Stäng fönster GÖTEBORG TORSLANDA 35:1 - husnr 2, TORSLANDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TORSLANDA KYRKA (akt.) | |
| 1998-11-16 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan ligger på Torslanda bys gamla utmark strax sydväst om resterna av den gamla bybebyggelsen. Området är fornlämnings tätt med bl a många stenåldersboplatser, talrika rösegravar på bergen från bronsåldern och från järnåldern finns spridda gravar och två fornborgar. Namnet Torslanda vittnar också om en förkristen kultplats för asaguden Tor. Torslanda kyrka antas vara uppförd i slutet av 1100-talet eller under 1200-talets mitt. Liksom funtarna i Björlanda och Säve tillskrivs den mästaren Thorbillus. Kyrkan omnämns förstagången 1388 i Eysteins Jordebog. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster som de flesta romanska sockenkyrkorna från 1100- och 1200-talen. Den medeltida planformen är känd genom en byggnadsbeskrivning nedtecknad omkring 1736 av Lars Lachonius, församlingens pastor 1714-1736. Långhuset var 14,29 m långt och 7,06 m brett. Koret avgränsades från långhuset med en 1,73 m tjock triumfbågsmur. Denna planform hade kyrkan fram till 1780-talet. Enligt mönstret för medeltida sockenkyrkor kan man anta att det i långhusets nordvästra hörn stod ett sidoaltare helgat åt Maria. Det södra sidoataret brukade vara tillägnat kyrkans särskilda skyddshelgon. I biskop Eysteins jordebok från 1388 anges att kyrkan inte var helgad åt någon, "dedicacio nulla". I den tidigare refererade texten från 1700-talet av Lars Lachonius uppges emellertid att kyrkan vara "konsekrerad den hl. Trefaldighet och heter helga Trefaldighets kyrka som de gamla i församlingen efter sina förfäder veta att berätta." Under medeltiden hade långhuset endast en liten glugg som fönster, eller möjligen två. Kyrkan har under dagens putsade yta kalkmålningar på långhusets norrvägg som daterats till 1400-talet. I cirkelrunda fält visades framställningar ur bibeln, bl a Jesu födelse. Barnet ligger på marken omgiven av en strålgloria. (Efter dokumentation vid 1898 års renovering lät man åter putsa över målningarna.) Från 1400-talet anses också kyrkans triumfkrucifix och altarskåp vara. De tidigaste uppgifterna om bänkinredning är från 1628. Läktare byggdes i kyrkan 1671 då fick en okänd målare betalt för att ha målat den nyuppförda läktaren. 1786 målades läktaren av Johan Liljedahl. Läktarfrontens bilder är troligen tillkomna vid olika tillfällen. Målningarna konserverades 1956 av Thorbjörn Engblad, 1988 av Karl Gutjahr och 2002 av Leif Berg, K-Konservator. Av ett sockenstämmoprotokoll från 1739 framgår att kyrkan vid denna tid hade ett vapenhus av trä. Liksom det vapenhus av sten som byggdes 1766 var det placerat vid kyrkans ingång från väster. Under 1700-talet fick kyrkan fler och större fönster. Det medeltida koret revs 1780 liksom triumfbågen och dagens tresidigt avslutade kor uppfördes. Öppning från koret mot söder tillkom i samband med att det nya koret byggdes. Framför denna öppning byggdes 1806 en litet sakristia. Koret och långhuset hade ursprungligen samma golvnivå. Den höjdskillnad som finns idag skapades vid 1898 års renovering. 1737 lades ett trägolv i hela kyrkan och 1750 lades i mittgången ett naturstens golv. Kyrkans orgel anskaffades 1857 och läktaren utvidgades ca 1,2 meter. 1898 genomfördes en större renovering där arkitekt Adrian C Petrsson var engagerad. Nya pelarna av järn sattes upp under läktaren, de äldre slutna bänkarna byttes mot nya öppna bänkar i nygotisk stil. All övrig inredning målades om. Nästa gång större åtgärder vidtogs var 1956 då kyrkan restaurerades enligt ritningar av arkitekt Sigfrid Eriksson. Denna restaurering innebar en tillbakagång till kyrkans äldre utformning. På samtliga inredningsföremål framtogs den äldre färgsättningen från 1600- och 1700-talen. Bänkinredningen byttes ut och kyrkan fick åter slutna bänkkvarter. Läktarens järnpelare från 1898 kläddes in med brädor. Koret fick nya fönster med glasmålningar av konstnären Fritiof Swensson och entédörren i vapenhuset mot söder byttes ut. Elektrisk uppvärmning installerades. 1956 tillkom också en bröstningspanel av trä i koret målad i en ljusgrön kulör denna byttes 1988. Sakristian utvidgades och orgeln byggdes om. Den senaste större renoveringen gjordes 2002 då kyrkan handikappanpassades genom att nivåskillnaden mellan långhus och kor tas upp av en lutning i golvet i stället för av ett steg. Kyrkan målades om invändigt och konservatorsarbeten utfördes på kyrkans träinredning och skulpturer. Altaret byggdes om och befintlig altarring (från år 1900) delades upp i sektioner för att göras flyttbar. |
