Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VELLINGE HÖKÖPINGE 9:2 - husnr 1, HÖKÖPINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÖKÖPINGE KYRKA (akt.)
2019-04-12
Historik
Den nuvarande kyrkan från 1873 föregicks av en medeltida romansk stenkyrka som låg nordväst om den nuvarande kyrkan. Från en beskrivning av Brunius i mitten av 1800- talet omtalas att kyrkan hade ett långhus med två travéer som var förlängt med ytterligare en travé mot väster under senmedeltid. Koret var rakslutet och likaså förlängt under senmedeltiden mot öster. Vapenhus fanns både mot norr och söder framför ingångsportarna. En klockstapel av trä med spira stod intill västgaveln. Spiran var klädd med ekspån.

Befolkningsökningen under 1800-talet gjorde kyrkan för liten. Vid 1800-talets början var invånarantalet omkring 400 personer för att hundra år senare vara över 1000 invånare i socknen, enligt Frostin. Det första förslaget till ny kyrka togs fram av byggmästare A. Herrström med Västra

Skrävlinge kyrka som förlaga. Detta förslag godtogs inte av Överintendentsämbetet. Ernst Jacobsson på ämbetet bearbetade förslaget. Jacobsson var utbildad på Konstakademin. Han har ritat en rad offentliga byggnader som rådhus, banker och flera kyrkor. Hököpinge kyrka uppfördes 1872-1873. Den byggdes av gult tegel från byns egna tegelbruk i Hököpinge. På golvet lades tegelgolv och inredningen var ekådrad.

Nedan följer ett urval av renoveringar från underhållsplanen.
Redan kort tid efter kyrkans uppförande uppräcktes allvarliga sprickbildningar. Samtliga gördelbågar var spruckna i hjässan samt sprickor fanns mellan sköldbågarna och murarna. Valven hade murats högre än ritningarna angav och takstolarna som redan var uppsatta hade då ändrats och försvagats. Taklaget förstärktes senare med järnband. Valven hade en halvsfärisk form på ritningen men murades istället högre
och mer spetsbågiga. Sprickorna är fortfarande kvar.
1876 uppfördes två skolbyggnader på ömse sidor om kyrkans uppfart.
1917-18 renoverades kyrkan efter förslag av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Ett pannrum byggdes under koret. Det tidigare golvet av åttkantigt tegel byttes till slipade kalkstensplattor. De två främre bänkarna togs bort. Altare, altaruppsats, altarring, predikstol och barriär mellan kor och långhus förnyades. Predikstolen flyttades från norra till södra sidan. I sakristian byggdes ett vindfång med garderober vid sidorna. Vid något tillfälle har bänkarna under orgelläktaren tagits bort och på 1960-talet fick bänkarna en ljusare färgsättning.
2001 gjordes en ny entré med ramp på norrsidan efter förslag av Hegelund & Marsvik Arkitekter