Stäng fönster GOTLAND GRÖTLINGBO KATTLUNDS 1:26 - husnr 2, LADUGÅRDSLÄNGAN MED TRÖSKVANDRING
Byggnad - Beskrivning
| LADUGÅRDSLÄNGAN MED TRÖSKVANDRING (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Den stora ladugårdslängan, som sträcker sig längs med vägen, består av ett flertal delar, som tillkommit vid skilda tider och för olika ändamål. De äldsta är av medeltidaursprung. Längst i öster ligger ett oinrett parti av tämligen oregelbunden planform, vilken förklaras av att det utgjort ett mellanled mellan två längor: den västra ännu befintliga och en östlig, numera riven. Det torde ha tillkommit under perioden 1815-44. Den följande delen av ladugårdslängan fram till portlidret är den äldsta. Av murverket framgår, att långväggarna ursprungligen varit blott hälften så höga som nu, medan gavlarna utvisar en osedvanligt brant resning. Genom murade tvärväggar delas det inre i tre avdelningar. Dessa väggar är sekundära, men på samma plats fanns ursprungligen delningsväggar i skiftesverk. Den mellersta avdelningen, som med breda portar öppnar sig mot gård och bygata, har använts som loge och avdelningen väster därom som sädesbås, medan östra delen har varit fähus och utrymmet däröver foderskulle. I fähusdelen har kreaturen stått uppställda i fyra båsrader i husets tvärriktning med bakdelarna mot två gångar, "tagater", som slutade i de rundbågiga portarna vid vägen. Dessa har inte varit avsedda för djurens in- och utgång utan endast att kasta ut gödsel igenom. Ursprungligen har det branta taket varit täckt med ett i de gotländska myrarna växande gräs, ag, cladium mariscus. Det tunga takets tryck på murarna har motverkats genom kraftiga bjälkar tvärs igenom byggnaden, vilkas på båda långsidorna utskjutande bjälkändar genomdragits med starka kilar, som verkat som ankarslut. De utskjutande ändarna skyddas mot röta dels genom över desamma utskjutande stenflisor, dels genom lådliknande höljen av bräder. Stenbehandling, murningssätt och portalformer hänför ladugården till medeltiden. Först i början av 1800-talet förhöjdes murarna och belades taket med tegel. Längan närmast väster om portlidret innehåller två våningar med ett rum i varje våning. Det övre har varit foderrum, det undre stall. På en inskrifttavla på gårdssidan snett ovanför portlidret står Anders Anderssons initialer och gårdens bomärke samt ett datum, den 18 september 1794. Hopbyggd med stallet ligger i vinkel inåt gården en lägre och smalare länga, som innehåller ax- och sörpstia. På utsidan av dess östra vägg sitter inmurad en utskjutande skålformig sten, i vilken man under skoningen av gårdens hästar lär ha placerat de nödvändiga redskapen. Den kallas "sko-stain". Därbredvid fanns i muren en ekstock med nabb, vid vilken hästen bands under proceduren. I fortsättningen av ladugårdslängan kommer närmast stallet en ca 15 m lång flistäckt lada med loge och tvenne sädesbås. På en sandstensplatta på gårdssidan finns Anders Anderssons och mågen Jacob Jacobssons initialer samt 2 okt. 1799. Inne i ladan står ett tröskverk, som drivs från en på gårdssidan utbyggd tröskvandring. Anläggningen är med säkerhet yngre än ladan. Den torde dock ha tillkommit under 1800-talets första decennier. Ladugårdslängans längst i väster belägna del innehåller inkörsport och sädeslada. Den torde ävenledes vara uppförd i början av 1800-talet. KÄLLA: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm |
