Stäng fönster GÖTEBORG TUVE 2:105 - husnr 1, TUVE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TUVE KYRKA (akt.) | |
| 1995-11-25 |
| Historik |
|---|
|
Under järnåldern fanns ett överskeppningsställe strax nedanför kyrkans nuvarande plats, vid det sund som delade Hisingen i två delar och som under den fortskridanden landhöjningen blivit till Kvillen. Det är troligt att den första kyrkan, en gårds- eller bykyrka, tagit namn efter de boställen som vid den första kyrkans tillkomst funnits på platsen för Tuve Stom och by. Det finns ingen exakt uppgift om kyrkans byggnadsår. Dess ålder brukar dateras utifrån dopfuntens cuppa som är tillverkad under 1200-talets förra hälft. Upphovsmannen är oidentifierad och materialet är, beroende på vilken källa man åberopar, svartgrå gnejs, amfibolit, granit eller täljsten. SGU har angivit amfibolit. Medeltida romanska kyrkor av den typ som Tuve kyrka tillhör bestod ursprungligen enbart av långhus och kor, byggda vägg i vägg men under var sitt tak. Förbindelsen mellan koret och långhuset utgjordes endast av en trång muröppning, triumfbågen. Kyrkorummet saknade bänkinredning, det hade platt innertak eller öppen takstol. Fönstren var få och små. Troligen bestod de bara av ett par högt sittande gluggar på sydfasaden. Mot detta vädersträck har också kyrkans portal ursprungligen varit placerad. Yttertaket var täckt med trä eller vass. Efter den katolska tidens slut inrättades medeltidens kyrkor efter den nya liturgins krav. Predikstol, bänkinredning, läktare m.m. anskaffades, triumfbågen revs och större fönster togs upp. Omdaningen genomfördes stegvis. I Tuve har förändringarna huvudsakligen genomförts under 1700-talet. Triumfbågen antas ha rivits under årtiondena efter år 1700. För att inte äventyra hållfastheten uppfördes strävpelare på ömse sidor om långhuset. Läktaren byggdes på 1700-talet. Dateringen har gjorts med stöd av läktarbarriärens dekormålade spegelfält, som tydligt är från rokokon. Från samma stilperiod är även predikstolens och takens målningar. Korets och långhusets tunnvälvda innertak byggdes troligen vid samma tid som de dekormålades. När vapenhuset och långhusets öppning mot väster tillkom är inte känt. Eventuellt togs öppningen upp redan före man byggde vapenhuset. Helt klart är att den fanns före orgelläktaren uppfördes, eftersom läktaren delvis täcker överdelen av den välvda öppningen. I vapenhuset förvaras en vindflöjel med årtalet 1745. Flöjeln brukar tas som bevis för att kyrkan genomgick en större ombyggnad detta år. Långhusets och korets samtliga åtta fönsteröppningar hade fått sin nuvarande storlek före 1830. En större renovering genomfördes 1866, omfattande bl a läktaren. Runt sekelskiftet 1900 fick kyrkan sin nuvarande altarring, ny bänkinredning samt den nuvarande orgelfronten. Elektriskt ljus och värme installerades 1939, med värmepannan placerad i ett pannrum på korets sydsida. Sakristian byggdes 1953. Kyrkans fönster är från samma år. En större restaurering genomfördes 1959, då man bl a ersatte bänkinredningen och predikstolens underdel samt kompletterade dopfuntens fot. Övriga förändringar under perioden har varit av mindre omfattande art. Medeltiden och 1700-talets omdaningar har givit kyrkan dess viktigaste karaktärsdrag. |
