Stäng fönster VELLINGE RÄNG 94:1 - husnr 1, RÄNGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Rängs kyrka (akt.), RÄNGS KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-17 |
| Historik |
|---|
|
Rängs medeltida kyrka uppfördes sannolikt under senare delen av 1100-talet. Mycket av vår kunskap om kyrkan kommer från Carl Georg Brunius uppmätning 1845, som vittnade om en i grunden typiskt romansk kyrka med långhus och lägre kor. Murarnavar byggda av gråsten med sandsten i de rundbågiga dörr- och fönsteromfattningarna. Koret var täckt av ett tegelmurat tunnvalv, kanske influerat av det stora valvet i Lunds Domkyrka. Teglet kom till Skåne runt sekelskiftet 1100- 1200, och användes under 1200-talet bl.a. i Gislövs, Skanörs, Dalköpinges och Falsterbos helgedomar. Koret hade en femsidig avslutning med stjärnvalv, som enligt Brunius hypotes borde ha ersatt en absid vid något tillfälle. I långhuset fanns ett sekundärt valvsystem med sex valv, vars ribbor vilade på ytterväggspilastrar och tre mittpelare. Kanske var valven av helstenstegel, vilket gjorde dem mycket tunga, och i kombination med det rätt breda långhuset blev det nödvändigt med dubbla valv. Långhuset hade alltså formen av en tvåskeppig hallkyrka. Till kyrkorummet hade man fogat ett västtorn och ett vapenhus mot norr. Genom en målning från 1779 som bevarats till vår tid, vet man numer att kyrkan även har haft ett vapenhus mot söder. Man tror att det revs omkring 1840. I källmaterialet finns olika uppgifter kring, hur kyrkan som Brunius beskrev den hade växt fram. Vissa menar, att korombyggnaden och valvslagningen gjordes på 1300-talet, men dessa åtgärder skulle även kunna härröra från en gotisering i en eller flera etapper på 1400-talet. I samband med denna omformades långhusets östsida till en trappstegsgavel. Även tornet och vapenhusen lär ha byggts under senmedeltiden. Enligt Karl-Magnus Melin och Petter Jansson, som inventerat timret i Rängs kyrka, finns vissa delar i tornets nuvarande bjälkverk, som lär ha återvunnits från en klockstapel. Urtagen i timren har likheter med de som finns på kvarvarande klockstaplar i t.ex. Norra Mellby, Perstorp och Brönnestad, vilket gör det sannolikt att Räng fick sin stapel runt sekelskiftet 1400-1500. I bjälkverket finns även två bindbjälkar av tidigromansk typ, som tros komma från 1100-talet och kyrkans första takstol. Bjälkarnas utseende tyder på, att takstolen haft snedstöttor och en styrplanka mellan ramarna. Mot slutet av 1800-talet var Rängs kyrka i behov av ombyggnad. Räng växte snabbt, likt de flesta skånska landsortsbyar, och om tidens praxis att 2/3 av församlingen skulle rymmas i kyrkorummet skulle efterlevas, var man tvungna att utvidga kyrkorummet. Kyrkan hade fukt- och mögelproblem, och kyrkorummet ansågs opraktiskt då många bänkplatser hade begränsad sikt bakom valvens mittpelare. 1868 tog kyrkoherdarna kontakt med Helgo Zettervall, som bl.a. var domkyrkoarkitekt i Lund och 1882-87 överintendent vid Överintendentsämbetet, för att ta fram ett ombyggnadsförslag. Han tänkte sig först att utöka det befintliga kyrkorummet med korsarmar mot norr och söder. Förslaget föll inte i god jord hos församlingen, som önskade en billigare men även mer genomgripande ombyggnad. Zettervall återkom 1875 med en ny idé, som innebar att medeltidskyrkan nära på utraderades till förmån för ett helt nygotiskt kyrkorum. För att få mer plats lät han riva det romanska koret och förlängde långhuset fram till den gotiska koravslutningen. Trappmotivet från gamla långhusgaveln återuppfördes på den nya. Det norra vapenhuset och långhusets valv raserades för att skapa ett kyrkorum där prästen syntes överallt. På yttermurarna ställdes en tredingtakstol. Taket dekormålades av Svante Thulin, som var inblandad bl.a. i Zettervalls Allhelgonakyrka i Lund, Domkyrkan i samma stad (nu avlägsnade motiv) och Carl Hårlemans Sofia Albertina i Landskrona. Stora, spetsbågiga fönster sattes in istället för de romanska gluggfönstren. Även vapenhuset och strävpelarna revs. Inte heller den fasta inredningen hade Zettervall något till övers för, utan han tog bort såväl altaret, predikstolen som dopfunten. De förstnämnda brukar räknas till två av renässansbildhuggaren Daniel Thomisens bästa verk. Som hans främsta arbete brukar man räkna predikstolen i S:t Petri kyrka i Malmö. Inventarierna som togs bort i Räng kyrka finns idag på Historiska museet i Lund. Den nya inredningen ritades av Zettervall själv i gotisk stil och ekådrades på tidstypiskt vis. Ombyggnaden utfördes 1880-81. 1939 byggs ett nedgrävt pannrum på korets södra sida och centralvärme installeras. 1958 ommålas interiören efter förslag av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Golvet i mittgången läggs om, och det ordnas med en ny nedgång till källaren. 1963 låter Graebe sätta in antikglas i korfönstren. 1966-67 ersätts den galvade stålplåten på södra takfallet med dubbelfalsad kopparplåt. Året därpå ersätts cementplattorna i bänkkvarteren med kalkstensplattor. 1996 görs en utvändig renovering av Creacon Consult. Fasaderna putslagas och målas med kc-färg, socklar och trappor med silikat. Solbänkarna förses med droppbleck. 2007 byggs kyrkbacken ut. Året därpå handikappanpassas huvudentrén med plattor av kalksten framför västportalen. 2010 målas kyrkan och kyrkogårdsmurarna. 2012 ommålas kyrkans fasader, socklar, räcken och snickerier av Bröderna Nilssons måleri i Tomelilla. 2011 tas oljepannan bort och ersätts med grundvattenvärmepump.som |
