ommålades interiören i vitt. Tidigare hade väggarna haft en rosa ton, valven varit vita med kolonner och andra dekorativa detaljer målade i ljust grått. I slutet av 1960-talet utbyttes yttertakens skifferläggning mot eternitplattor. Översyn och reparation av framför allt tornspiran har utförts vid flera tillfällen under 1990-talet. 2006 täcktes tornets balkong in med kopparplåt och skadade trädetaljer ersattes av nytt virke. Murarna högtryckstvättades och vittrat tegel ersattes med nytt. Vid inventeringsbesöket 2018 var den södra och västra fasaden inklädd med byggnadsställningar och renovering av fasader och fönster pågick. |
