Stäng fönster ARVIKA ARVIKA KYRKBY 4:1 - husnr 1, MIKAELIKYRKANS KREMATORIUM
Byggnad - Beskrivning
| MIKAELIKYRKANS KREMATORIUM (akt.) | |
| 2003-07-05 |
| Historik |
|---|
|
1937 bildas en avdelning av Svenska Eldbegängelseföreningen i Arvika som följd av att intresset för kremeringar av de döda ökat. Efter att arbetet närmast varit nedlagt under några år återupptogs det vid mitten av 1940-talet. 1947 sjösattes de första planerna på att utvidga kyrkogården västerut och att anlägga ett krematorium och begravningskapell i anslutning till utvidgningen. 1953 inköps marken väster om Sävsjöbäcken och en plats reserveras för ett krematorium. På platsen fanns sedan tidigare en stor sekelskiftesvilla som Missionsförbundet hade ägt och som nu skulle rivas. 1958 bildas en kommitté som skall utreda frågan om uppförande av krematorium, där kom bl a arkitekt Ludvig Mattson att ingå. Kontakter tas med arkitektkontor Gustaf Birch-Lindgren och Rudolf Holmgren i Stockholm som upprättar ett skissförslag och en kostnadsberäkning för ett krematorium och begravningskapell. Kostnaderna för byggnaden anses för höga och ett billigare alternativ eftersöks. 1962 besöker kommitén Filipstads krematorium, som är under uppförande och därefter kontaktas arkitekt Åke Porne i Stockholm som hade ritat byggnaden. Samma år besöker han Arvika och året 1963 ligger ritningarna för krematoriet klara. På grund av kreditåtstramningar som gjorde lån omöjliga, och byggstopp för kyrklig byggnation vid mitten av 1960-talet skjuts byggandet på framtiden. Först den 11 oktober 1971 kan byggandet påbörjas. Den 19 november 1972 invigs Korsets kapell med krematorium. Vid slutet av 1980-talet framstod bisättningsutrymmena vid krematoriet som alltför små som följd av att antalet kremationer ständigt ökat och att nya trender kring gravsättningarna har tillkommit. En om- och tillbyggnad av kapellet och krematoriet planerades. Kontakt togs med arkitektkontoren Karl Nyrén, Stockholm och Lundqvist och Wallerstedt, Uppsala. Förslag på tillbyggnader upprättades och Lundqvist och Wallerstedts förslag ansågs som det bästa. Bygglovsritningar upprättade 1988 vilka i stora drag innebar en tillbyggnad av foajé, en inre ombyggnad och en ny klockstapel. Den 10 februari 1989 påbörjades om- och tillbyggnadsarbetena. Genom att kyrkogården utvidgats betydligt västerut sedan kapellets uppförande flyttades den nya entrén till den norra fasaden från att tidigare ha varit vänd mot Mikaelikyrkan i öster. En terrass under skärmtak placeras utmed kapellets norra fasad. Tillbyggnaden ansluter i materialvalet, framförallt det röda fasadteglet, till den gamla byggnaden men får ett mer postmodernistiskt uttryck. Väntrummets långsmala fönster flyttades till södra fasaden mot Kyrkviken. Nischerna efter de gamla fönstren mot öst är fortfarande synliga i foajéns innervägg. Ett skärmtak placeras över porten till krematoriet. Kapellsalen förändras interiört främst genom att de träbänkarna ersätts med kopplade, klädda stolar, dessutom kompletteras belysningen. |
