Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRELLEBORG ÄSPÖ 29:1 - husnr 1, ÄSPÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÄSPÖ KYRKA (akt.)
2019-03-14
Historik
Äspö kyrka uppfördes av tegel i slutet av 1100-talet eller troligen i början av 1200- talet. Kyrkan hade enligt typiskt romanskt mönster tvåkvadratiskt långhus, smalare och lägre kor samt en halvrund absid i öster. Det fanns nord- och sydportal. Förutom högaltaret fanns två sidoaltare i nischer i långhusets östvägg. Kyrkor byggdes vanligtvis i sten vid här tiden men omkring sekelskiftet 1100/1200 byggdes en del kyrkor i det för Skåne nya materialet tegel. Den första säkert daterade tegelkyrkan i Norden är Gumlösa kyrka från 1192 i nordöstra Skåne.

Under senmedeltiden valvslogs kyrkan med kryssvalv och bemålades sedan med bilder omkring 1500. Ett vapenhus byggdes framför sydportalen. Vapenhuset revs helt eller delvis 1772 och istället uppfördes ett torn på dess plats. Nya fönsteröppningar togs upp. Vid någon tidpunkt efter reformationen vitkalkades bilderna i valven. Vid mitten av 1800-talet var det platsbrist i kyrkan och den var i dåligt skick. På sockenstämman 1852 påtalades att hela västra gaveln på långhuset rämnat. Man beslutade att bygga ett nytt torn i väster och riva tornet framför sydportalen. Det gav lite mer plats i kyrkan. Det nya tornet ritades av arkitekt H. J. Strömberg, uppfördes av byggmästare Magnus Cederholm och invigdes 1854. Sydportalen ersattes med ett fönster när ingången istället blev genom tornet. Blytaket på långhuset såldes och byttes till tegel för att finansiera tornbygget. Taklaget och valven var i dåligt skick. För att stabilisera valven höjdes murkrönen med två alnar och delar av taklaget byttes ut.

1896 förändrades kyrkan mycket drastiskt. Det medeltida koret och absiden revs. Långhuset förlängdes i öster och avslutades med en ny absid. Flera utanför församlingen protesterade mot förändringen men behovet av fler sittplatser i kyrkan var stort. Kyrkan fick nya fönster, kor och mittgång belades med cementplattor. Ny inredning i nygotisk stil målad i ekådring. Bänkar, altaruppsats, altarring förnyades. Valven målades med dekormålning och bårder.

Kyrkan har därefter reparerats flera gånger. Nedan följer ett urval från underhållsplanen. 1941 förändrades och förstorades orgelläktaren efter förslag av Eiler Græbe. Den nya orgeln krävde större utrymme. Delar av den äldre läktarbarriären återanvändes.

1952-54 genomfördes en större inre restaurering efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Handslaget tegelgolv från Cimbrishamns tegelbruk lades i tornets bottenvåning och långhusets mittgång samt hyvlad Komstadkalksten i koret. Ny sluten bänkinredning. Ny tegelvägg uppfördes mellan tornet och långhuset. Predikstol och dopfunt flyttades. Installation av elvärme och belysning. Medeltida kalkmålningar påträffades, plockades fram och restaurerades.

1984 genomfördes exteriör renovering efter handlingar av Forsberg & Wikerstål. Putsen togs ner, gjordes om och målades med silikatfärg. En byggnadsundersökning av murarnas olika material genomfördes.
2004 gjordes exteriör renovering efter handlingar av Ponnert arkitekter. Silikatfärgen togs bort och kyrkan putslagades och kalkavfärgades. Nytt zinkplåttak lades på absiden. Takavvattningen byttes till zinkplåt. Blyplåt lades som avtäckningsplåt mellan långhus och torn. Fönster och dörrar målades med linoljefärg.