Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESLÖV VÄSTRA STRÖ 47:1 - husnr 1, VÄSTRA STRÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VÄSTRA STRÖ KYRKA (akt.)
2017-09-20
Historik
Kyrkobyggnaden
Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård.

Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorna blev församlingarnas egendom. För ritningarna stod byggmästare Peder (ibland Peter) Christian Sörensen (1824– 1887) som även ritat en handfull andra kyrkor i Skåne, däribland Bosarps kyrka, samt flera byggnader i Botaniska trädgården i Lund. Ritningarna ska även ha justerats av arkitekt Johan Erik Söderlund (1826–1875) vid Överintendentsämbetet.

Kyrkan uppfördes i nygotisk stil med västtorn med högrest spira, långhus samt lägre och smalare kor med femsidig absid i öster. De oputsade murverken bestod av tuktad gråsten och takfallen var avtäckta med skiffer. Från den gamla kyrkan överfördes två kyrkklockor, i övrigt nytillverkades all fast inredning. En medeltida dopfunt och en vigvattensten som idag finns i Näs kyrka anses härstamma från Västra Strös romanska kyrka.

1926–27 genomfördes den första större restaureringen under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Arbetena omfattade underhålls- och reparationsarbeten såväl exteriört som interiört. De tydliga förändringarna tycks dock varit begränsade. Den invändiga kvadermålningen vitkalkades och delar av den fasta träinredningen genomgick enligt Wåhlins arbetsbeskrivning följande behandling: ”Bänkar, orgelläktare, sakristiaväggens västra sida samt insidan av dörr mot tornet och insidan av sakristians ytterdörr tvättas, ekådringen bättras och laseras med bensvart, tillsatt med en aning bränd terra, så att de få ton av gammal mörknad ek”. Samma metod tycks även ha använts på altarring samt predikstol med baldakin. Utöver detta tillkom nya värmeugnar vid murstockarna som omplacerades.

Vid slutet av 1940-talet installerades elektrisk belysning och värme. 1948 skänktes en ny lillklocka till kyrkan av kyrkvärden Anders Nilssons barn till faderns och moderns minne. Två år senare, 1950, utfördes nästa restaurering. Långhusets och korets ursprungliga skiffertak hade vittrat och orsakat fuktskador i undertak, murar och valv. Dessa reparerades och takfallen belades av ekonomiska skäl istället med rött enkupigt tegel. Invändigt målades kyrkans väggar och valv vita, nedtill med oljefärg och i övrigt med limfärg. Endast några år senare, 1958, tycks nya sprickbildningar ha uppstått i valven, som återigen lagades och ströks med limfärg medan väggarna målades med bruten plastfärg av fabrikatet Winitex. På 1950-talet skänkte även Wästra Strö kyrkliga syförening två mattor till kyrkan, en kormatta och en till altarringen. Båda ska ha tillverkats på epilektikerhemmet i Höör. Från sent 1950-tal till 1980-tal sanerades kyrkan vid ett flertal tillfällen efter allvarliga angrepp av strimmig trägnagare.

1998–99 restaurerades tornet. Murverket omfogades och spirans skiffertak lades om. En ny vindflöjel tillverkades med den ursprungliga som förlaga och trapphustaket lades om med blyplåt. I vapenhuset återskapades kvadermålningen som målats över vid tidigare restaureringar. Tio år senare omfogades murverken på hela kyrkan och långhusets tak fick nya takpannor från Vittinge medan de befintliga Svedalatakpannor som var i gott skick återanvändes på koret. Därtill försågs kyrkan med nytt avvattningssystem i kopparplåt.

I april 2012 rasade delar av innertaket ner och kyrkan fick av säkerhetsskäl stängas. Sprickorna har vid kontroll inte bedömts förvärrats, däremot befaras murstocken trycka ut kyrkans ytterväggar. Kyrkan är därför fortsatt stängd i väntan på invändig renovering.