Stäng fönster OSBY OSBY 192:60 - husnr 1, OSBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| OSBY KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-07 |
| Historik |
|---|
|
Osby kyrka byggdes under 1200-talet i sedvanlig romansk utformning i gråsten med långhus, lägre och smalare kor samt en halvrund absid. Senare under medeltiden byggdes ett vapenhus vid södra ingången till långhuset, och möjligtvis ett mindre vapenhus eller vindfång i anslutning till en sydlig ingång till koret. I olika handlingar från 1600-talet framgår att vapenhuset var av trä, kyrkan var vitputsad med yttre bemålning med kimrök och brunrött, sannolikt som fönsteromfattningar och hörnkedjor. Kyrkan hade blytak och på kyrkogården fanns en spåntäckt klockstapel. År 1701 byggdes en nordlig korsarmen i gråsten och tegel från Råbelöfs tegelbruk. Taket täcktes med spån. En läktare som revs i samband med ombyggnationen bevarades och återmonterades i korsarmen. Slutna bänkar och bröstningspaneler tillverkades av snickaren Caspar Callenberg. Under 1700-talets första årtionde tillkom ett nytt altare med dörrar, altarskrank och dopfunt med baldakin. Bänkinredningen omändrades och kompletterades av snickaren Sven Ståhl från Broby. Predikstolen målades i oljefärger samt ”mycket guld och silver”. Under 1700-talet dekorerades kyrkan med en blå draperimålning samt flera ”gardiner”, draperimålningar, kring kyrkans fönster. År 1713 byggdes ett vapenhus vid norra porten och 1725 byggdes en takryttare över norra korsarmen. En liten malmklocka införskaffades, sannolikt för att placeras i takryttaren. Från 1739 finns uppgifter som kan tolkas som att kyrkans stenaltare ersattes av ett altare av trä. År 1770 skedde nästa stora förändring i kyrkan då en sydlig korsarm byggdes av murmästare S Henning. Den nya korsarmen inreddes med bänkar och läktare och fick fönster med galler samt en beslagen dörr. 1777 flyttades orgeln från den norra läktaren till en läktare i väster och den norra läktaren inreddes istället med bänkar. 1794 sattes nya fönster in i norra korsarmens gavel, två vid läktaren och ett ovanför. År 1818 byttes blytaket på kyrkan ut mot ett koppartak. Vid en biskopsvisitation år 1827 ansåg biskopen att kyrkan var trång och mörk och att församlingen borde bygga en ny. En beskrivning av kyrkan från samma år berättar att den hade tre läktare i norr, söder och väster och att orgeln stod på den västra. Beskrivningen omtalar norra och västra läktarbarriärernas målningar av Kristus och apostlarna, medan den södra läktarbarriären var målad i monokrom pärlfärg liksom kyrkans innertak. Kyrkans fönster var små och gallerförsedda. Predikstolen hade baldakin och altaruppsatsen bestod av sex tavlor i ett bildhuggeriarbete och en baldakin som vilade på två pelare. Från koret fanns en dörr till sakristian. År 1833–1835 revs det medeltida långhuset och ett nytt uppfördes i gråsten med ett kvadratiskt torn i väster efter ritningar av arkitekt Carl Ståhl. Korsarmarnas gavlar höjdes och hela kyrkan försågs med nya, enhetliga fönster. Utvändigt spritputsades fasaderna medan snickerier och gesims målades i mörkt pärlgrå färg. Den gamla långhusdörren, som tros vara senmedeltida, flyttades upp i tornet i öppningen mellan tornkammaren och långhusvinden. En altarpredikstol byggdes av snickaren Nils Palm. Invändigt målades taket och inredningen med vit oljefärg och delar av predikstolen, altaret och orgelläktaren förgylldes. När biskop Faxe återkom 1840 beskrev han kyrkan som ”stor och rymling och välmålad så till bänkar som hvalf. Predikstolen, altaret och orgelläktaren prydda med förgyllning, hvilket gaf henne et utmärkt vackert utseende”. Historiska fotografier visar att kyrkan före 1920-talet hade ljusa väggar, en något mörkare kulör på tunnvalvet och ett mörkt grått listverk och målade omfattningar kring fönstren. Bänkar fanns både över och under korsarmarnas läktare samt längs korets östra vägg. Läktarskranket i norr var marmorerat i ljusa kulörer. 1924 tillkom en grisaillemålning, ett måleri helt i gråtoner, av Yngve Lundström och Torsten Nordberg i gavelfältet ovanför altaret. Glasmålningar av Lundström sattes in i korets östra fönster. De äldre målningarna på sidoläktarnas barriärer, som vetter mot koret, togs fram igen. Förändringarna av kyrkans korparti fortsatte 1938 när koret utvidgades och belades med kalksten, liksom kyrkans övriga golv. Altarpredikstolen byggdes om såtillvida att predikstolen ersattes av en oljemålning och kyrkans tidigare predikstol från 1593, som fram till detta tillfälle varit placerad vid norra långhusväggen, försågs med ny fot och trappa och fick sin placering i norra delen av koret. Det medeltida koret, som haft funktionen sakristia, byggdes om till ett kapell som fick namnet S:t Petri kapell. Detta inreddes med ett murat tegelaltare, tegelgolv och lösa stolar. 1940 murades den östra ingången i koret igen på insidan. Kyrkans fönster försågs med antikglas i ytterbågarna. I samband med 1938 års arbeten med kyrkans golv återfanns flera gravar vid kyrkans norra mur och under norra korsarmen återfanns ett gravkor murat av gråsten och kalkbruk med putsade väggar. Flera så kallade askepellar hittades längs murarna i norr, väster och söder. Askepellarna består av trädosor med lock i vilka för tidigt födda foster lagts. Eftersom odöpta barn inte fick begravas på kyrkogården lades askepellarna i hemlighet in under kyrkans golv genom ventilationsöppningar i muren. Under södra korsarmen återfanns dessutom många gravsättningar som var äldre än korsarmen. 1958 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Korsarmarnas läktare försågs med underbyggnader som kom att rymma olika ekonomiutrymmen och sakristia. Från den rivna bänkinredningen magasinerades åtta av bänkluckorna och några andra kom att återanvändas i läktarunderbyggnadernas väggar. Nya dörrar i vindfånget mellan vapenhuset och kyrkorummet tillkom enligt Lundbergs ritning. 1971 kläddes vapenhuset med profilspontade furubrädor och södra vindfånget byggdes om. Sedan 1920 har kyrkan, undantaget tornet och absid, tegeltak. Under 1990-talet fick absiden ett nytt plåttak av koppar. Vid en yttre renovering upptäcktes två utvändiga kalkmålningar på korets norra vägg. De bedömdes utgöra två lager som daterades till mellan 1300 och 1500. Målningarna putsades över med lufthärdande kalkbruk. Ett kyrkomuseum inreddes på norra läktaren och många av kyrkans äldre föremål förvaras numera där. År 2008 försågs orgelläktaren i väster med underbyggnader på var sida om mittgången. Underbyggnaderna rymmer samlingsrum, pentry och RWC. |
