Stäng fönster GÖTEBORG ANGERED 66:1 - husnr 2, ANGEREDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ANGEREDS KYRKA (akt.) | |
| 1995-05-17 |
| Historik |
|---|
|
Byggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar att virket till remstyckena fällts omkring 1584. De kan mycket väl ha tillkommit efter en större reparation eller ombyggnad. Enligt traditionen ska kyrkan ha tjänat som stall och magasin under orostider. Enligt Markus Dahlberg är det mindre sannolikt att kyrkan uppförts under slutet av 1500-talet, då det byggdes mycket få stenkyrkor. Någon gång före 1700-talets stora ombyggnad hade ett vapenhus byggts på långhusets norra sida där ingången var placerad. Familjen Lillie hade från 1600-talet eget gravkor vid det gamla korets södra sida. Långhusets och korets tak bars av 15 respektive 7 takstolar. Yttertaket var vid 1600-talets mitt belagt med spån. Planformen är känd genom en uppmätning av kyrkan som 1785 gjordes inför den kommande ombyggnaden. Långhuset, var då 24 alnar långt och 21 alnar brett, medan koret var 10 alnar långt och 16 alnar brett (vilket betyder att långhuset var 13,3 m x 11,6 m och koret var 5,5 m x 8,9 m, om måttet angivits i Stångaaln/Gotlandsaln). Denna planform hade kyrkan fram till 1790-talet då kyrkan fick sin nuvarande form. Texten under altartavlan berättar att: "Denna Kyrka såsom nästan ifrån Grundvalen förfallen är åter Uppbygd År 1791 och sedan är hon År 1793 målad samt äfwen År 1794 Altaret och Altare Taflan instälde...." Från 15 juli, 1787 finns en utförlig beskrivning av hur kyrkan skulle byggas om. Här framgår också vilka äldre delar som skulle rivas. "Kyrkan behåller sin förra längd, med slät gafvel åt öster; men muras til lika bredd med storkyrckan, å hvilcken muren, så långt den pröfvas starck ock behållen, bör, til besparing af kostnad och arbete, bibehållas och nyttias, mellanChoret blir rättesnöre för hela murens höjd, fensteröppningar blifva lika många som förr, men till vinnande af mera lius någodt nedsänckte, dörr giöres på norre sidans nya mur, och en större dörr på västre gafveln, det gamla vapenhuset borttages, i brist på annor tilgång, nyttias någon i kyrckiomuren god koppsten, i hvari ställe annor bör ditläggas, emedan grundvalen till norre sidans mur åt öster bör läggas i höst men angående Liliegrafven skal i tidningarna intimeras." Vid ombyggnaden 1791 som leddes av murmästaren Anders Humbla, bevarades med största sannolikhet långhusets breddmått men kyrkan förlängdes åt öster. Det ursprungliga koret och ett gravkor på dess södra sida revs, tillsammans med långhusets östgavel. Man rev också ett vapenhus på långhusets norrsida. Övriga murar sparades så långt det var möjligt. Ett nytt djupare kor med samma bredd som långhuset byggdes. Ett nytt vapenhus byggdes mot väster där kyrkans entré iordningställdes. Det nya koret utfördes med en dörröppning mot norr. Kyrkan fick lika många fönster som tidigare, men öppningarna gavs en något lägre bröstningshöjd. De gamla takstolarna byttes ut eller byggdes om. Långhus och kor fick ett tunnvälvt innertak av trä. En vapensten från det rivna gravkoret sattes upp på utsidan av långhusets södervägg. År 1793 målas kyrkan invändigt av Mattias Hasselberg. Innertaket skulle ha himlaskyar och gesimsen skulle målas i ljus eller mörk pärlfärg. Altaruppsats och bänkkvarter målades också. Ett orgelharmonium installerades på läktaren år 1866 i samband med detta ombyggdes kyrkans bänkar, år 1882 ersattes orgelharmoniet med en orgel, byggd av S Molander och Co Göteborg. Under perioden 1908 till 1913 reparerades kyrkan, bl a golv och inner- och yttertak åtgärdades. Kyrkans inredning med altartavla, altare, predikstol, tak och väggar reparerades och målades av Theodor Wallström från Lödöse En omfattande renovering av kyrkan utfördes omkring år 1930 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Sakristian på korets östsida byggdes med ingång bakom altaret. Arkitekt till sakristian var A Roland. I kyrkan lades ett nytt trägolv in och under läktarpelarna ersattes det gamla golvet med betongplattor. Kornets golvnivå höjdes ca 20 cm. Tak, väggar och bänkar målades, med syfte att återskapa 1791 års färgsättning. De ursprungliga färgskikten skrapades fram i taket, på taklisterna, bänkdörrarna, predikstolen och på altarets och läktarens ramverk. Den ursprungliga altartavlan, utförd på trä, upptäcktes bakom två altartavlor som målats på duk. Altaruppsatsens trämålning konserverades. De båda övriga altartavlorna hängdes upp i kyrkorummet. Elektrisk belysningsanläggning installerades och det elektriska värmesystemet förnyades. Nästa stora renovering genomfördes 1960-1961under överinseende av Per Axel Nobell, länsarkitekt i Vänersborg. Interiören målades om. Det dekormålade taket, altaruppställningen, predikstolen, läktarbarriären, och bänkdörrarna behandlades av konservator Thorbjörn Engblad. Draperimålningen på korets östvägg, framtagen 1933, målades över. Kyrkorummets ursprungliga fönster byttes ut. Bänkarna ersattes med nya rymligare bänkar men bänkdörrarna och bänkfronterna mot koret behölls. Sakristians ytterdörr byttes. Vapenhusets golvbeläggning ändrades från betong till kalksten. Vapenhusets välvda brädtak byttes liksom ytter- och innerdörrarna. Fasadbelysning installerades. Den senaste större renoveringen som genomförts var 1991 enligt handlingar upprättade av Defyra arkitekter. Allt utvändigt trä, inklusive fönster och dörrar, målades om. Panelen på gavlarna mot öster reparerades. Mot väster spikades ny panel utanpå den gamla. Invändigt togs de sneda blindväggar i trä som sedan 1791 givit koret en tresidig avslutning bort, för att ge plats åt nya korbänkar. Kyrkans alla golv åtgärdades. Alla invändiga ej dekor- eller motivmålade ytor målades om, med avsikt att återskapa färgsättningen från 1793. Innertaket, altaruppsatsen, altarringen, predikstolen, läktarbarriären, pelarna under läktaren, samt bänkdörrarna och fronten mot koret behandlades av konservator Karl Gutjahr. Altarringen delades i fyra flyttbara delar och knäfallet byggdes om. Toalettrum och förråd byggdes under läktaren. Läktartrappan byttes ut. Läktarens bjälklag förstärktes. Orgeln byggdes om, klaviaturen flyttades från läktarens norra sida till mitt framför orgeln. En manöverplats för ljud- och ljusanläggning inrättades i det södra bänkkvarterets sista bänkrad och taket under läktaren kläddes med gipsskivor. Vapenhusets välvda brädtak från 1960-1961 byttes. Ett nytt mer skonsamt uppvärmningssystem installerades. Alla utvändiga puts- och träytor målades om 1999. Vindflöjeln mot väster reparerades. En nytillverkad kopia av vindflöjeln mot öster sattes upp. Kyrkans tak reparerades och teglet lades om. |
