Stäng fönster ESLÖV SKARHULT 14:1 - husnr 1, SKARHULTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SKARHULTS KYRKA (akt.) | |
| 2016-12-01 |
| Historik |
|---|
|
Skarhults kyrka antas ha uppförts mellan åren 1150–75 och bestod ursprungligen av långhus, smalare kor och en troligtvis halvrund absid. Den välkände stenhuggaren Mårten stenmästare anges ibland som kyrkans byggmästare. Den för sockenkyrkor ovanligt monumentala sydportalen med sandstenskolonner och tympanonfält har dock tillskrivits en lärling till Mårten stenmästare, kallad Skarhultsmästaren. Denne elev nämns också som alternativ byggmästare för hela kyrkan. Den påkostade sydportalen tyder på att en lokal storman stod bakom kyrkbyggandet, möjligen från samma släkt som senare anlade sätesgården Skarhult. Ett kvadratiskt västtorn tillkom redan på 1200-talet men var då ungefär en våning lägre än idag. En murverksundersökning utförd 1990 tyder på att tornet tidigare hade en ingång i söder. På 1400-talet uppfördes framför kyrkans sydport ett vapenhus med trappstegsgavel. Under samma århundrade valvslogs kyrkorummet och försågs med ornamentala kalkmålningar. Från sen medeltid vet man med säkerhet att kyrkan fungerade som patronatskyrka till Skarhults gods. När herren på Skarhult, Sten Rosensparre, avled vid slaget i Axtorna 1565 lät hans hustru Mette Rosenkrantz riva det gamla koret med absid för att istället uppföra ett kor med gravkammare åt sin framliden make. Koret byggdes som en fullbred och två valvtravéer lång förlängning av långhuset. Gravkammaren placerades under koret men med ingång från långhuset via en trappa i tegel. Korets östfönster pryddes av det danska riksvapnet och förvaras idag på Kulturhistoriska museet i Lund. Norr om koret uppfördes även en sakristia och långhusets valv och väggar försågs med nya, figurativa kalkmålningar. På 1700-talet fick kyrkan en ny predikstol utförd av bildhuggaren Johan Ullberg, vilken ersatte den tidigare predikstolen som hade rasat mitt under en predikan 1696. Kyrkans slutna bänkinredningen tros vara ungefär samtida med predikstolen. Under 1700-talet var de nyklassicistiska kyrkorna med ljusa och luftiga kyrkorum normen inom svensk kyrkobyggnadsarkitektur. I Skarhult, precis som på många andra håll, kalkades därför de dekorativa målningarna över i vitt. Ljusinsläppet begränsades emellertid till ett fåtal högt placerade små fönster, och det ljusa kyrkrum vi ser idag är istället en frukt av de stora rundbågiga fönsteröppningar som upptogs på 1800-talet. I början av 1900-talet var kyrkobyggnadens underhållsbehov stora. Det dröjde dock till 1940 innan de mycket omfattande arbetena efter förslag av arkitekt Erik Lundberg kunde påbörjas. Året därinnan hade ett pannrum under mark för oljeeldad panna tillbyggts i norr och de järnkaminer som tidigare värmt upp kyrkan kunde nu avlägsnas. Långhusgolvet sänktes till ursprunglig nivå och valvens kalkmålningar frilades under ledning av konservator Osvald Owald. Kyrkorummet återfick på så vis sin senmedeltida prägel. Sydportalen hade vid ett tidigare tillfälle, möjligen under 1700-talet, vitkalkats men frilades nu. Dess tympanonfält var placerat i den igenmurade valvbågen mellan långhus och tornrum. Valvbågen togs upp tornrummet fick nu funktion som dopkapell, dit kyrkans medeltida dopfunt flyttades. Tympanonfältet placerades åter över sydportalen, som samtidigt fick ett brädat tredingstak för att synliggöra hela portalen. En uppgång från vapenhuset till tornet sattes igen och ersattes av en trappa i tornrummet. Äldre fast inredning målades eller konserverades. Korets östgavel försågs med en fönstermålning utförd av Roger Nilsson. Gravkammaren undersöktes och restaurerades kryptan, och man upptäckte då att Mette Rosenkrantz kvarlevor inte fanns i Skarhult. Detta trots den gravhäll i koret som framställer både henne själv och maken Rosensparre. Hon antas istället vara begravd i Danmark med hennes andra make, den danske rikshovmästaren Peder Oxe. En ny orgel installerades 1968 som ersatte en befintlig Hammondorgel. Tio år senare utfördes mindre reparations- underhålls och rengöringsarbeten i kyrkorummet. 1982 byggdes sakristian om efter ritningar av ingenjör Bo-Göran Hansson. 1993 putslagades fasaderna och 2003 installerades elektrisk klockringning. 2010 utfördes en ny yttre renovering där bland annat tak och fasader rengjordes, fasaderna putslagades och fönstren målades om. |
