Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRELLEBORG GÄRDSLÖV 45:1 - husnr 1, GÄRDSLÖVS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GÄRDSLÖVS KYRKA (akt.)
2018-06-26
Historik
Kyrkan uppfördes under den stora kyrkobyggnadsperioden under sent 1100-tal eller 1200-tal i romansk stil och bestod då av ett rektangulärt långhus och smalare, lägre kor. Kyrkan hade likt de flesta romanska kyrkor norr- och sydportal och högt sittande rundbågiga fönster. Kyrkan hade platt innertak eller öppet upp i nock. Kyrkan var byggd av gråsten med hörnkedjor av kalksten. Kring fönsteröppningarna fanns räfflat tegel. Förekomsten av tegel tyder på en senare datering av kyrkan än 1100-tal. Långhuset förlängdes västerut under medeltiden, förmodligen redan under 1300-talet. Den ursprungliga västmuren i långhuset revs vid långhusets förlängning och portalerna flyttades. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt under senmedeltiden byggdes ett vapenhus framför södra portalen. Vapenhuset revs på 1800-talet.

En gravkammare under kyrkan byggdes, eventuellt på 1600-talet, till ägarna på Näsbyholm. Gravkoret försvagade murarna och strävpelare tillkom på östra kormuren för att förstärka den.

Befolkningsökningen gjorde kyrkan för liten och en korsarm mot norr byggdes kring sekelskiftet 1700/1800.

1831 var det visitation av biskop Faxe i Gärdslövs och Önnarps kyrkor. Han tyckte korsarmen fungerade dåligt då den var mycket mörk och församlingen varken såg eller hörde prästen. Han tyckte även att hela kyrkan borde få tunnvalv istället för kryssvalv, ett förslag som inte genomfördes.

1836 förlängdes koret i öster med en sakristia. Strävpelarna blev därmed inbyggda.

1844 revs vapenhuset framför sydportalen.
1854 byggdes ett torn som ersatte den fristående klockstapeln på kyrkogården. Tornet uppfördes efter ritningar av H.J. Strömberg. Tornets bottenvåning valvslogs. När tornet byggdes revs en del av det tillbyggda långhuset i väster. Ett nytt valv slogs i långhuset. De nuvarande fönsteröppningarna har troligen tillkommit under 1800-talet.

1903 restaurerades kyrkan och fick nya bänkar och nytt underrede till predikstolen efter ritningar av arkitekt Salomon Sörensen. Nytt golv av kalksten lades.

1961-62 byggdes norra korsarmen om efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Korsarmen blev bårrum och vapenhus. Huvudingången flyttades därmed från tornet till korsarmen. Förmodligen sattes träfönstren in vid denna tidpunkt. 1966 restaurerades gravkoret och kvarlevorna lades i nya kistor.

1983 frilades den romanska sydportalen. En byggnadsarkeologisk undersökning av murverket gjordes. Sydportalen är flyttad hit från annan plats i kyrkan. På 1990-talet byggdes korsarmen om till nuvarande utseende. Bårrummet blev mötesrum.

2015 putsades kyrkan om.