Stäng fönster ESLÖV ÖSTRA STRÖ 31:1 - husnr 1, ÖSTRA STRÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA STRÖ KYRKA (akt.) | |
| 2016-12-01 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha fristående brädklädd klockstapel. Om ett medeltida torn en gång funnits kan man således utgå från att det vid denna tidpunkt var rivet alternativt i så dåligt skick att kyrkklockorna med säkerhet inte kunde hänga där. Interiört valvslogs absiden med hjälmvalv möjligen redan i samband med att kyrkan byggdes, medan långhusets och korets kryssvalv tillkom på 1400-talet. De i dag framtagna kalkmålningarna i kor och absid utfördes kring år 1500. Östra Strö blev 1639 patronatskyrka under Skarhult och dess dåvarande ägare Nils Trolle. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och alla sockenkyrkor blev församlingarnas egendom. 1794 uppfördes det nuvarande fullbreda västtornet och vid ungefär samma tillfälle tillkom även en mindre korsarm i norr. I det fall detta var kyrkans första torn bör kyrkan fram tills dess ha haft en fristående klockstapel. 1865 tillbyggdes kyrkan med två breda korsarmar i söder och norr. I det senare fallet integrerades den mindre korsarmen från slutet av 1700-talet i den nya. Ombyggnationerna följde till största del ritningar upprättade av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. Uppförandet av korsarmarna medförde att merparten av långhusets ursprungliga norr- och sydmurar samt dess tre medeltida valvtravéer revs. I samband med ombyggnaden tillkom bland annat kyrkans bänkinredning. I kyrkans vård- och underhållsplan dateras inredandet av sakristia i kor och absid till 1930, men äldre fotografier visar att detta skedde långt tidigare, med största sannolikhet 1865. Trapphuset på tornets södra sida uppfördes troligen strax efter korsarmarna tillkommit men senast i början av 1900-talet då det syns i en uppmätningsritning från 1929. De största förändringarna sedan utbyggnaden 1865 genomgick kyrkan vid en restaureringen 1929–30 under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Bland annat tillkom nya innerdörrar och -fönster och bänkarna modifierades. Fasaderna reparerades och avkalkades och under norra korsarmen inrättades ett pannrum. Runt koret var omgestaltningarna som påtagligast. Partiet kring altaret fick högre golvnivå och altarring samt altarskåp nytillverkades. En kvadermålad vägg mot koret revs och ersattes av ett korskrank. Äldre bilder visar att även det övriga kyrkorummet innan restaureringen var kvadermålat, och att sköldbågarna mellan långhus och korsarmar hade dekorationsmålerier. I korets och absidens valv upptäcktes kalkmålningar som året därpå, 1931, frilades och konserverades av konservator Hans Erlandsson. Kring 1950 försågs kyrkan med elektrisk belysning och några år senare elektrifierades även uppvärmningen. Vid nästa restaurering, 1969, försågs kyrkans fönster med nya innerbågar och de tidigare putsade innerväggarna målades med plastfärg. 1987 byttes portarna i norr och söder ut. Vid samma tillfälle blytäcktes solbänkarna och dränering lades kring kyrkan. Den senaste större restaureringen som genomfördes 2004 föranleddes av omfattande fuktrelaterade problem och skador. Dräneringen från 1987 hade visat sig fungera dåligt och gjordes därför om. Den invändiga plastfärgen togs bort, nytt ventilerat golv lades i tornrummet och fönstren försågs partiellt med nätöppningar för ökad ventilation. På vinden tömdes valvsvicklarna på organiskt material och sanering från hussvamp genomfördes. |
